Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!

Text: Signaturen B,S, förord av Robert Danewid

Grunau Baby II b SE-SML tillhör Ållebergsmuseet och flygs regelbundet av SVS medlemmar. SML byggdes 1943 i Köpenhamn för Dansk Svaeveflyverunion med registreringen OY-50. Såld till Sverige 1998 (foto R Danewid)

Link to automatic transation

Året är 1944 och nu flyger signaturen ”B S” Grunau Baby SE-SBZ.

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik.

Vid denna tiden hade Aeroklubben i Skåne två Grunau Baby II b, SE-SBF och SE-SBZ. Både SBF och SBZ byggdes av AB Flygplan i Norrköping och registrerades på Aeroklubben i Skåne i februari respektive oktober 1942. SBF havererade redan i augusti 1942 och var inte flygklar efter reparation förrän i april 1944. Och sedan totalhavererade den i april 1946. SBZ havererade i maj 1945. Det störtades friskt på den tiden!  Av de båda flygplanen byggde man 1947 ihop en ny Baby som fick registreringen SE-SGL och hamnade i Nyköping.

Den omnämnde instruktören ”Ivan” är Ivan Persson. Och ”Karl-Erik” är Karl-Erik Rosenqvist, se Bulltofta skrönor del 1. Vem Ernst i tornet är har vi ej kunnat utröna.

En elev iklädd ”plåthatt” instrueras av instruktören före start. Det skulle kunna vara Ivan och B S, men det är det inte (ur SFF arkiv)

En Baby start

Året är 1944. Bulltoftafältet är kantat av en mängd mer eller mindre sönderskjutna Flygande Fästningar och Liberators. Landningstekniken är att flyga fram och tillbaka på baslinjen till lämplig höjd för att gå in på finalen uppnåtts.

Wiren sträcktes med ett ryck och Babyn SBZ och jag började vår färd genom rymden. Ur ögonvrån ser jag instruktören Ivans skadeglada flin, där han lugnt och tryggt står kvar på terra firma med signalflaggan i handen, men sedan koncentrerar jag mig helt på roderna och instrumenten.

Aeroklubbens vinsch. Bilen är en Volvo (ur K Ullers donerade samling)

Variometernålen kryper uppåt i takt med mitt hjärta. Nålen stannar på 10 m/s och hjärtat i halsgropen. Redan när Ivan pekade på mig och rått utbrast: “Gör dig klar! Nästa start är din!” visade hjärtat en tydlig tendens att stiga, och vid starten synkroniserades denna rörelsen med variometerns och höjdmätarens. Det sistnämnda instrumentet visar nu på 275 m och det förstnämnda börjar krypa nedåt.

Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle: “Detta här har jag t o m betalt pengar för.”

Jag kör fram spaken, drar upprepade gånger i huvlåsets handtag och gör mig beredd att stiga på överskottsfarten. Alltså: spaken i magen.

Då jag, sedan brottstycket brustit, lyckats samla mina omskakade själsförmögenheter, finner jag att Babyn håller på att gå över på rygg och sedan i en stjärtglidning som sliter spaken ur handen på mig. Så småningom får jag ordning på den ystra aerodynen och har stabiliserat farten, dvs fått den att nödtorftigt hålla sig mellan 40-120 km/h och skall påbörja den av Ivan anbefallda högersvängen.

Fullt sidoroder och lämplig portion skevning och horisonten börjar svänga åt vänster inför mina blickar. Nu skall jag gå tillbaka med sidorodret, då blir svängen korrekt (sa Ivan), men resultatet blir endast att karusellen stannar, horisonten ligger stilla fast lutande och en fruktansvärd luftström från höger försöker blåsa av mig glasögonen. För att rädda dessa, som kostar dyra pengar, klämmer jag åter till med sidorodret och horisonten snurrar på nytt.

Jag kastar ett öga på libellen för att kontrollera att jag flyger rent. Libellen stirrar tillbaka med ett uttryck som en skelögd kines och ser närmast hånfull ut. Svängen avslutas med en vikning över vingen och jag flyger på rakbana.

Att segelflyga och spana mot horisonten är att känna sig som örnens broder och måsens överman, att segelflyga och spana neråt och få syn på ett fält, stort som ett ordinärt välgörenhetsfrimärke  och att veta att där skall man landa, är inte fullt så underbart. När man sedan upptäcker att inflygningen skall ske över galgarna och att fältet används till parkeringsplats för glidflygplan, bogserbilar, Liberators, Flygande Fästningar m m önskar man att man haft djuphavsdykning till hobby istället.

Nästa prövning, baslinjeflygningen, infinner sig emellertid snabbt och omöjliggör vidare filosofiska avvikningar från ämnet.

Så här gick baslinjeflygningen till. Man flyger ner höjden på baslinjen. Detta var innan vi började flyga medvinds- och baslinje (ur Segelflyghandboken 1944)

På baslinjen är det kyttigt. Alla baslinjer är nu en gång sådana, däråt står det ej i mänsklig makt att göra något. Mina privata baslinjer är kyttigare än andra och den för handen varande utgör inget undantag. Jag kämpar mig fram det ena slaget efter det andra och när det är tid att tänka på finalen har jag lyckligt och väl ätit in över halva fältet. Bortre fältgränsen är hotande nära och alltså måste jag göra ännu ett “slag” som jag avslutar med en kanande sväng på låg höjd.

I svängen hinner jag se Ivan, vars latenta nu tydligen brutit fullt ut, prestera en grotesk schweizisk flaggdans, och i flygledartornet höjer Ernst med djup religiös inlevelse händerna mot höjden i en bedjande gest.

Inflygning. Jag ökar farten till 165 km/h och fäller ut bromsarna. Framför mig på fältet kör Karl­ Erik för brinnande livet Forden ur min något nyckfulla bana. På fyra meters höjd sätter jag Babyn. Den flyter ut. Fästningar, Liberators, flodljusfyrar och annan bråte närmar sig snabbt och obevekligt, men så tar planet mark.

Stöten kommer kraschhatten att åka ned över huvudet, skära av nästipp och öron innan den hejdas av nyckelbenen. Planet gör ytterligare ett par hopp innan det lägger sig till ro under vingen på en Liberator.

En ”kraschhatt”. Elever i glidare och Baby bar ofta en sådan (Internet)

Det var under en sådan här nödlandad Liberator Babyn kom till ro. Notera skadorna på fenan
(ur SFF arkiv)

Jag stiger ur planet och ser mig ikring. Ivan och Karl ­Erik närmar sig hastigt i avsikt att gratulera mig och i tornet tycks Ernst ha konverterat till islam ty han ligger framstupa med huvudet mot Mekka och pannan i golvet.

Nu känner jag tillfullo segelflygningens stora tjusning: Den underbara känslan att åter ha kommit ner på jorden med livet i behåll !

Så här var alla Flygvapnets, svenskbyggda, totalt 31 st, Se 102 Baby målade. F10 på Bulltofta hade två Baby. Är det denna målning som gav ”Stålis” inspiration att de svenska Bergfalkarna hade röd kropp och vita vingar? (Aviationmegastore)




Flere historiske artikler

George Moffat 1927-2024

George Moffat in memoriam. Amerikanen George B Moffat Jr var den förste att bli dubbel världsmästare i öppna klassen.
28. juni 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 4: Om olika landningsteknik

"Jag var nu på ungefär 150 m höjd och i en svag plané. Då händer det, mitt framför nosen, planets och min, slår en 2 m bred, röd fallskärm ut, svischar till vindrutan och försvinner bakåt, uppåt. Linan som är av stål, hamnar över vänstervingen ungefär en och en halv meter från flygkroppen, där den börjar såga sig igenom vingnäsans fanér."
10. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".
2. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.
27. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den
svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."
7. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!
12. februar 2024/af Jens Trabolt

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån….
H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"
27. december 2023/af Jens Trabolt

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…
8. november 2023/af Jens Trabolt

För 50, 40 och 30 år sedan

Fem jubileum - PIK 20, Smirnoff Rally, VM i Hobbs, VM i Borlänge och tidningen Segelflygsport
16. oktober 2023/af Jens Trabolt

Træt af den kedelige ASK 21? Så prøv 1930’ernes 1-sædede skolekoncept!  

I gamle dage måtte eleverne i en svæveflyveklub tåle meget. De pædagogiske værktøjer og forholdet mellem flyvning og havari blev forbedret kraftigt, da der kom 2-sædede skolefly hvor instruktøren faktisk kunne flyve med. NORDIC GLIDING har været ”elev for en dag” og prøvet nogle af datidens skolefly under ”Oldtimer Rally” hos DASK på Arnborg.
26. september 2023/af Jens Trabolt

Varför har amerikanska segelflygplan så dåliga prestanda?

I Europa är ASK 21 ett vanligt skolflygplan, kanske det vanligaste. ASK 21 har ett glidtal på 34. Många i Sverige menar att det är alldeles för dåligt för ett skolflygplan. I USA är Schweizer 2-33 det vanligaste skolflygplanet. Den har ett glidtal på 22. Varför har amerikanska segelflygplan överlag så dåliga prestanda? Kan inte jänkarna bättre?
30. juni 2023/af Jens Trabolt

Kvinnliga segelflygare i världsklass

Alla skandinaviska segelflygkvinnor inbjuds till det första, av många hoppas vi, Scandinavian Women Meet, 26 aug – 2 sep 2023. Lidt inspiration före detta: Ett galleri över några kvinnliga segelflygare, som satt avtryck i den mansdominerade segelflygvärlden.
23. juni 2023/af Jens Trabolt

Långt före sin tid – SZD 8 Jaskolka – ikonisk pärla från 50-talet

Jaskolkan (Svalan) var först med många delar vi idag tar för självklara och en viktig del i ett paradigmskifte för vad som ansågs vara viktiga parametrar i ett modernare segelflyg. NG:s Bernt Hall har flugit det polska segelflygplanet med karisma och ”racing vibbar” - 50-talets Jonker JS3?
14. juni 2023/af Jens Trabolt

Över Öresund från Sverige till Kastrup flygplats – 90 år senare.

Den 12 augusti 1933 blev Edmund Sparmann i ESG-31, SE-ADP, den förste att segelflyga, eller rättare sagt glidflyga, över Öresund. 1983 var jag involverad i återskapandet av flygningen 50 år senare. Nedslag i loggboken
1. juni 2023/af Jens Trabolt

Alexander Lippisch – ett rastlöst geni

Alexander Martin Lippisch (1894-1976) var en tysk flygplanskonstruktör, som konstruerade segelflygplan på 20- och 30-talet, byggde stjärtlösa motor- och segelflygplan och är en av skaparna av deltavingen.
Även om Lippisch förefaller ha varit en rastlös själ med en oförmåga eller ovilja att avsluta sina projekt, det fick andra göra, var han under mer än 10 år den mest inflytelserika konstruktören av segelflygplan under den, förmodligen, viktigaste perioden av segelflygets utveckling.
13. februar 2023/af Jens Trabolt

Johannes Lyng 80 år

En af dansk svæveflyvnings absolutte ”Grand Old Men”, Johannes Lyng, runder et skarpt hjørne den 2. februar 2023, hvor han fylder 80 år. Dette er en meget personlig hyldest til min gamle ”storebror”, skriver Ulrik Friis.
2. februar 2023/af Jens Trabolt

“Gummihunde” – viel arbeit, wenig fliegen!

Oldtimer Segelflug Club (OSC) Wasserkuppe arrangerar varje sommar och höst weekendkurser i gummirepstart. De flyger med en SG 38. I många år har jag och kompisarna fra Landskrona FK åkt till Wasserkuppe första weekenden i oktober. I år sammanföll hela vår vistelse med en av gummirepstart-kurserna och kompisarna Clas, Sten-Åke och Ola anmälde sig - ett klart bucket list item!
28. december 2022/af Jens Trabolt

I luften efter en pause på 56 år

Den danske svæveflyvehistoriske klub, DASK har fået endnu et klenodie, en Dobbeltraab IV, i luften efter en pause på en menneskealder. Men ikke uden sværdslag: Hvordan genskaber man eksempelvis flyets logbog, når den er blevet væk?
12. oktober 2022/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

Velorganiseret SM i modvilligt vejr

Klubben i Herrljunga var dette år vært for et velorganiseret SM og JSM. Derimod var vejret faktisk overhovedet ikke en teamplayer, men det hindrede ikke de bedste piloter at finde vej til de bedste resultater på de ganske begrænsede dage, hvor flyvning var mulig.  Men mange af juniorerne, som nu deltager i Junior-VM i Polen, benyttede chancen til at fintrimme formen. Det var klogt.
15. juli 2024/af Jens Trabolt

EMRAX – motorproducent til svæveflyvningen

På ganske kort tid er den slovenske el-motorproducent EMRAX gået fra at være ”niche” til at være hovedleverandør til selvstartende svævefly fra Schleicher, Schempp-Hirth, HPH, Pipistrel og Jonker.
12. juli 2024/af Jens Trabolt

Verdensmesterskabet er også videnskab

OSTIV, svæveflyvningens teknisk-videnskabelige organisation, holder sin 36. kongres under VM i Uvalde, Texas til august og uddeler bl.a. priser for vigtigste bidrag til sporten.
9. juli 2024/af Jens Trabolt

Fra glidetal 40 til 4

”Svæveflyvningen har været et fantastisk redskab på vejen” siger de unge danske svæveflyve-piloter med pilot-navnene KOA og SYL. De lærte hinanden at kende i Herning Svæveflyveklub, hvorfra de fik det grundlæggende håndværk på plads. Nu er de på vej mod en professionel karriere i det danske flyvevåben som helikopterpiloter.
4. juli 2024/af Jens Trabolt

George Moffat 1927-2024

George Moffat in memoriam. Amerikanen George B Moffat Jr var den förste att bli dubbel världsmästare i öppna klassen.
28. juni 2024/af Jens Trabolt

Verdens bedste Arnborg fylder 60 år

Et af verdens fineste flyvecentre fylder 60 år i dag. Arnborg er på mange måder hjertet i dansk svæveflyvning og rammen om et vigtigt socialt liv og de store mesterskaber. Sådanne faciliteter er let at tage for givet, men er produktet af mange anstrengelser og fremsynede beslutninger i datidens svæveflyvemiljø. Det nyder vi godt af i dag.
27. juni 2024/af Jens Trabolt

Svæveflyvning kan altså også noget!

Svæveflyvning på Arnborg var bare en af i de alt 40 sportsgrene som var repræsenteret til den netop overståede DM-uge i Herning. Det var første gang, at svæveflyvningen deltog i denne folkefest.
24. juni 2024/af Jens Trabolt

Uppsala Masters: “Riders on The Storm”

De 38 deltagere til årets Uppsala Masters måtte flyve slalom gennem massevis af CB og andet spændende vejr. Det var krævende flyvning i en international atmosfære. Men det var vel også meningen.
17. juni 2024/af Jens Trabolt

Test: Dynamic WT9.16: “Kan du be han slepe lavere, så jeg får med Lifjell i bakgrunn?”

I fjor testet NORDIC GLIDING en Dynamic med 143 hk Rotax 915 mot en Super Cub, og det nye flyet viste betydelig bedre ytelse som slepefly. Men hvis power er bra, så er mer power enda bedre; Nå er Dynamic tilgjengelig i en "ekstra hot" versjon med 160 hk! 11. mai var det et samarbeid mellom Nome Flyklubb og Sportsfly.no som gjorde det mulig å besøke Aerospool sin demo slepefly WT9.16 Dynamic. Dette flyet har en Rotax 916 installert, med 160hk, og er i skrivende stund det eneste i sitt slag.
14. juni 2024/af Jens Trabolt

Leder: “Radardebaclet”

Den gångna våren har präglats av, förutom det urusla segelflygvädret, luftrumsproblem. rapporterar ordförande i Segelflyget, Robert Danewid.
12. juni 2024/af Jens Trabolt

Mod sydlige horisonter med Adventure Gliding Tour

Den 27. juni sætter en gruppe danske entusiaster kursen mod Sydtyskland med drømmen om at flyve ud i det blå i svævefly. Kom bare, der er fortsat mulighed for at være med på eventyr, lyder meldingen fra arrangørerne.
10. juni 2024/af Jens Trabolt

Jomfruflyvning på projekt ”VM-vinderfly” efter 15 år

Professor i Flygteknik på KTH og svæveflyver Ulf Ringertz har i al diskretion bygget sin egen flappede 18-m raket, KTH-X1. I går skrev han svensk flyvehistorie og fløj jomfruflyvning med ”KTH-X1” efter 15 års arbejde.
5. juni 2024/af Jens Trabolt

Flyv mod internationale toppiloter i Uppsala Masters

Ambitionerne er store, når Uppsala FK arrangerer Masters fra 8-15 juni på Sundbro. Scenen er sat for lokale og internationale toppiloter og et svensk mesterskab i open racing-klassen.
4. juni 2024/af Jens Trabolt

Seniorer på hårdt arbejde for fremtidens elektriske spil

Den danske Herning SFK er i fuld gang med at bygge klubbens nye ”cutting-edge” elektriske spil. Her har de produceret en kort video som forklarer behovet for at gøre en grøn sport endnu mere grøn, og som samtidig viser, hvordan klubbens senior-gruppe indgår særdeles aktivt i opgaven som skal sikre miljøvenlige starter.
29. maj 2024/af Jens Trabolt

Sailplane Grand Prix i fjeldet

Starmoen og SeilflyNorge var for første gang vært for et FAI Sailplane Grand Prix. Vejret viste sig fra sin bedste side og gav 6 ud af 7 flyvedage til de 17 deltagere. Bedre markedsføring får man ikke.
28. maj 2024/af Jens Trabolt

“Det bliver i familien”

Danske Rasmus Ørskov og Jørgen Thomsen har købt en Jonker JS3 RES til deling. De er intet dårligt makkerpar, for Rasmus er verdensmester i Klubklassen, og Jørgen kan fikse alt, inklusiv elektrodrivlinjer.  Flyet fik sin ilddåb under det netop overståede DM på Arnborg.
22. maj 2024/af Jens Trabolt

Invitation: ElSKÅ 2 – EL Segelflyg Konferens på Ålleberg 28 – 29 augusti

För två år sedan arrangerade Segelflyget och Nordic Gliding, med Svenska Flygsportförbundet som sponsor, en tvådagars konferens, som vi kallade ElSKÅ på Ålleberg. Ett 40-tal deltagare fick prova AS 34 Me, ASG 32 el, Discus 2 FES, DG-1001e och LAK-17 C FES. Nu följer vi upp denna konferens med en ny, ElSKÅ 2. Denna gång kommer tonvikten att ligga på startmetoder.
17. maj 2024/af Jens Trabolt

Välkomna till Segelflygets kvinnoträff på Ålleberg!

Alla skandinaviska segelflygkvinnor inbjuds till årets SWM, Scandinavian Women Meet 2024 på Ålleberg 7-9. juni samt 23-25. augusti 2024.
Detta året träffas vi två helger under och efter tävlingssäsongen. Du behöver inte ha cert eller ens vara aktiv. Det räcker att du har ett brinnande intresse för segelflyg i alla dess former och är kvinna.
13. maj 2024/af Jens Trabolt

I luften – uden en lyd

Det er en mærkelig oplevelse at se en ASK 21 blive startet af et elektrisk Skylaunch Evo-spil. En elektrisk summen afslører, at noget er i gang, men her er intet rasende V8-brøl. Stigevinklen på flyet indikerer dog, at her er titaniske kræfter i værk. NG har besøgt en nordtysk klub i LSV Grambeker Heide som har taget hul på fremtiden.
6. maj 2024/af Jens Trabolt

Ventus selvstarter elektrisk for første gang!

Schempp-Hirth fløj første gang i går med den fuldt elektrificerede Ventus E på Hahnweide.
Basis er tydeligt Solo-systemet som vi i grove træk også kender fra JS3 RES, men Schempp-Hirth har tydeligvis opgraderet nogle af hovedkomponenterne med henblik på at øge performance og effektivitet i systemet efter deres egne specifikationer.
26. april 2024/af Jens Trabolt