Isolering i selvisolation

Man skal isolere sig, siger myndighederne. Det er de gode folk i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk Klub, helt med på. Altså både Corona-isolering og isolering af hangaren, som nok er den flotteste i Norden.

Tekst: Jens Trabolt / Foto: DASK

Den store DASK-hangar får et stort løft med fuld isolering.

Link to automatic translation

”Altså, vi holder meget øje med, at vi maksimalt er 5 medlemmer til stede på samme tid. Det vi jeg gerne gøre opmærksom på. Det må du gerne skrive!”.

Det siger Johannes Lyng, formand i DASK til NORDIC GLIDING om vinterens store projekt, altså både hangar-isolering og corona-isolering!

DASK fik for et par år tilbage 300 000 DKR i gave fra den danske Ellehammerfond til at isolere den store hangar på Arnborg og senest har DASK fået yderligere 42000 af Norlys-fonden til at fortsætte.

Klubportræt: DASK holder liv i den historiske flyvning

Det store arbejde med at isolere hangaren er fortsat her i januar måned, drevet af de nærmest utrættelige Duracell-drevne DASK-medlemmer.
”Vi har fået en tømrer til at hjælpe os med arbejdet”, siger Johannes Lyng og fortsætter: ”Men vi hjælper til, og det betyder, at vi har fået en god pris på projektet”.

DASK-hangaren på en flot sommerdag – pre-corona.

I hangaren er der byggelokaler, køkken og plads til DASK store og omfattende aktiviteter – som jo mest handler om restaurering og flyvning med de historiske svævefly.

Man skal også bevare de gamle fly, og den slags kræver en god hangar, siger Johannes:

Vi får først og fremmest et stabilt klima i hangaren, når vi isolerer, og det giver en lavere luftfugtighed. Det er meget tydeligt, for vi kan se, at her er behageligt under fx varme sommerdage. I uisolerede hangarer bliver der meget varmt, og det er præcis som fugt dårligt for flyene som tørrer ud, men i vores hangar er der stabile forhold. Vi har eksempelvis ikke længere kondens på de store metalspær, og det er godt”, siger Johannes. ”Det er faktisk den billigste form for vedligehold, man kan tænke sig.”

”Alt hvad der er dårligt for vores fly er kombinationen af fugt, oxygen og metal, og kan vi eliminere en af delene, kommer man langt”, siger han og fremhæver også klubbens nye massive super-affugter, som er skaffet med den typiske pris til 0 kroner– gratis – fra det omliggende samfund.

Den nye store super-affugter skal sikre de gamle træfly et godt og langt liv.

Hangaren, når den er endeligt færdigisolering, er nok – faktisk ret bestemt – nordens flotteste hangar. Johannes som er ydmyg jyde er modstander af overdreven PR, men her holder han med skribenten: ”Jo, det er rigtigt. Den bliver utrolig flot. Jeg kender ikke nogen hangar som er flottere”, siger han.




Det er også værd at nævne, at DASKs medlemmer og sponsorer spytter en del penge i kassen til klubbens aktiviteter: Cirka 130 000 om året bliver det til, og det er til at sikre, at klubben fortsat kan udvikle sig uden at sætte økonomien i minus. Det sidste er formanden vældigt optaget af.

Formand Johannes Lyng siddende i den “nye” Gö 4 flankeret af Klaus Degner.

DASK er også færdig med renoveringen af det gamle Wolf Hirth Gö4, som har levet en trist og inaktiv tilværelse i et hønsehus, indtil DASK fik fingrene i det noget trætte fly for et par år siden. Gö 4 er et side-by-side-svævefly først leveret i 1945 og er karakteristisk med sit side-by-side-layout.

DASK har valgt at male flyet i farven ”skrig-gul”, for som Johannes siger, ”så var det den farve, vi fandt inderst da vi strippede de mange lag maling af flyet”.

”Nu venter vi bare på ”papirkrigen” med Trafikstyrelsen, så vi kan komme ud og flyve når vejret tillader det. Det er i øvrigt præcis 50 år siden, at Gö4’eren sidst fløj i 1971, så det er da specielt”, slutter Johannes Lyng.

Flere historiske artikler i NORDIC GLIDING

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån…. H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…