”1500 km bør være muligt”

Link to automatic translation

Hvad er det ved de lange flyvninger og rekorder som fascinerer jer?

Jim: Jag ser det som bra träning inför tävling, man måste flyga tidiga mornar och sena kvällar, hålla tempo och fokus under långa perioder.

Wilhelm: Jag är en utpräglad tävlingsmänniska och vill gärna pröva gränser för det jag är intresserad av. Att det går att göra långa flygningar mha segelflyg är extra spännande eftersom det involverar väder över en längre period.

I har jo senest haft fine placeringer (fx svensk mester i åben klasse 2015 og 1. plads i Hahnweide). Kan I stadig nyde vanlig regional svæveflyvning, eller er jeres grænser nu så avancerede, at det ikke er interessant længere?

Jim: Jag njuter fortfarande av vanlig flygning, det är skönt att bara glida runt och titta på utsikten, men bara ett tag, sen e det race som gäller igen!

Wilhelm: Vanlig flygning (RST el fri) är lika intressant fortfarande. De upplevelser (och avkoppling) som det ger är fantastiskt tillfredställande. Olika väderförhållande ger ny kunskap. Jag känner mig fortfarande som en novis när det gäller hur man kan utnyttja olika väderfenomen. Att flyga i ”dåligt” väder är ngt jag kommer att satsa på i fortsättningen.

Over 10 timer i cockpittet er længe – selv for erfarne piloter. Hvordan holder I koncentrationen?

Jim: Man ska sitta bra, vara varm och mätt sen är det inga större problem. Vi är dessutom 2 så tiden går fort – man pratar så mycket taktik väder och annat så det är inte så jobbigt som man kan tro.

Wilhelm: Om bara komforten är OK så går det mkt fort. Ordentlig frukost och mat och dryck under resan så kan man vara nära 100% mkt långa perioder. Att hålla värmen är ett problem som måste lösas. Vi har t.ex extraisolerat flp kroppen i cockpit. Det mindskar problemet med frusna ben/fötter.

Er det farligt?
Jim: Jag är ganska okänslig för trötthet, hunger och törst, så det känns helt ok, det är såklart ett otroligt stöd att vi är två som kan avlasta varandra.

Wilhelm: Det är inte farligare än att flyga utanför tratten tycker jag. Kunskap om terrängen som skall överflygas är nödvändigt – landningsbart? Förberedelser är nyckelordet.

Uppsala Masters 2013

Findes der endnu muligheder for længere flyvninger i Norden, eller er 1100 km grænsen for hvad som er muligt?

Jim: Vi kunde startat tidigare, flugit fortare och landat senare. jag tror att 1500km är möjligt i Sverige på rätt dag.

Wilhelm: Jag tycker vi har visat att det går att hålla hög snittfart under en hel dag. 12 timmar med 120 i snitt ger nära 1500km om man räknar med en lång final

Hvem var og er jeres forbilleder i sporten?

Jim: Jag var på WGC 1993 i Borlänge, det var där jag bestämde mig för att någon gång flyga VM i Openclass. Där fanns ju alla förebilder på plats: Ax, Centka, Andersen. Helt otroligt att så här 22 år senare ha mött samtliga piloter på tävling.

Wilhelm: Under min stäckutbildning kom jag i kontakt med Göran Ax som instruktör. De flygningar jag gjort tillsammans med honom sitter etsade i mitt minne. Hans känsla för stråk och väderfenomen gjorde mig mycket nyfiken på att försöka lära mig ngt liknande. Jag kom också tidigt i kontakt med Jan Ola Nord som står för en hel rad fantastiska segelflygprestationer.

WGC-debut i Lezsno 2014

Teamets polish-maestro Gert Acketoft garanterer de fineste vinger på feltet. Her til WGC 2014.

Hvad har været jeres hidtils bedste oplevelse i et svævefly – och den værste (sämsta)

Jim: De bra upplevelserna är för många för att kunna välja, jag skulle nog säga hela 2015 har varit kanon. Hahnweide, SM, rekordflygning och nu snart EGC. Den värsta var nog flygningen på 1200km vi gjorde förra året. Jag satt i baksits på EB28an, man sitter lite dubbelvikt där och det kan vara svårt att kissa. först efter vi passerat 1000km lyckades jag kissa första gången, så det var kanske både värsta och bästa upplevelsen på samma gång..

Wilhelm: Mina bästa upplevelser har varit i internationella tävlingsflygningar. Möjligheten att ”se” hur de stora har löst problemen och jämföra med våra lösningar genererar snabbt ny kunskap. Learning curve är mkt brant dessa perioder. Den värsta måste vara när jag inte lyckades starta motorn och utelandningen resulterade i långvarig reparation av det gemensamägda flygplanet.

På hvilket områder har I oplevet den største personlige udvikling de seneste år (tx Stick’n’rudder-skills, forståelse af meteorologi, strategi eller route-planning osv?) – og hvad er vigtigst når der skal flyves rekorder.

Jim: Vi har möjligheten att flyga ganska mycket, de 3 senaste säsongerna runt 200h per säsong, detta gör en otrolig skillnad på flygtrim och känsla för flygplanstypen. Jag tror inte vi har blivit så mycket bättre, det är snarare så att vi lyft vår lägstanivå. Vi gör inte bort oss lika ofta och undviker problem som kostar tid.

Wilhelm: Störst utveckling har skett på området ”problemfritt vägval” och ”generera möjligheter”. Under vårt första år så hamnade vi ofta i svårigheter under en eller flera av tävlingsdagarna. Vår analys var att vi gick för rakt på brytpunkterna. I år har vi ändrat mkt på detta och det visar sig lösa många problem. Vi flyger oftast vår egen väg och det är väldigt trevligt att det belönar sig. När det gäller rekordflygningar så kan man inte bortse från flygplanet – EB28an som vi flyger är otroligt bra. Men det är dessutom viktigt att ta tillvara på chanserna och våga utmana. Följa väderläget.

Takeoff i EB 28

Findes der endnu plads til aha-oplevelser, selv om man flyver på jeres niveau? Kan I nævne den seneste?

Jim: Det är nog ingen ahaupplevelse, men en bekräftelse på att man ska lita på sina egna beslut. Vi flyger ofta själva, inga gaggles och inte så mycket taktik, vi gör en bedömning om när vi ska starta och sen flyger vi så fort vi kan. Vi kan då lägga 100% fokus på vår egen flygning och det gillar vi

Wilhelm: Nästan varje flygning ger upphov till aha upplevelser eller stora natur upplevelser. Jag känner mig på inget sätt ”mätt” på upplevelser utan är mkt intresserad av att vidareutbilda mig i bergsflygning mm. Har väl segelflyget kommit in i blodet så stannar det kvar – så tror jag det är. Det är helt enkelt en fantastisk känsla att flyga och enbart utnyttja det naturen ställer till förfogande. Samhörighet. Att det sedan skall gå snabbt är en utmärkt krydda!

Hvilken rolle spiller teamet for jer?

Jim: Jag är så bortskämd så jag vet inte ens hur det är att inte ha nåt lag. Vi startar varje tävlingsdag med det bäst trimmade flygplanet på grid och det gör en stor mental skillnad och är säkert en stor del i vår framgång.

Wilhelm: Vårt Team 1P har väldigt mycket tävlingserfarenhet. En normal tävlingsdag förflyter utan minsta komplikation. Vi kan alla koncentrera oss på våra olika uppgifter. Vi är bra samspelta nu.