Danmarks Bergfalke (och en överlevare från det kalla kriget)

Link to automatic translation

Segelflygplan från forna DDR, det vi kallade Östtyskland, finns det? Byggdes det segelflygplan på andra sidan ”muren”? Ja faktiskt. När man tänker efter så är det inte så konstigt. Före kriget var ju Tyskland den i särklass ledande segelflygnationen både vad gällde antalet segelflygare och antalet producerade segelflygplan. Enbart under perioden 1935-1944 byggdes det mer än 18 000 segelflygplan i Tyskland. Så när Tyskland delades efter kriget var det ju ganska naturligt att segelflygintresset fanns kvar även hos den del av befolkningen som hamnade på ”fel” sida om järnridån.

FES 530/I Lehrmeister I på Arnborg sensommaren 2021

Precis som ”pappa” Sovjetunionen var ”östzonen”, sedermera DDR, slutna samhällen. Medan man i västra Tyskland fick vänta till 1951 innan man åter fick segelflyga släpptes dock segelflyget i DDR ”fritt” 1950, om än rigoröst övervakat av staten, d v s partiapparaten. Inte mycket om segelflyget i DDR kom till vår kännedom här i väst. Då och då dök det upp någon deltagare i VM/EM. Det var mest på damsidan vi hörde talas om dem. 1979 vann Monika Warstat det första EMet för kvinnor, det flögs i Ungern. Monika flög en Jantar Std i standardklassen.

Medan man i väst, främst jänkarna, besinningslöst slog sönder alla segelflygplan man hittade efter kriget, verkar det som att sovjeterna i öst var lite mer återhållsamma och tillät, off the record, begränsat segelflyg innan det officiellt ”släpptes” fritt 1950. Man använde äldre segelflygplan, de som inte förstörts vid krigsslutet, samt byggde nya flygplan efter gamla ritningar, som Grunau Baby (mer än 200 byggdes i östzonen) och Olympia.

I början på 50-talet såg man behovet, i både väst och öst, av tvåsitsiga skolflygplan. I väst fick vi Bergfalke, Rhönlerche, Ka 2 och K 7 m fl.

I DDR konstruerade VEB Lowa Gotha tvåsitsaren Go 530.  VEB står för ”Volkseigener Betrieb”, alltså ”folkägt företag”. I DDR var man ju extra socialistiska!

Gotha hade byggt lastseglarna DFS 230 och Gotha 242, och dess motoriserade version Go 244, i stort antal under kriget. Så man hade erfarenhet av att bygga, i alla fall stora, segelflygplan. Go 530 flög första gången i juni 1954.

Lastseglaren Gotha Go 242

1957 började VEB Apparatenbau Lommatzsch, i Lommatzsch i östra DDR, bygga Go 530 i serie. Den fick då namnet FES 530 Lehrmeister. Eftersom alla företag var VEB så kunde ju ”folket”, d v s makthavarna, bestämma vem som byggde vad och var, oavsett vem som stod för designen. FES står för ”Forschungs- und Entwicklungsstelle für Segelflug”.

Beställare var GST (”Gesellschaft für Sport und Technik”) motsvarande ungefär östtyska segelflygförbundet. Som parentes kan nämnas att i mitten av 60-talet beslöt GST att det inte skulle byggas segelflygplan i DDR, man skulle istället köpa dem från sina socialistiska bröder i Polen. Så östtyskt segelflygbygge var en tämligen kortlivad historia. Och de flesta segelflygplan byggda i DDR skrotades snabbt. VEB Lommatzsch byggde nästan 700 segelflygplan under åren 1955 – 62. Så de var en stor aktör.

En tidig Lehrmeister med 17 m spännvidd och stagad vinge

Samma Lehrmeister i vinschstart

Lehrmeister har 17 m spännvidd och en stagad vinge. Den byggdes i 96 exemplar och blev populär i GST klubbarna. Flygegenskaperna var fina och prestanda utomordentliga för sin tid. Glidtalet var 24.

1959 följde FES 530/I Lehrmeister I med en fribärande vinge med 17 m spännvidd. Totalt byggdes 17 exemplar av Lehrmeister I. Lehrmeister I hade ett bästa glidtal på 26. FES 530/II Lehrmeister II hade 15 m spännvidd och kallades för ”der kleine Lehrmeister”. Den var speciellt bra och populär för aerobatics. Av denna version byggdes det 107 exemplar. Uppgifterna på antalet tillverkade varierar, men totalt byggdes det ca 220 Lehrmeister. Lehrmeistern kan närmast jämföras med Ka 2 som är samtida. Samma byggsätt, i trä, och likartade prestanda. Lehrmeistern byggdes dock i avsevärt större antal.

Lehrmeister II med 15 m spännvidd på segelflygmuseet på Wasserkuppe

1959 började man, som ett resultat av den nya regimens i Sovjetunionen försök att närma sig väst, försöka sälja Lom Libelle och Lehrmeister till väst, först i Nederländerna. Totalt exporterade man 22 Lehrmeister till sex länder, däribland Danmark. Lehrmeister återfanns i så exotiska segelflygländer som Egypten och Syrien.

Den danske affärsmannen och segelflygaren Eli V Nielsen hade importerat och sålt östtyska barografer. Han blev uppmärksammad av sina östtyska kontakter om att de även kunde leverera segelflygplan. På så sätt såldes totalt 10 Lehrmeister och två Lom Libelle till Danmark.

Den första danska Lehrmeistern hämtades i DDR med flygsläp sommaren 1959. OY-BAX skulle till klubben på Bornholm. Så man flygsläpade helt enkelt BAX efter en KZ-III, från Rügen i DDR till Bornholm. Tvärs över Östersjön, det är ca 100 km.

Det påstås att man i färdplanen inte angivit att det var ett flygsläp. När man passerade kustlinjen blev det östtyska gränsskyddet, som ju alltid var hyperalert, riktigt nervösa. Det var ju två flygplan och inte ett! Så de besköt släpet, och det sägs att när man landade på Bornholm var det kulhål i KZ:ans vingar!

Med 10 Lehrmeister sålda till Danmark kan man nog påstå att Lehrmeister är ”Danmarks Bergfalke”.

Idag håller Dansk Svaeveflyvehistorisk Klub (DaSK) tre Lehrmeister i flygande skick; OY-BAX, OY-XAY och OY-DXK. Fast XAY har nyligen sålts till Deutsche Museum i Tyskland.

Schleichers Ka 2 är samtida med Lehrmeister och väldigt lik i både byggsätt, dimensioner, prestanda och flygegenskaper

Lehrmeister blev populär i Danmark. Den användes först och främst som skolflygplan. Enda svagheten var att landstället lätt slogs in. I tävlingssammanhang nådde flygplanet stora framgångar. 1961 blev Ole Didriksen (sedermera chef för danska segelflyget) och Carsten Thomasen danska mästare i tvåsitsklassen i en Lehrmeister.

I början av september i år fick vi tillfälle att flyga Lehrmeistern OY-BAX på Arnborg. Alltså den första Lehrmeistern i Danmark och den som sägs ha beskjutits av östtyska gränsskyddet. BAX är i mycket fint skick. Det är f ö alla DaSKs segelflygplan. De är en fröjd att se. Är man medlem i DaSk får man flyga alla deras dyrgripar.

Lehrmeister I OY-XAY på Arnborg 2015. Kom till Danmark 1960

Lehrmeistern är helt byggd i trä. Vingen har enkeltrapets planform och spännvidden för Lehrmeister I är alltså 17 m. Jag tycker att Lehrmeistern är ett vackert flygplan. Det är ett proportionerligt flygplan och sådana är ju ofta fina att flyga också. Tomvikten är 280 kg och max flygvikt 480 kg. Alltså en tillsatsvikt på 200 kg, vilket är helt OK för flygplan från den tiden.

Sittbrunnen är stor och framförallt bred. Det märks att de som en gång konstruerade Lehrmeistern var ingenjörer på Gotha, som byggde lastseglare under kriget. Enligt ett danskt rykte är rekordet fyra personer samtidigt i cockpit på en Lehrmeister! Fan tro´t!

OY-BAX klar för vinschstart. Flygplanet står på nosen med piloter i.

Sittbrunnen är stor och framförallt bred. Främre ryggstödet kan fällas framåt för att göra det enklare för instruktören att komma in i bakre sätet

Henrik Svensson provflyger Lehrmeister. Sittbrunnen är stor och framförallt bred.

Instruktören sitter delvis under vingen. För att komma i och ur är ryggstödet i framsits fällbart framåt. Ungefär som i en bil med två dörrar. Så det är tämligen lätt att ta sig i och ur baksitsen. När man sätter sig i flygplanet ställer det sig på nosen och skidan.

Man sitter rätt upp och ner och att ta femtimmars i en Lehrmeister måste vara en prestation som kräver en uthållig rygg och ända!

Flygplanet är försett med Schempp-Hirth bromsar på vingarnas ovan- och undersida. Luftbromsreglaget är lite knöligt att hantera, det är inte helt enkelt att låsa bromsen. Höjdrodertrimmen är en riktig rodertrim och reglaget sitter till vänster om spaken.

Riktig rodertrim på höjdrodrets vänstra sida. Notera den undre delen av fenan som är fast. Den ser ut att lätt skadas!

Jag flög med Johannes Lyng, DaSKs nestor, i baksits. Han fick ta vinschstarten eftersom jag inte vinschat på flera år. Väl i luften visade det sig att Lehrmeister var en trevlig maskin. Roderharmonin är fin, om än inte lika agil som dagens racers. Om man jämför med t ex en ASK 21, som har samma spännvidd, är skillnaden att man använder större roderutslag än i dagens flygplan.

OY-BAX i vinschstart på Arnborg

Det var svag torrtermik till en 5-600 m och Lehrmeistern hade inga problem att hänga kvar. Det känns lite konstigt, men kul, att ligga och kurva ner i 70 km/m, det går att flyga ännu långsammare. Man förstår att Lehrmeistern var ett populärt flygplan på 60-talet. Och, i Lehrmeistern fick jag, liksom i de flesta flygplan i ”bröte-klassen”, tillbaka känslan av ren flygglädje. Att det är så kul att bara segelflyga.

I min ASG 32 är kul flygning att stå på i en molngata utan att kurva och jaga RST-poäng. Och jag tror att det är här någonstans attraktionskraften i vintage gliders ligger. Att segelflyga enbart för att det är så himla kul. En glädje som kanske försvann på andra sidan glidtal 40! Därmed inte sagt att det inte är minst lika kul att bränna fram i en molngata i en ASG 32! Segelflyg har så oändligt mycket att erbjuda!

Dags för landning. Luftbromsarna och den låga farten gör att man kan landa på ett frimärke. Och Lehrmeistern är lätt att landa. När man väl satt sig går nosen ned på skidan och den hjälper till att bromsa.

Jag lärde mig flyga på Bergfalke i slutet av 60-talet. Rent flygmässigt är Lehrmeistern inte sämre än Bergfalke, K 7 eller Ka 2, snarare tvärtom, men Bergfalken är förmodligen stryktåligare med sin stålrörskropp. Prestanda är likvärdiga. Alltså var Lehrmeister en fullgod konkurrent till skolflygplanen från andra, den rätta (!), sidan järnridån.

Portræt af DASK – her er drømmeværkstedet

DaSK gör en jätteinsats för att hålla äldre segelflygplan vid liv och i flygande skick. De har en fantastisk verksamhet. Tack för det Johannes, Klaus & co!

OY-XAR och OY-XAU – några andra danska Lehrmeister

OY-XAU

Extra retro-info om Lehrmeister och DDR

Monika Warstat från DDR vann det första DM-EM:et 1979 i en Jantar. Här står hon framför en Lehrmeister. Östtyskarna var framgångsrika på damsidan. Och Monika var den framgångsrikaste av dem.

Östtyskt segelflygmärke
”Beredd till arbete i fredens tjänst”

Några andra segelflygplan byggda av VEB Lommatzsch i DDR

Några andra segelflygplan byggda av VEB Lommatzsch i DDR: Lom 59 Lo-Meise var en ”upphottad” Olympia. Byggdes i 4 exemplar

Lom 58II Libelle Laminar från 1958. Spännvidd 16.5 m och bästa glidtal 36. Byggdes i 126 exemplar i flera versioner.

Lom 61 Favorit från 1962. 15 m spännvidd och bästa glidtal uppges till 38. Ett av de bästa standarklassflygplanen i trä. Byggdes bara i fem exemplar. Med en Favorit flög Adolf Daumann i juni 1962 den första 500 km triangeln i DDR, alltså innan man gjorde det i Västtyskland.

Referenser

1. Segelflugzeugbau in der DDR, Frank-Dieter Lemke, Verlag Rockstuhl, 2018
2. https://www.dask-vgc.dk/DaskNy/
3. Segelflugzeug-Geschichten, Peter F Selinger, Stiftung Deutsches Segelflugmuseum, 2004
4. Föniks Posten,nr 60, 2020