Leder: Året 2025 – en resumé

Link to automatic translation

Ännu ett år att lägga till handlingarna. Hur var 2025 då? För mig personligen var det eländes elände när det gäller vädret. Under de 57 år jag flugit har jag aldrig flugit så lite och det beror helt på vädret. Blåst, sidvind, moln, regn eller taskig torrtermik vart än jag varit. Jag har aldrig tidigare åkt land och rike runt så mycket som i år och det dåliga vädret har förföljt mig!

Tittar man på väderstatistik kan man dock dra en försiktig slutsats att vädret i södra Sverige var sämre än längre norrut. Å andra sidan, med så lite flygning blir varje flygning speciell och minnesvärd. 30-milen med Erik på midsommarafton, där de första 20 milen gick på drygt en och en halvtimme i praktväder och de sista 10 i sjöbrisen tog två slitsamma timmar, är ett sådant minne. Liksom en liten snabb tur-och-retur med Viktor under Unga talanger på Ålleberg. Och vågflygningen med Mange i Frya i september där det tog två timmar att stiga i våg från 1 300 till 3 000 m var en minst sagt spektakulär och utdragen njutning.

Även om vädret är generellt dåligt (beror det på klimatförändringarna?) är det ju alltid några dagar varje år som har ”Hammerwetter”. Det gäller ”bara” att vara på hugget när det är bra. Som Philip Wills skrev ”The right pilot with the right glider at the right place at the right time, that is what it is all about”.

Den 6 maj var Jim Acketoft och Wille Wendt på plats i Feringe med sin EB 29 DR. De flög en deklarerad bana på 1 250 km, den längsta flygningen i Sverige någonsin. Onekligen en av årets höjdpunkter och bästa bedrifter.

Några andra av årets höjdpunkter var ElSKÅ 2 och Unga talanger. Två evenemang på Ålleberg, som det skrivits om i NG. Verksamheten på Ålleberg har för övrigt varit den intensivaste någonsin under skolans 85 år. Totalt har 408 personer deltagit i aktiviteter på berget.

Unga talanger är vår nya ungdomssatsning. Under vintern kommer Viktor, med sina sekonder Axel och Hannes, att lägga planerna för ungdomsverksamheten nästa säsong, bl a ett nytt ”Unga talanger” läger på Ålleberg i månadsskiftet juli/augusti och läger ute i klubbarna. Och så ett JSM på Vängsö vecka 29. Stay tuned! Är du junior och vill engagera dig och vara med i vår ungdoms community så hör av dig.

Segelflygets nya bogserkärra på Ålleberg, vår EuroFOX 915 iS, kom i ”tjänst” på sensommaren. Den har hittills uppfyllt alla våra önskemål. Stiger bättre än en Pawnee och men drar bara 1/3 så mycket bensin. De som deltog i EISKÅ 2 fick både se den och bogsera efter den. Ett antal klubbar har beställt eller planerar att byta ut sina Pawnee mot EuroFOX, som t ex Väster-Dalarna. Bra beslut! Det gäller att börja ta tag i framtiden. 2050 ska vi vara fossilfria.

I november hade vi en lyckad konferens i Falköping med 150 deltagare och intressanta föredrag. Vi visade upp den ”nya”, i november 1943 i Halmstad byggda, Weihen, som är i toppskick. Är du medlem i SVS kan du flyga den på Ålleberg till våren. En riktig klenod.

På plussidan kan jag även konstatera att i våras fick vi ett samarbetsavtal mellan FSF och Segelflyget på plats och samarbetet mellan oss trillar allt mer på plats och blir mer strukturerat och bättre. Till gagn för alla.

På minussidan. Luftrummet blir alltmer begränsat. Despoten borta i öster innebär att Flygvapnet kräver allt mer ”fritt” luftrum och drönarna blir fler och fler med allt fler samhällsuppgifter. D-områden införs överallt, i väntan på U-space, som sägs komma 2028. Detta är ett verkligt hot mot oss, samtidigt som jag tror vi alla har förståelse för de bakomliggande motiven och behoven. Men det borde gå att lösa om vi, som nyttjar luftrummet, bara pratade mer med varandra.

Ännu värre. Officiellt är vi nu, enligt klubbarnas anmälan, nere i ca 1 000 aktiva segelflygare. En siffra jag dock ställer mig väldigt frågande till. Det finns 1 400 giltiga SPL och cirka 200 elever under utbildning. Å andra sidan anmäler klubbarna totalt 2 500 medlemmar, vilket innebär att mer än varannan medlem inte flyger. Så det här går helt enkelt inte ihop!

Utbildningen når ett ”all time low” i år. Antalet rapporterade nya C-diplom är bara 37. Att jämföra med 1972, som i och för sig var en annan tid i en annan värld, då vi utbildade 720 C-diplom.

Så inför 2026 måste vi spotta i nävarna och lägga mycket krut på rekrytering och ”keeping members”. För det krävs det naturligtvis någon som jobbar med rekrytering och det är vi alla gräsrötter ute i klubbarna som måste hjälpas åt. Och det är lika viktigt att värna om de som precis tagit cert och alla andra i klubben. Ta hand om oss själva och se till att klubben lever och mår bra.

Men vi måste också se till att vi har lärare, FI(S), i våra klubbar. Vi har stor lärarbrist. Vi kan jämföra med Danmark, som har ungefär lika många aktiva medlemmar som vi. De har ca 70% fler FI(S). Jag vet att det är jättesvårt att hitta lärarkandidater, men vi måste verkligen göra en ansträngning här.

Samtidigt jobbar vi (Henrik och jag) på att få förenklingar till stånd i byråkratin som omger vår utbildning. Nästa år inleder EASA sitt Rule Simplification Program och där är vi med och lämnar input via EGU (European Gliding Union). Som exempel kan nämnas enklare teori, mindre kunskapsmängd och enklare examinering.

Glöm inte att var tredje vecka hela vintern arrangerar vi ett webinar via Teams. Program och anmälan finns på segelflyget.se. Vi hörs väl där?