I huvudet på en Chief Steward

Robert Danewid var Chief Steward under sommerens EM i Litauen. Det blev et rigtigt vellykket mesterskab med svensk guld til Janne Nordh, trods dårligt vejr og spændt europæisk sikkerhedssituation. Men hvad går jobbet som Steward egentlig ud på? Læs Robbans fine rapport fra EM og bliv klogere.

Tekst og foto: Robert Danewid

Jättehangaren i Pociunai. Detta är för mig symbolen för Pociunai. Byggd under Sovjettiden och helt i betong. Man kan fundera på om den är dimensionerad för atombomber!

Link to automatic translation

Det var inte alls meningen att jag skulle vara Chief Steward på sommarens EM/VM i Litauen. Det jobbet skulle göras av gode vännen Dick Bradley. Men så drabbades Dick och hans familj av dödsfall strax innan julen 2021 och då fick jag frågan om jag kunde assistera Dick. Självklart ställer man upp för en kompis.

Den feedback jag fick från förra årets JEM i Litauen gav dock anledning till funderingar om att det här kunde bli jobbigt. Och sedan hoppade Dick av helt och hållet och jag fick ta över jobbet som CS. Och sedan invaderade Ryssland Ukraina.

Det fanns stunder i våras då jag tvivlade på om det skulle bli ett EM och om jag verkligen skulle åka till Litauen med tanke på säkerhetsläget. Men i slutänden blev det ett riktig bra EM/VM och tävlingsledningen, med Vladas Motuza i spetsen, ska ha all heder för ett riktigt bra arrangemang.

Jag måste ju dock, eftersom jag är svensk (även om jag är skåning), börja med att hylla Janne Nordh som vann standardklassen och blev europamästare. Sveriges första internationella titel sedan Göran Ax vann VM i Paderborn 1981 för 41 år sedan. Janne var dessvärre ende svenske deltagaren, men det passade nog ensamvargen bra. Dessutom trivs han i halvknepigt väder. Men det var inte bara Janne som skötte sig väl bland de nordiska piloterna. Tapio Tourola, Finland, blev fyra i klubbklassen och Michael Mix, Danmark, blev femma. I standard blev Sami Rissanen, Finland, fyra. Och Harri Hirvola från Finland blev femma i 15 m. Inga nordiska piloter deltog i VM i 13.5 m klassen.

Härlig syn för en svensk steward, även om man ska vara neutral. ”Du gamla du fria” spelas och svenska flaggan hissas

Totempålar från tidigare EM/VM i Pociunai

Chief Steward

Vad gör en steward? På alla VM och EM ska det finnas två stewards. Stewards är ”utsända”av IGC (FAIs internationella segelflygkommission) och de är IGCs ”förlängda arm”. Uppgiften för stewards är att vara rådgivare åt tävlingsledningen och piloterna, att vara en förbindelselänk mellan tävlingsledning och de deltagande nationslagen, att kolla att allting går rätt till och stötta tävlingsledaren i precis allting. Att vara en ”supervisor” alltså. Man har till och med befogenhet att stoppa tävlingen. V

id varje aktivitet ska det finnas en steward till hands. Alltså är en steward en ”klok gubbe” eller ”gumma”. En av stewarderna är boss, Chief Steward. Men nu dök min tilltänkte steward kollega aldrig upp så jag hade ingen att chefa över, alltså kallade jag mig rätt och slätt för steward. Att vara ensam steward innebar ju att jag fick mer att göra och jag kunde ju inte vara på alla ställen samtidigt. Ja, det är rätt mycket jobb från tidig morgon till sen kväll. Men kul, även om flygabstinensen trycker på emellanåt.

För att få jobba som Steward ska man ha stor erfarenhet av internationella tävlingar, kunna reglerna och förstå hur tävlingsledningen tänker (rätt lätt!) och hur tävlingspiloterna och Team Captains tänker (näst intill omöjligt!).

De senaste 20 åren har jag varit steward på flera VM och EM. (Læs fx Robbans 2018-artikel om at være Steward under VM i Hosin her) Chefs Stewarden utses av IGC minst ett år innan tävlingen och redan då börjar man jobba med tävlingsorganisationen. Man ser till att de ”får rätt” på allting, hjälper till med Local Procedures, regeltolkningar etc. Sedan när tävlingen börjar är man på plats när den officiella träningen börjar och hjälper till att trimma in organisationen. Det är många små detaljer som ska fungera och ”svetsas samman”. Och då ska man ha fått sällskap av sin steward kollega. Alla kostnader för chefs stewarden står IGC, förhoppningsvis, för, man ska ”bara” släppa till tre veckor av sin tid mitt i sommaren, när man kunde flugit själv. Och det kan jag säga, det medför svår abstinens i slutet av tävlingen!

För att delvis råda bot på det fixade jag så att jag en dag fick tillgång till en 304CZ med 17m spetsar (fina grejor). Så att jag från ovan kunde kolla att deltagarna skötte. Men det är faktiskt kul att vistas i den internationella miljön och träffa alla dessa härliga knäppskallar. Det finns ca 75 000 segelflygare i Europa och bland de drygt 100 piloterna och Team Captains i Litauen var ett stort antal kompletta idioter, som hade fått flygförbud om de flugit i någon av våra klubbar. Att försöka få dessa att förstå luftum, tävlingsuppgift, gridding och undvika att slå ihjäl sig, och kanske viktigare, andra, är både stimulerande och frustrerande.

Förra gången jag var i Litauen och på Pociunai var när jag flög Baltic Cup i en LAK-12 sommaren 1989, alltså för nästan exakt 33 år sedan, under sovjettiden. Nostalgiska minnen! Jag kunde snabbt konstatera att Litauen nu är ett helt annat land. Modernt och demokratiskt, ett land som ligger i världstopp när det t ex talas om internettillgänglighet och en synnerligen aktiv segelflygnation. Och pilsnern är lika dyr som i Sverige!

Vädret

Vädret var rent ut sagt skit! Under träningen var det varmt, upp till 32 gr, och mycket cb och åska. Redan nu sattes ribban för vad som komma skulle. Korta AAT banor med flygtid på 1 tim 30 min.
Vädret var alltså dåligt. Men trots det lyckades vi få ut nio tävlingsdagar i 13.5 m, åtta i 15m och club och sju i standard. Egentligen var det bara två dagar på slutet som medgav lite racing och hastigheter över 100 km/h. Det kan ha en förklaring att det blev så.

I Pociunai har man arrangerat sju internationella mästerskap sedan självständigheten 1990. Årets EM/VM blev det åttonde. Vid varje mästerskap har man anlitat en lokal träkonstnär för att göra en totempåle åt tävlingen. Totempålen för årets mästerskap restes i början av andra tävlingsveckan. Competition Directorn Vladas Motuza rekommenderade genast alla att tillbe vädergudarna vid pålen om bättre väder. Flera personer gjorde detta, bl a vår meteorolog (!), med mer eller mindre rituella hedniska rörelser och böner. Men se, det fick effekt och sista tävlingsdagen blev den bästa, vädret blev riktigt bra, om än blåsigt. Då flög 15 m en racing task på 318 km som Werner Amann från Österrike i en AS 33 vann med 117 km/h.

En typisk tävlingsdag var det annars 5-7/8 cu med bas 8 00-1 000 m, utflakningar och gärna någon regnskur in emellan. Med många utelandningar som följd.

Typisk himmel under årets EM/VM

Flygplanen

Det tävlades VM i 13.5 m klassen och EM i club, standard och 15 m.

13.5 m klassen är en liten klass. Det var bara 11 deltagare. Det skulle ha varit ett par till från Ryssland och Belarus, men två dagar efter Rysslands invasion av Ukraina portades dessa av FAI. Ett bra beslut! Dessutom hade Tyskland en pilot anmäld, men ett par veckor innan tävlingen ändrade tyska aeroklubben sig och bestämde att 13.5 m klassen ska man minsann inte tävla i! Så den tyske piloten fick inte vara med, anmälningsavgiften brände inne och piloten fick hitta på något annat. Tysk visdom?

Av de 11 flygplanen i klassen var nio MiniLAK och av dessa hade åtta FES. De andra två var Diana Vervs. En stympad Diana med en FES i nosen. Jag har lite svårt att första avsikten med denna klass. Det är ju ”vanliga” 15/18 m flygplan med stympade vingar och oftast en FES. Jag skulle tro att i framtiden ersätts 13.5 m klassen med E-glide konceptet och att man då tillåter andra spännvidder. Med det sagt måste jag säga att MiniLAK med FES är riktigt söt! Jag gillar den!

Lettisk MiniLAK, som flögs av den pensionerade flygkaptenen Voldemars Gavars

Nu är det ju piloter som flyger, tävlar och vinner och inte flygplanstyperna. Men det är ju ändå kul för alla nördar att kolla in vad folk flyger. I klubbklassen var det 28 deltagare och ett flertal flygplanstyper. Det som en gång var en klass för avdankade standardkärror är numera en klass för avdankade 15m kärror. Vanligaste flygplanet var ASW 20, som det fanns åtta exemplar av. Både ettan och tvåan flög typen.

Näst vanligaste typen var LS 4, som det fanns sju av. Sedan följde fem LS 7, som flögs av trean och fyran. Två LS 3 och LS 1-f neo och en vardera av Mini-Nimbus, Pegase, ASW 24 och Discus. 11 av 28 flygplan (alltså 39%) var klaffade flygplan. Visserligen har de koefficienter, men i den vädertypen vi hade, med mycket utflakningar och lååååånga glid, är det klart att en ASW 20 har en fördel över en LS 4. Det kan inga koefficienter råda bot på.

De allra flesta av klubbklassflygplanen hade en finish helt i klass med ett nytillverkat flygplan och flera av dem hade nya winglets. Flera LS 1 och LS 4 hade neo winglets från DG. Härligt att se!

Klubbklassen har av tradition alltid ansetts vara lite sämre än de andra klasserna och få toppiloter flög tidigare i klassen. Men så är det inte längre. Idag är klubbklassen den största klassen, tillsammans med 18 m.

I standardklassen med 28 deltagare var det antingen Disus 2, som intog plats ett och två, eller LS 8, på plats tre till åtta. 15 LS 8 och 13 Discus 2 deltog.

De 26 deltagarna i 15 m flög sju olika typer. Vanligast var Ventus 2 med nio exemplar följt av sex JS-3. Segraren Kawa flög förstås Diana 2, liksom tvåan. Trean, tysken Springer, flög AS 33. Vidare deltog tre ASG 29 och en Ventus 3.

Lite anmärkningsvärt att bara två piloter flög AS 33 och en Ventus 3. Klassen dominerades alltså av JS-3 och ”gamla” Ventus 2. Och en av klassens tidigare dominanter, ASW 27, var inte alls med.

Sedan kan man ju fundera över varför 15 m klassen finns idag. Alla de flygplan som deltog, förutom de tre Dianorna, är ju primärt 18m flygplan, med krympta vingar, d v s man har satt på 15m spetsar för att kunna flyga i den klassen. Varför det? Vi har väl tävlingar så det räcker och blir över?

Den överlägsne vinnaren i 15m; Sebastian Kawa med sin far, ständig lagmedlem, vid vingspetsen. Detta var Kawas, enligt egen utsago, 35e mästerskapstitel och han flög så klart en Diana 2

En ensam Mini-Nimbus deltog i klubbklassen. Det var länge sedan man såg en sådan!

I 13.5 m klassen var det nio MiniLAK och två Versvs, som är en modifierad Diana med avsågade vingar och FES. Fast just i detta fallet hade man tagit ut FESen eftersom piloten lagt på för mycket personlig vikt under vintern!

Förutom de tre Diana 2 i 15m var det bara en Ventus 3, två AS 33 och sex JS-3 från den nya generationen. Här representerat av tysken Oliver Springers AS 33, som blev trea.

Tävlingen

Tävlingen flögs alltså i ett mediokert väder. De bantyper som användes var Racing Task och Speed Task (det som vi ofta kallar AAT). Våra regler säger att en bantyp bör användas högst 2/3 av tävlingsdagarna. Men vi hade bara två dagar med Racing banor. I det vädret vi hade var AAT den enda rimliga lösningen. Och det var korta banor med tidsfönster på 1 tim 30 min eller ibland 2 tim. Och inte ens det hjälpte. I t ex 13.5 m resulterade nio tävlingsdagar i fyra med enbart utelandningar och korta distanser. Nedanstående tabell visar antalet utelandningar. 53% av alla tävlingsstarter slutade alltså med utelandning.

Klass

Antal tävlings-dagar

Antal dagar med endast utelandningar

Antal utelandningar

13.5 m (11 piloter)

9

4

57

Club (28 piloter)

8

2

102

Standard (28 piloter)

7

2

79

15 m (26 piloter)

8

1

131

Total (93 piloter)

369

Utelandningar under en typisk himmel

Tävlingsområdet är södra och sydvästra Litauen. Inte stort alltså. Dessutom hade man tillgång till polskt luftrum via den s k Suwalki korridoren, som är högpolitiskt område. Ryssen vill ju ha korridoren för att binda samman Kaliningrad och Belarus. Första dagen gick banan på västra sidan av Kaunas TMA och norrut. Och alla landade ute. Det är bara en smal korridor mellan Kaunas TMA och gränsen till Kaliningrad.

Längs gränsen till Kaliningrad och Belarus i söder fanns en buffert zon på 10 km som var ”forbidden airspace”. Detta med tanke på det rådande säkerhetsläget i Europa. Och ingen var intresserad av att hamna på fel sida av gränsen.

En dag hade vi en TP 15 km från gränsen till Belarus, alltså 5 km från buffert zonen. Men den fick flyttas längre norrut för en del piloter ville inte flyga så nära ”ryssen”.

Banläggaren Algimantas Jonusas hade ett knepigt jobb. Algi är gammal internationell tävlingspilot. Han flög t ex Eskilstuna Open 1990. Numera är han delägare och VD för Thermikas

Så här ser tävlingsområdet ut. Jordbrukslandskap med mycket skog och lite sjöar. Tämligen platt, högsta punkten i Litauen är 294 m hög och ligger i östra delen av landet. Påminner om Småland

Tävlingsledaren Vladas Motuza håller briefing. Längst till vänster chief scorer Thomas, meteorologen Viktorija och längst till höger Deputy CD Mindaugas

Briefing hölls i högra delen av jättehangaren. Tävlingsledaren Vladas Motuza, som själv flyger EM/VM (han deltog i årets VM i Ungern i 20m klassen i en ASG 32) höll en avslappad och humoristisk stil, men var stenhård mot alla som gjorde något dumt eller som man inte borde. Så ska det vara!

Tävlingen var egentligen inte så spännande. I klubbklassen gick Thomas Suchanek, Tjeckien, upp i ledning andra dagen och släppte sedan inte första platsen. Janne Nordh gick i topp den fjärde dagen och behöll den tävlingen ut. I 15 m dröjde det till tredje dagen innan Sebastian Kawa övertog ledartröjan och det var det ju ingen som förvånades över.

I 13.5 m klassen övertog Nick Hanenburg, Nederländerna, ledningen den andra dagen och släppte den sedan inte.

Man bogserade med ca 12 flygplan (8-9 Wilga 35, 1 Gavron, 1 Robin och så ett hemmabygge; en mini-Cub med Rotax motor). De finns gott om gamla Wilgor i Östeuropa. De låter för j….. även om det är ett intressant buller! De niocylindriga ryska stjärnmotorerna (amerikanskt plagiat eftersom ryssarna inte kan konstruera något själv – enligt litauerna) är på 260 hk (varav 100 bedöms ha till uppgift att bullra) förbrukar 90 l bensin och 3 l olja per timme. Så länge vi bogserar med dessa maskiner kan vi knappast säga att segelflyg är miljövänligt!

Studie av rysk stjärnmotor i en Wilga. Det mekades med dem varje dag

Påfyllning av olja i en Wilga. Det är inte den lilla oljekannan som kommer till användning

Delar av Wilga flottan. Det byggdes mer än 1 000 Wilgor

Det sociala

I reglerna för EM och VM står i första paragrafen att tävlingen ska ”foster friendship”. Så det sociala är en viktig del av ett EM/VM. Därför arrangeras alltid en International Evening (en riktig brakfest) där lagen får bjuda på specialiteter från sina hemländer. Engelsmännen bjöd så klart på sin Pimms och i år hade de fish and chips (d v s ungefär Findus fiskpinnar och Felix pommes frites).

Fransmännen hade ett flertal korvar och skinkor och så klart rött och vitt vin. Holländarna ost, lakrits och genever. Tyskarna grillade tysk korv och bjöd på tysk pilsner. Ukrainarna brännvin, supersaltat rökt fläsk (gott!) och mörkt bröd. Litauerna spettekaka (!) och brännvin. Men bäst var så klart danskarnas ”röde pölser” med dansk öl och snaps!

En kväll var det Lithuanian Evening där arrangörerna bjöd på flyguppvisning i den högre skolan och litauiska specialiteter.

Min favorit; danska röde pölser med dansk bajer…..mums!

CD Vladas visade sig ha dolda talanger. Här tar han sig en svängom under International Evening med Aude Untersee, fransk TC och pilot i standardklassen

Här Ukrainas bord med nationalblomman solros

Flygsäkerhet

Flygsäkerhet är ju en viktig del av vår verksamhet. Och extra farligt är det på tävlingar. Det beror på att många av de riktiga hotshotsen flyger enligt devisen ”better dead than second”.

I år tog vi ett nytt grepp på initiativ av Uffe Edslev från Danmark, som var lag åt sonen Lasse. Lasse tog för övrigt en dagsseger i klubbklassen.

Det började med att Uffe höll en sedvanlig säkerhetsbriefing första tävlingsdagen. Flyg så här och gör inte så där. Sedan introducerade han tre bägare, en grönmärkt, en gul och en röd. Och varje pilot fick en röd kula. Varje morgon när man kom till briefing skulle man stoppa sin kula i en av bägarna. I den gröna om allt varit OK dagen innan. I den gula om man kände att något hänt som inte var säkert. Och då skulle man helst prata med ”motparten” innan och reda ut situationen. Om man kände att det varit riktigt farligt, t ex en midair incident, la man sin kula i den röda bägaren. Varje briefing började sedan med att Uffe visade resultatet och inbjöd dels ”gula” piloter och sedan ”röda” att berätta om sina upplevelser. Och sedan gjorde Uffe en sammanfattning.

Uffe Edslevs säkerhetsinitiativ. Här finns kulor i både gula och röda bägaren. Men få av dem som lagt sin kula här ville prata om det

Ett alldeles lysande initiativ från Uffe Edslev och det är min bestämda uppfattning att detta höjde piloternas ”awareness”. Vi hade t ex ingen riktig ”near miss” under tävlingen, tack och lov.

Problemet? Att piloterna var måttligt intresserade av detta. 30% av dem la aldrig sin kula i någon bägare och endast ett fåtal ville prata offentligt om vad de upplevt. Väldig tråkigt! Men det styrker mig bara i min uppfattning att många av våra toppiloter skiljer ut sig fån vår ”community”, för dem gäller verkligen ”better dead than second”.

Uffes initiativ förtjänade bättre. Jag tänker promota ideén på kommande mästerskap! Och varför inte använda den på våra nationella tävlingar?

Likboden

Längst bak i hangaren finns ”likboden”. Den hade ju inte mycket med EMet att göra, men den är så unik att den måste nämnas. Här förvaras ett stort antal segelflygplan – jag räknade till ca 40 – som helt uppenbarligen inte flugits på länge och helt uppenbart inte kommer att flygas igen. Ett stort antal LAK-12 fanns där. Jag tror t o m at min gamla ”7”, som jag flög 1989 stod där, dammig och smutsig (Sindssyg og læsværdig historie, kan anbefales,red.)

För att LAK-12 ska bli luftvärdiga behöver man göra en dyr AD, så det är billigare att köpa en begagnad kärra från Tyskland. Ett stort antal Blanik hängde i hangartaket. Samma med dem, de behöver en dyr modifiering för att bli luftvärdiga. Istället verkar det som att man börjat ersätta Blanikarna i Litauen med gamla Bergfalke från Sverige. Man hade dock tre modifierade Blanik, ägda av staten, som man skolade med.

I likboden hittade jag även Jantar Std 3, Jantar 2, Pirat, Spatz, SF 25, Ka 6 och den riktiga pärlan; en sovjetisk Antonov A-15 i bedrövligt skick. Plus några typer till.

För en som gillar segelflygplan, speciellt udda dito, var det lite vemodigt men ändå högintressant att se alla dessa flygplan bara stå där, samla damm och tyna bort.

Likboden med bl a SF 25, Ka 6, Jantar och längst till höger en A-15

Massor med avdankade LAK-12, i alla fall nio stycken på bilden

Längs hangarväggen hänger det 12 Blanik i taket. Bergfalken är f d svensk och bakom den hänger en Morelli M-100. Båda dessa flygs aktivt. Den byggnadsintresserade kan notera takbalkarna i betong som är av s k vierendelkonstruktion

Ukraina

Två piloter från Ukraina deltog. De kom båda från klubben i Buzova, som var den största klubben i Ukraina. Jag skriver var eftersom ryssarna tidigt under invasionen bestämde sig för att segelflygklubben var ett viktigt militärt mål och bombade klubben, byggnader och flygplan, sönder och samman. Samtidigt passade de på att bomba sönder den lilla stadens skola och sjukhus.

Segelflygklubben i Buzova efter det ryska angreppet i slutet av februari (foto Buzova klubben)

Fruktansvärda bilder och så totalt meningslöst. Naturligtvis låg kriget som en skugga över mästerskapet. Ryssland och ryssar stod inte högt i kurs. Men en god sak innebar det. Det var inte segelflygare från 19 olika europeiska nationer som var i Pociunai utan vi var segelflygare från ett enat Europa. Slava Ukraini!

Fältet var nyklippt men man hade inte samlat in ”höet”. Så det hamnade ofta på vingen, vilket så klart inte uppskattades av piloten. En ny form av bugs? (fot A Untersee)

Landande Wilga, med linan hängande efter sig.

PZL Gavron har samma motor som Wilga, men troligtvis används mer hästkrafter för att skapa buller

Ukrainska laget vid invigningsceremonin

Dagsseger för Janne Nordh

Danish dynamite: John Brandt Jørgensen, pilot på LS8 Jan Brandt Jørgensen och Ulrik Eilert.

Janne Nordh programmerar in dagens bana i Tant Agdas komputter

Vid incheckning ska piloten visa att hen kan ta sig ur flygplanet snabbt. Här ”slänger” kroaten Bruno Herencic sig ur sin Diana 2 FES.

Neo winglets på Lasse Edslevs LS 4

Direkt efter EM åkte CD Vladas till Ungern för att flyga VM med kompisen Igor Volkov i en ASG 32 Mi

Cockpit i Diana 2 FES. Notera att spaken sitter på högra sidan av cockpit

T-1 BrO-1 Technikas. Extremt välbyggd replika av litauisk övningsglidare, från 1932. Detta exemplar visades upp under EM och flög sedan över sanddynerna vid Nidas, den gamla litauiska segelflygskolan på 30-talet, andra weekenden i juli.

Fin nybyggd replika av BrO-9 Ziogas. Ett litauiskt övningssegelflygplan som flög första gången 1952.

Uli Schwenk flög med eta från södra Tyskland till Pociunai på två dagar och genom en front. Längsta etappen var på 850 km. Dagen efter flög han hem igen. Uli skulle egentligen flugit en MiniLAK i 13.5 m klassen men bara någon vecka innan tävlingen bestämde sig tyska aeroklubben helt sonika för att det var slut med att skicka folk till 13.5 m klassen. Det går för övrigt två MiniLAK på etans spännvidd.

Uli Schwenk, eta pilot, och Vytataus Maciulis, VD för LAK.




Flere mesterskabsartikler

Nye handicaps skal gøre klubklassen mere fair

Den yderst populære klubklasse er konstrueret med henblik på, at ældre og dermed prisbillige fly, der ikke længere er i top, fortsat skal kunne konkurrere i nationale og internationale sammenhænge. Hemmeligheden er handicapkoefficienter som gør det muligt for at holde et mesterskab for en klasse, hvor flyene kan være meget forskellige. I Danmark bliver disse handicaps nu ændret, så konkurrencen bliver mere fair end før.
21. marts 2024/af Jens Trabolt

DM-ugen 2024: Sportsfest på himlen over Herning

For første gang er svæveflyvningen med i sportsfesten ”DM-ugen” i Herning som afvikles fra 20-23 juni. Svæveflyvningen tyvstarter dog allerede d. 17. juni, og således bliver Arnborg i hele uge 25 vært for en række spændende sportslige events med konkurrencer i kunstflyvning, grand prix og præcisionslanding.  
14. februar 2024/af Jens Trabolt

SM i Konstflyg 2024

Till sommar så kommer Konstflyg SM att avgöras i Borås i såväl segelflyg som motorflyg. Tävlingen är öppen för alla från våra nordiska länder, dock krävs ett svenskt medborgarskap för att bli svensk mästare.
22. januar 2024/af Jens Trabolt

”I det mindste er der køligt i 4000 meters højde”

Til VM i Australien har deltagerne ingen problemer med at holde varmen. Over 40 grader kræver masser af væske og godt med solcreme. ”Den er i øvrigt gratis og står ved siden af remouladen her på flyvepladsen”, griner Rasmus Ørskov, som også kan godte sig over en velfortjent dagssejr på 4. dagens race i klubklassen. Rapport fra VM-lejren.
8. december 2023/af Jens Trabolt

”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”

Det bliver close race, når NLF afholder det populære Sailplane Grand Prix-format til maj næste år på Starmoen.
”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”, mener fagchef Steinar Øksenholt.
29. november 2023/af Jens Trabolt

VM-støtteaktion blev en succes

Danske Michael Mix er sammen med Poul Kim Larsen og Rasmus Ørskov på vej mod VM i Australien. Det er forbundet med meget store udgifter at deltage, men takket være donationer og sponsorater, så er det lykkedes at samle penge nok ind, fortæller Mix, som vi her fangede straks før afrejse.
16. november 2023/af Jens Trabolt

“Polish Start”: Hur minskar vi risken för ”midairs”?

Hur minskar vi risken för ”midairs”? I Polen har man funderat en hel del på detta och jobbat med nya grepp. Sedan ett par år använder man ett helt nytt startförfarande plus att man förbjuder tracking i realtid
20. september 2023/af Jens Trabolt

JEGC 2023: I huvudet på en gammal steward

För nionde gången var jag steward på ett VM eller EM. Den här gången på junior EM i Danmark, där Arnborg, danska segelflygets center, tog emot 56 juniorer från 16 nationer, 36 i klubbklassen och 20 i standard, i början av augusti. JEGC är årets stora segelflyghändelse i Norden.
5. september 2023/af Jens Trabolt

Norsk verdensmester i Virtual Sailplane Grand Prix

Det blev Arne Martin Güettler som gik med sejren i det 2. FAI Virtual Sailplane Grand Prix som er en del af IGC og FAIs lovende Esports-koncept.
4. september 2023/af Jens Trabolt

Kvinnorna som går emot stereotypen!

De europeiska mästerskapen för juniorer i segelflyg hölls i år på Arnborgs flygfält i Danmark. Drygt 50 piloter deltog och fyra tävlande piloter var kvinnor. Detta är en högre siffra än vad det brukar vara på tävling och motsvarar nästan 10% kvinnliga piloter!
31. august 2023/af Jens Trabolt

Junior-EM: Alle fly og piloter intakte

Deltagerne og arrangørerne af Junior EM på Arnborg viste klasse og kæmpede sig gennem til et gyldigt mesterskab trods svære vilkår. Men vigtigst af alt; havari-trenden blev brudt – ingen skader eller havarier.
14. august 2023/af Jens Trabolt

Og så til sommervejret…

Uvejr, ekstremnedbør og vind har givet piloter og arrangører af mesterskaber i Europa en hård omgang.
9. august 2023/af Jens Trabolt

Junior EM uden trofast slæbehest

”Jeg skal lige ned til ham hver dag for at sige hej”. Det siger slæbepiloten Jannie Krogsdal om ”sin” kære Pawnee Yankee Yankee som nu står parkeret under en presenning på Arnborg. Flyets aktive karriere fik en brat opbremsning ved mødet med et læhegn nær Arnborg d. 7. juli. Skaderne betyder, at Yankee Yankee har nok desværre fløjet sit sidste slæb i en alder af 57 år.
3. august 2023/af Jens Trabolt

Outsider-VM i Spanien

Que? Trods fantastisk terræn og exceptionelt kraftig termik er Spanien stort set ukendt som svæveflyve-nation. Det forhindrede dog ikke en gruppe lokale entusiaster i at afholde kvindernes 12. verdensmesterskab i Soria.
26. juli 2023/af Jens Trabolt

”Det stærkeste junior-team i årevis”

Junior-EM er lige om hjørnet på Svæveflyvecenter Arnborg. Sverige og Danmark stiller op med en stærk nordisk repræsentation, og specielt for Danmark skal det blive interessant at se om en eventuel hjemmebanefordel viser sig i resultaterne. ”Vi har det stærkeste Junior-team i årevis”, lyder det fra den danske Team Captain Emil Dalboe forud for Junior EM.
29. juni 2023/af Jens Trabolt

Valdres Flyklubb leverede endnu et knald-NM.

Valdres Flyklubb og Seilflyseksjonen leverede enorm flyveplads, fantastisk terræn, 7 flyvedage ud af 7 mulige og super-organisering til årets NM på Fagernes fra 3-10 juni.
12. juni 2023/af Jens Trabolt

DM 2023: De er verdensmestre på Arnborg

57 fly med i alt 66 piloter kæmpede om DM-titlen i en yderst velorganiseret konkurrence på Svæveflyvecenter Arnborg.
30. maj 2023/af Jens Trabolt

IGC og OSTIV vil have højere sikkerhed til konkurrencer

Det er ikke noget kønt syn, når man tager et vue ned over listen over ulykker og near-misses til de seneste års store internationale mesterskaber.
Nu har den internationale svæveflyvekommission, IGC og svæveflyvningens teknisk-videnskabelige organisation, OSTIV, taget initiativ til at analysere risikomomenter, deres alvorlighed og frekvens. Resultatet skal over tid munde ud i håndgribelige forbedringer i flyvesikkerheden.
23. marts 2023/af Jens Trabolt

Nordiska Mästerskapet i Konstflyg 2023 – Segel samt Motorflyg.

Det är nu klart att nästa års Nordiska Mästerskap i Konstflyg med segelflygplan kommer att genomföras på Söderhamns Flygplats, skriver Anders Trygg, tävlingsledare NM 2023 i denne invitation
31. oktober 2022/af Jens Trabolt

Kvinder kan, selvfølgelig!

Stemning og organisation var i top, da England arrangerede Kvinde-VM på Husbands-Bosworth. Team Danmark repræsenterede norden i ensom majestæt og rejste hjem med bagagen fuld af fantastiske oplevelser og mange venner rigere.
30. august 2022/af Jens Trabolt

”Jeg er imponeret over vores juniorer”

Det siger Per Carlin, Team Captain for Sverige. Junior-VM i Tabor, Tjekkiet, er netop afsluttet. Svenske, norske og danske piloter fik sig en super-oplevelse i et meget vel-organiseret event, som tilmed havde godt vejr det meste af tiden. Hvad mere kan man kræve?
15. august 2022/af Jens Trabolt

Vi minns: 50 år sedan Göran Ax vann VM

I juli 1972, för 50 år sedan, vann Göran Ax sitt första VM, han vann även 1981. VMet ägde rum i jugoslaviska Vrsac, i nuvarande Serbien. Det blev ett VM med mycket cb och åska, överlag dåligt väder, massor med utelandningar, mycket molnflygning, två dödsolyckor, två fallskärmshopp och en riktigt dålig tävlingsorganisation. VM 1972 minns man kanske för hur eländigt och tragiskt det var, men framförallt för att Göran Ax, Sverige blev världsmästare.
10. august 2022/af Jens Trabolt

Hot VM med over 200 km/t i cruise-speed

Der blev trimmet helt frem, da verdens bedste piloter kæmpede om verdensmestertitlen i Szeged, Ungarn som stillede op med et super-velarrangeret mesterskab og fantasi-vejrforhold, som gav gennemsnitshastigheder på over 160 km/t på 440 km-opgaver. Norge, Danmark og Sverige var repræsenteret med teams, som præsterede respektabelt i det ultra-skarpe selskab.
Ingen klagede over kulden, i øvrigt.
9. august 2022/af Jens Trabolt

Markus Ganev: En VM-pilots funderinger over ambitioner og præstationer

Hvordan plukker man sig selv op fra en absolut katastrofestart til et verdensmesterskab? Svenske Markus Ganev fra Uppsala reflekterer her over sine ambitioner og præstationer til VM 2022 i Szeged.
9. august 2022/af Jens Trabolt

I huvudet på en Chief Steward

Robert Danewid var Chief Steward under sommerens EM i Litauen. Det blev et rigtigt vellykket mesterskab med svensk guld til Janne Nordh, trods dårligt vejr og spændt europæisk sikkerhedssituation. Men hvad går jobbet som Steward egentlig ud på? Læs Robbans fine rapport fra EM og bliv klogere.
1. august 2022/af Jens Trabolt

En tidlig start

En af Danmarks yngste Danmarksmestre gennem tiderne og nyslået instruktør. Hvad skal 21-årige Jacob Bøgelund Lassen dog ikke drive til det?
11. juli 2022/af Jens Trabolt

Svæveflyvning i festival-mode

Ekstrem naturoplevelse; Den netop afsluttede Ekstremsportveko i Voss, Norge er en fest for alle typer af outdoor-sportsgrene med fællesnævneren natur, fart og spænding. I år var det noget helt særligt, da Voss FK var vært for Norges Cup Grand Prix i svæveflyvning samtidig med, at gæster fra hele verden stod i kø for passagerflyvning i noget af verdens flotteste natur. En uge med et helt unikt mix af svæveflyvning, kammeratskab, store naturoplevelser, koncerter og fest
5. juli 2022/af Jens Trabolt

“Ingen respekt for os ældre”; Ungdomsoprør til Uppsala Masters

Uppsala Masters 2022 blev et meget vellykket og velorganiseret internationalt event med SM og Junior-SM indbygget. Men nogen havde glemt at påminde juniorpiloterne om deres plads nederst i resultatlisten. De unge piloter fløj ekstremt godt og decimerede de fleste andre svenske klubpiloter.
21. juni 2022/af Jens Trabolt

NM Grand Prix: The race was on!

Det norske mesterskab på Starmoen blev kørt i Grand Prix-formatet, hvor første fly hjemme (som regel) er vinderen. Sandefjords Per Morten Løvsland viste flyvning af vanlig høj kvalitet og tog sejren. NORDIC GLIDINGs udsendte reporter havde måske også hede drømme om et trofæ, men fik i stedet en rigtig spændende oplevelse af konkurrenceflyvning og effekten af strafpoint…
20. juni 2022/af Jens Trabolt

Svæveflyvning på programmet til verdens største ekstremsports-festival

”Ekstremsportsveko” i Voss, Norge er med op til 40 000 deltagere verdens største festival for ekstremsport. Den lokale flyveklub stiller op med svæveflyvning som en del af programmet:
”Kom bare, det bliver kanon”, lyder det fra event-koordinator i Voss FK Erik Røthe Klette
13. juni 2022/af Jens Trabolt

NM 2022 på “Fighter town” Starmoen

Ole Reistad Senter på Starmoen lægger luftrum til det igangværende NM i Sportsklasse og Rookie - næste mesterskab er NM Grand Prix om få dage.
8. juni 2022/af Jens Trabolt

DM 2022: Nye og gamle talenter

DM-ledelsen og de 61 piloter anstrengte sig i en noget sølle vejr-periode. Men hvad gør det, når det blev et gyldigt DM, hvor både gamle og nye talenter manifesterede sig i pointlisten. Et resultat af mange års talentpleje i dansk svæveflyvning?
7. juni 2022/af Jens Trabolt

Klar til Uppsala Masters 11-18. juni 2022

Uppsala Masters er en ”3-i-en”. Det er SM, JSM, men også et event som er designet til at lokke internationale top-piloter til Sverige. ” Vil man gerne være dygtig, så skal man jo flyve mod de bedste. Det var også baggrunden for, at vi for år tilbage grundlagde fx Uppsala Masters”, siger Börje Eriksson, konkurrence-leder for Uppsala Masters 2022.
3. juni 2022/af Jens Trabolt

DM i horisonten: Der ER bestilt godt vejr.

Danmarksmesterskabet på Arnborg starter om bare 2 dage og får dermed æren af at kick-starte sæsonens nordiske nationale mesterskaber. DM er den årlige test af hvem som er bedste pilot i det bedste fly. Men det er også en sammenhængende flyve-ferie for mange af de i alt 61 deltagende piloter og en social begivenhed.
24. maj 2022/af Jens Trabolt

”I det mindste kan vi støtte vores ukrainske kammerater”

Stor fundraiser skal sikre, at ukrainske piloter, hvis fly og klub er ødelagt under den russiske invasion, får mulighed for at deltage i sommerens kvinde-VM i England.
”Vi kan ikke gøre meget ved krigen i Ukraine, men i det mindste kan vi støtte vores ukrainske kammerater”, siger Liz Sparrow, som er initiativtager til kampagnen og chef for Kvinde-VM.
4. maj 2022/af Jens Trabolt

Mesterskaber i Ukraines skygge

Efter 2 år med corona-aflysninger og logistiske mareridt for deltagere og arrangører kunne man håbe en normal afvikling sommerens store mesterskaber. Men vi ser allerede de første konsekvenser af krigen i Ukraine. Desværre.
23. marts 2022/af Jens Trabolt

Kawa og AS 33 – tanker om performance

Sebastian Kawa fra Polen vandt det 10. FAI Sailplane Grand Prix-finale i St Auban, September 2021. Denne gang i en lånt AS 33 Es. Her er hans tanker om flyets performance og hans egen strategi.
22. marts 2022/af Jens Trabolt

Pilot i profil: Lasse Edslev

Danske Lasse Edslev fik sidste weekend den prestigefulde Per Weishaupt-pokal. Den 20-årige pilot fra Aarhus Svæveflyveklub har trods sin unge alder akkumuleret 600 timer og en imponerende portefølje af mesterskabs-resultater. Passionen for flyvningen har han ikke fra fremmede. Hans far Uffe Edslev er også en erfaren konkurrencepilot.
14. marts 2022/af Jens Trabolt

Nordiska Mästerskapet i konstflyg

Under 2023 så avser Svenska Konstflygförbundet att arrangera Nordiska Mästerskapet i konstflyg, innefattande såväl segelflyg samt motorflyg.
3. marts 2022/af Jens Trabolt

Kvinde-VM med kontrovers

Kvinde-VM i Australien blev omgivet af kontrovers omkring det australske teams brug af live tracking. Nu har det internationale tribunal - ledet af svenske Reno Filla - afgivet sin dom i sagen. Alle australske piloter er blevet fuldstændigt diskvalificeret. Tribunalet anser deres konkurrenceresultater under kvinde-VM for at være ugyldige, fordi de blev opnået under forhold som ikke var fair.
8. december 2021/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

Land i sigte – klokken 7 om morgenen!

Yves Gerster fra Schweiz er ikke bare en kapabel pilot. Han er også nysgerrig, og med et et godt Europa-kort på væggen finder han inspiration til nye imponerende flyvninger. For få uger siden fløj han fra St Auban i Frankrig til Corsica – og retur!
17. april 2024/af Jens Trabolt

Bag kulissen før Aero

I næste uge starter Aero Messe i Friedrichshafen med et stort opbud af svævefly-producenter. Messen er enorm, og det samme kan siges for den store energi som mange virksomhederne lægger i at deltage. Hos Alexander Schleicher i Poppenhausen har man startet forberedelserne mindst et halvt år forvejen.
12. april 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 4: Om olika landningsteknik

10. april 2024/af Jens Trabolt

Var med på Ungdomsläger 2024

Häng med på ungdomsläger sommaren 2024 – ett minne för livet!
I sommar anordnar Segelflygförbundet och KSAK åter igen ett utbildningsläger i segel och motorflyg som genomförs 21-26 juli på Ålleberg i Falköping.
8. april 2024/af Jens Trabolt

Morning Glory: Unikt vejrfænomen i ødemarken

“Morning Glory” er en sjælden begivenhed i atmosfæren i det nordlige Australien; En bølge som rejser gennem atmosfæren med cirka 40 km/t. Foran dette fænomen løfter luften sig laminart. Bagved Morning Glory kan der være ekstrem turbulens. Manden bag SkySight-prognosen Matthew Scutter rejste 2500 km hver vej for at opleve at flyve svævefly på Morning Glory.
4. april 2024/af Jens Trabolt

Mod alle fire ror-stop på Wavecamp

Wavecamps med flyvning fra frosne søer er en verdens-unik signatur for den svenske og norske svæveflyvning. Årets lejre i Vågå og Ottsjö er netop afsluttede, mens verdens nordligste i Kebnekaise fortsat pågår.
3. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".
2. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.
27. marts 2024/af Jens Trabolt

Mere slæberevolution i Norden

Sidste år erstattede Seilflyseksjonen i NLF og Segelflyget de gamle Pawnee og Supercub med køb af 141 hk-Eurofox. Nu følger flere nordiske klubber trop.
”At NLF valgte flyet efter grundig research var for os en bekræftelse af, at det var det rigtige fly”, fortæller styreleder i Drammen Flyklubbs Seilflygruppe Fredrik Øystese, som netop har bestilt samme fly.
22. marts 2024/af Jens Trabolt

Nye handicaps skal gøre klubklassen mere fair

Den yderst populære klubklasse er konstrueret med henblik på, at ældre og dermed prisbillige fly, der ikke længere er i top, fortsat skal kunne konkurrere i nationale og internationale sammenhænge. Hemmeligheden er handicapkoefficienter som gør det muligt for at holde et mesterskab for en klasse, hvor flyene kan være meget forskellige. I Danmark bliver disse handicaps nu ændret, så konkurrencen bliver mere fair end før.
21. marts 2024/af Jens Trabolt

Skövde flygklubb igår, idag och i morgon

Skövde FK flyttade förra året, då kommunens framtidsplaner för flygfältet i Skövde inte var garanti för fortsatt verksamhet. Klubben har nu fått fotfäste hos vänner på flygplatsen i Falköping och sammanslagningen av resurser har resulterat i en av Europas finaste klubbflottor. Fritt luftrum dessutom! Skövde FK:s Bernt Hall berättar här om de kanske största förändringarna i klubbens snart 90-åriga historia.
20. marts 2024/af Jens Trabolt

Ove Hillersborg får Göta-pokalen

Göta-pokalen, skænket af Aeroklubben i Göteborg, er dansk svæveflyvnings højeste udmærkelse. Den uddeles i år til Ove Hillersborg for hans store indsats i dansk svæveflyvning gennem årene. 
12. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den
svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."
7. marts 2024/af Jens Trabolt

Svæveflyve-piloter inspicerede kandidat til fremtidens elektriske slæbefly

Til weekendens IGC-møde i Toulouse var der indlagt et besøg hos Aura Aero, som har indgået aftale med det franske svæveflyveforbund om at levere fremtidens elektriske slæbefly.
6. marts 2024/af Jens Trabolt

Flyv hurtigere end Ib Braes og vind 10 000 DKK

Modsat golf og tennis er svæveflyvningen normalt ikke en sport, hvor man tjener penge på sine resultater. Og dog! Til mindehøjtideligheden for den danske rekordpilot Ib Braes på Arnborg for kort tid siden blev ”Ib Braes hastighedspokal” offentliggjort. Flyver man hurtigere end han gjorde i 1975 på en 100 km FAI trekant, så er der helt op til 10 000 kroner på højkant.  
5. marts 2024/af Jens Trabolt

Mindeord: Solo-motorpioneren Wolfgang Emmerich 1951-2024

Wolfgang Emmerich gik bort i januar efter længere tids sygdom, men hans signatur kommer til at findes i alle svæveflyveklubber verden rundt i mange år fremover. Han var en drivende kraft i udviklingen og produktion af de små Solo-motorer, som revolutionerede svæveflyvningen.
29. februar 2024/af Jens Trabolt

Svævefly på job og i fritiden

Ulf Ringertz er professor i Flygteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt passioneret svæveflyve-pilot. Et af hans mange projekter er en elektrificeret version af det lille svenske 12 m svævefly Windex.
28. februar 2024/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Man måste känna sin historia för att möta framtiden”

C-diplomet och ”måsmärket” fyller 100 år i år. I januari höll jag ett webinar om segelflygutbildningen under 100 år. När jag gjorde researchen till det insåg jag hur mycket av 30-tals strukturerna som fortfarande finns kvar i segelflyget. På gott och ont.
27. februar 2024/af Jens Trabolt

Solformørkelse i TMG – stik den!

Mange piloter har en ”bucket-list”, noget man gerne vil prøve her i livet. Det kan være bølge-flyvning i Norden, hangflyvning i Alperne eller noget helt tredje. Her er en ny ide: Sidste år, d. 20 april, fløj australske Barry Hendy 3500 km fra sin base i Benalla ud til vestkysten af Australien i en Phoenix-TMG for at opleve en total solformørkelse i 15 000 ft. Stik den!
22. februar 2024/af Jens Trabolt

Ny hangar giver flyveglæde i hverdagen

Det er meningsløst at have dyre fly, hvis de er utilgængelige. Nye hangarer giver komfort og smidighed i hverdagen for en række nordiske klubber, senest med byggeprojekt i Midtsjællands SFK.
20. februar 2024/af Jens Trabolt

DM-ugen 2024: Sportsfest på himlen over Herning

For første gang er svæveflyvningen med i sportsfesten ”DM-ugen” i Herning som afvikles fra 20-23 juni. Svæveflyvningen tyvstarter dog allerede d. 17. juni, og således bliver Arnborg i hele uge 25 vært for en række spændende sportslige events med konkurrencer i kunstflyvning, grand prix og præcisionslanding.  
14. februar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!
12. februar 2024/af Jens Trabolt

Fra ASK 21 til F-35

Svæveflyvningen og den trofaste ASK 21 blev adgangsbilletten for piloten CAI til en karriere med spændende F-16-flyvning i det danske flyvevåben. Nu er han ved at lægge sidste hånd på sin omskoling til verdens nok mest avancerede flyvemaskine F-35 i USA. Det er et projekt omgivet af et ekstremt sikkerhedsniveau som matcher den ekstreme teknologi bag flyets performance. Her får vi et sjældent blik bag kulisserne.
8. februar 2024/af Jens Trabolt

Norsk jernhest får nyt liv på Arnborg

Den pensionerede norske Pawnee LN-EIC kommer nu til Danmark til erstatning for OY-CYY som havarerede sidste år. Til trods for alderen er der fortsat en brugsværdi, vurderer man i Danmark
6. februar 2024/af Jens Trabolt

Den perfekte svæveflyve-bil?

Volkswagens ID Buzz er en elektrisk re-inkarnation af den legendariske VW Bus fra 1959. Den kan trække op til 1000 kg trailer, og er med et ben i både for – og fremtid utrolig charmerende og ikke mindst ekstremt rummelig. Men hvor langt kommer man med en fly-trailer på slæb?
2. februar 2024/af Jens Trabolt

Hvornår er selvstartende el-fly grønnere end Pawnee?

Med muligheden for elektrisk selvstart i de fleste nye 18 m-fly er elektrificeringen kommet et skridt nærmere. Men er elektriske svævefly egentlig grønne? Aktuel rapport giver os en indikation af, hvad et batteri egentlig ”koster”.
29. januar 2024/af Jens Trabolt

På 1000 km rekordjagt i Namibia

I hjertet af Namibia, hvor termikken danser over det endeløse landskab i Kalahari-ørkenen, har to danske svæveflyvepiloter, Claus Elmeros og Klaus Juhl realiseret drømmen om at flyve den første danske 2-sædede 1000 km FAI-trekant.
24. januar 2024/af Jens Trabolt

SM i Konstflyg 2024

Till sommar så kommer Konstflyg SM att avgöras i Borås i såväl segelflyg som motorflyg. Tävlingen är öppen för alla från våra nordiska länder, dock krävs ett svenskt medborgarskap för att bli svensk mästare.
22. januar 2024/af Jens Trabolt

”ESP” til svævefly?

Stalls i lav højde fører hvert år til alvorlige havarier i svæveflyvningen. Men hvad nu hvis et svævefly var monteret med et system som både advarer og griber fysisk ind, lidt ligesom ESP-stabilitetskontrol til biler? Et tysk forskningsprojektet ”ASAsys” sigter netop på at udforske mulighederne for et anti-stall-system.
15. januar 2024/af Jens Trabolt

Mindeord Ib Braes 1928-2024

Ib Braes er gået bort i en moden alder af 95 år, oplyser familien. Ib Braes var en af de helt store svæveflyvere i sin generation og har spillet en stor rolle i udviklingen af strækflyvningen i Danmark – dels gennem sin forståelse af vejr og termik, men også som drivkraft under etableringen af svæveflyvecenter Arnborg.
12. januar 2024/af Jens Trabolt

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån….
H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Jens Hansen: “Hvad vil vi huske i 2023? Og hvad byder 2024 på for os svæveflyvere?”

Nytårshilsen fra Formand i DSvU, Jens Hansen som her ser tilbage på 2023 og frem mod nye planer for 2024.
3. januar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"
27. december 2023/af Jens Trabolt

Vi ønsker en glædelig jul. Tak for 2023!

Kære læsere, samarbejdspartnere og annoncører. NORDIC GLIDING ønsker en glædelig jul og godt nytår.
22. december 2023/af Jens Trabolt

Julehilsen fra Norge: “Endelig snur sola igjen”

"Motoren til alle oss seilflygere, sola, snur endelig igjen, og vi kan glede oss til en ny flott sesong", skriver Styreleder i S/NLF Håvard Gangsås i denne julehilsen. 2023-sæsonen var et godt udgangspunkt: Ingen alvorlige skader eller ulykker, en norsk VM-titel i E-gliding og et Ole Reistad-senter i topform - ovenikøbet med friske slæbekræfter til næste år med helt nyt Eurofox. Jo, der er meget at glæde sig over.
21. december 2023/af Jens Trabolt

Video: Gennemgang af JS5-prototypen

Den åbne klasse giver konstruktørerne frihed til at designe og producere fly med maksimal performance. Med den nye JS5 Rey mener Jonker, at 24 meter spændvidde er det helt rigtige kompromis når det gælder maksimal ydelse over hele polaren. Kort efter jomfruflyvningen fik NORDIC GLIDING en unik mulighed for at opleve JS5-prototypen via en online-forbindelse.
20. december 2023/af Jens Trabolt

Nytårshälsning: Vi ser fram mot 2024

2024 blir ett praktår, vi ska flyga som aldrig förr, eller hur? Alla vi som jobbar centralt i Segelflyget, ideellt eller anställda, önskar alla segelflygare, where ever you are, en god jul och ett gott nytt 2024. Julehälsning fra Robert Danewid och Henrik Svensson.
19. december 2023/af Jens Trabolt

Nye åbenklasse-hotships: Arven efter ASW 22 og Nimbus 4

Med introduktionen af EB 29-serien, JS1 C 21 m og Schempp-Hirth Quintus sluttede dominansen fra de gamle åbenklasse-typer som ASW 22 og Nimbus 4. Nu står de nye åbenklasse-hotships Jonker JS5 og AS35 M ved døren og banker på. Men hvad er performance-filosofien bag disse fly?
12. december 2023/af Jens Trabolt

”I det mindste er der køligt i 4000 meters højde”

Til VM i Australien har deltagerne ingen problemer med at holde varmen. Over 40 grader kræver masser af væske og godt med solcreme. ”Den er i øvrigt gratis og står ved siden af remouladen her på flyvepladsen”, griner Rasmus Ørskov, som også kan godte sig over en velfortjent dagssejr på 4. dagens race i klubklassen. Rapport fra VM-lejren.
8. december 2023/af Jens Trabolt

50 år senere: Gjennom Australien med Blanik!

"Om jeg ville gjort det igjen? Selvsagt!"
I 1974 fløy norske Stein Frich fra kyst til kyst gjennom den australske «outback» i en Blanik. Noe som ingen andre hadde prøvd før med seilfly. Underveis måtte han starte med brutale bilstarter fra improviserte flystriper i bushen og lande på testområder for atombomber med «stålørnen». Ja, det var ikke kjedelig!
6. december 2023/af Jens Trabolt

Turbine-power på dit (gamle) fly

LS4 Jet-projektet kan nu leveres fra tyske M&D. Næste projekt er ”turbine-turbo” på ASW 27 til næste år. Kigger man endnu længere frem i kalenderen mener M&D også, at både LS6 og LS8 er mulige kandidater.
4. december 2023/af Jens Trabolt

”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”

Det bliver close race, når NLF afholder det populære Sailplane Grand Prix-format til maj næste år på Starmoen.
”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”, mener fagchef Steinar Øksenholt.
29. november 2023/af Jens Trabolt

Interglide – fagmesse for svæveflyvningen?

Vi mangler vores egen messe, mener Markus Immig, initiativtager til svæveflyve-messen Interglide som efter planen skal afholdes i november 2024 i Karlsruhe.
24. november 2023/af Jens Trabolt

Bog: En kærlighedserklæring til svæveflyvningen

Den nye bog, “The Art of Gliding” er et ekstremt flot og gennemarbejdet smykke af en bog, spækket med informationer og gode historier fra ekstreme flyvninger. Den er også en personlig beretning fra forfatteren, østrigske Simon Lemmerer om sin fars og sit eget forhold til svæveflyvning.
21. november 2023/af Jens Trabolt

Nu är ”treorna” elektrifierade

Alla tre ”treorna”, JS 3, AS 33 och Ventus 3 (fast den heter officiellt bara Ventus) har nu SLG kapacitet med elektriska drivlinor. Först ut var Jonkers JS 3 RES, vars första serieexemplar levererades till USA i december 2020, Schleichers AS 33 Me flög hösten 2022 och i november 2023 presenterade Schempp-Hirth Ventus E, med planerad jungfruflygning våren 2024. Elektrifieringen av segelflyget går rasande fort och intresset är stort!
20. november 2023/af Jens Trabolt

VM-støtteaktion blev en succes

Danske Michael Mix er sammen med Poul Kim Larsen og Rasmus Ørskov på vej mod VM i Australien. Det er forbundet med meget store udgifter at deltage, men takket være donationer og sponsorater, så er det lykkedes at samle penge nok ind, fortæller Mix, som vi her fangede straks før afrejse.
16. november 2023/af Jens Trabolt

Udvid horisonten med Svedanor-kurserne 2024

Nu er oversigten klar over næste års SveDaNor-kurser som byder på unikke flyveoplevelser: Hvilket andet sted i verden kan man eksempelvis lære at flyve bølger fra isen med talrige 2000 meter fjeldtoppe omkring sig eller prøve kræfter med termikken inde i en stor CU på IMC-skyflyvningskursus?
13. november 2023/af Jens Trabolt

På 5200 meter över Ottsjö! Rapport från lägret 2023

Ottsjö Fjällflygläger 2023 samlade 39 deltagare från åtta svenska klubbar. Med sig hade man tio segelflygplan. Många deltog för första gången, vilket är glädjande. Vädret med låga temperaturer och vindar mestadels från väst, gjorde att vi fick ut 10 flygdagar av 14 möjliga. 6 dagar gav riktigt bra vågflygningar.  Thomas Brandt rapporterar från 2023-lägret. 
9. november 2023/af Jens Trabolt

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…
8. november 2023/af Jens Trabolt

Værd at vente på: Elektrisk selvstart for Ventus-serien

Med en elektrisk selvstartende 18 m-version af Ventus, har Schempp-Hirth nu en unik model-palette, hvor kunderne kan vælge mellem hele 4 motor-varianter. Den nye version, som blev afsløret i weekenden til den tyske svæveflyvemesse i Freudenstadt, byder på et overbevisende, opgraderet design, som utvivlsomt får mundvandet til at løbe hos entusiasterne.
6. november 2023/af Jens Trabolt

Hur gammal är för gammal?

Vi blir äldre och äldre. Och det är väl rätt bra, för alternativet är ju sämre! Någon gång måste man ju sluta flyga. Men när? Hur gammal är för gammal, och kan erfarenhet och kunskap kompensera för ålderskrämporna?
2. november 2023/af Jens Trabolt

“Hvem liker lukten av bensin i et seilfly?” Erfaringer med JS 3 RES efter en sæsong

I slutten av juni i år ble jeg lykkelig eier av Jonker JS3 RES. Ett av de råeste 18m flyene på markedet, som i tillegg har en helt ny elektrisk motor som muliggjør selvstart. Jeg fløy første start på Starmoen 30 juni, og alt sto til forventingene ! Siden da har jeg 40 starter, alle med elektrisk selv start, 166 timer, og 13000 strekk kilometer. LN-GEL (ELetric) og jeg begynner å bli riktig så gode venner, og jeg er kort oppsummert veldig fornøyd. På oppfordring fra redaktøren deler jeg her mine erfaringer til nå.
30. oktober 2023/af Jens Trabolt

Segelflygkonferensen 2023 blir digital

Missa inte ett toppprogram med Jonker Sailplanes, Alexander Schleicher, Skysight og LX NAV på Segelflygkonferensen d. 18. November.
27. oktober 2023/af Jens Trabolt

Jomfruflyvning for polsk elektro-turbo

Da NORDIC GLIDING besøgte polske Allstar SZD i Bielsko-Biala i sommeren 2019, bemærkede vi en stærkt modificeret SZD-55-2-fuselage som var under forberedelse til installation af batterier og motor i næsen. Nu har systemet fløjet jomfruflyvning under navnet ”Allstar E-Motion”.
26. oktober 2023/af Jens Trabolt

Drømmen om ”Adventure Gliding Tour” i svævefly

Kom med på tur og få en oplevelse for livet, når et team af svæveflyve-entusiaster sætter kursen mod det store udland. ”Der er plads til piloter med alle erfaringsniveauer”, lyder det fra en af initiativtagerne, danske Jan Granvig Dahl som også hilser andre nordiske deltagere velkomne.
24. oktober 2023/af Jens Trabolt

För 50, 40 och 30 år sedan

Fem jubileum - PIK 20, Smirnoff Rally, VM i Hobbs, VM i Borlänge och tidningen Segelflygsport
16. oktober 2023/af Jens Trabolt

NG tester Dynamic WT9.15 GTi

Med Pawnee og Super Cubs som nærmer sig pensionen, er jagten er gået ind på det næste slæbefly. Ikke mindst hos forbundene i Norge og Sverige som har købt Eurofox med 141 hk Rotax. Men Dynamic WT-9 leveres også med samme kraftige motor. Du’r den? NORDIC GLIDING har testet det mod den på papiret mere motorstærke 180 hk Super Cub fra Ålleberg. Resultatet imponerer.
12. oktober 2023/af Jens Trabolt

NM i seilfly Acro på Klanten

Mariann Brattland og Jarle Böhn Mathisen Norgesmestre i hhv. Primary og Intermediate. Det, som er ekstra imponerende er, at Mariann flyr med sideror på venstre hånd. Hennes gull-prestasjon forsterker jo bare det faktum, at et handicap er ingen hindring for topp idrettsresultater! Rapport fra NM i Seilfly Acro på Klanten.
10. oktober 2023/af Jens Trabolt

Aerobatics – en ny dimension til min svæveflyvning

”Jeg kan kun opfordre andre der ønsker at udvide deres pilotkompetencer og få mere præcision og sikkerhed i flyvningen til at deltage i et akro-kursus”. Det siger danske Kim Bauer-Jensen som fik udvidet horisonten på sommerens SveDaNor-kursus på norske Starmoen.
9. oktober 2023/af Jens Trabolt