Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv. Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.

Text och foto: Robert Danewid

Polarkurva, penna, linjal, räknesticka och kurvmall var vad som behövdes för att konstruera sin egen finalglidningssticka

Link to automatic translation

När man på 60-talet mer och mer började flyga slutna banor blev finalglidningen, eller slutglidet som danskarna säger, en viktig del av flygningen. Ju kortare bana, ju större betydelse. Säg att man kan finalglida 35 km från målet. På en 100 km bana utgör finalglidningen då 35% av hela flygningen medan det på en 300 km bana bara är 12%.

Eftersom vi i Sverige av tradition – vårt RST – alltid flugit mycket 100 km banor var finalglidningens konst en viktig del att lära sig. Och alla hade en egen finalglidningssticka.

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv.




När jag började flyga 1969 var det en självklarhet att varje sann segelflygare gjorde sin egen ”finalglidningssticka”. Genom att använda räknesticka, beräkna glidtal, använda kurvmall, tuschpennor, en bit masonite, plexiglass m m och tålamod snickrade man ihop en sticka som t ex den nedan (FIG 1). Just denna gäller för SZD-25A Lis (det har bara funnits en Lis i Sverige, bästa glidtal 25). Vinden fick man uppskatta (det var det svåraste) och avståndet till mål innebar noggrann kartläsning.

Preskriptionstiden har väl gått ut nu, så jag kan lika bra erkänna att jag aldrig fick gjort någon finalglidning med Lisen, alla sträckflygningar i Lisen slutade med utelandning!

Jag hade en sådan här sticka för var och en av de typer jag flög – med superskeppet K 6 E fick jag däremot användning för den. Konceptet till denna sticka togs fram av Walter Hansson och han lärde ut principer och praktisk användning under numera mytomspunna weekendkurser på kurhotellet i Tyringe runt 1969-71.

FIG 1 Finalglidningssticka enligt Walter Hanssons idé (pennan är med för att ge en uppfattning om storleken), gjord vintern 1969/70. Kurvorna fick man själv räkna ut och rita upp. Det bakomliggande formuläret/pappret hade Walter tagit fram. Sedan klistrade man pappret på en styv skiva, t ex masonite och klädde med kartplast. Linjalen tillverkade man av en bit plexiglas eller celluid.

FIG 2 Sticka gjord av Göran Ax i slutet av 70-talet och gäller för ASW 19. Det är två uppsättningar kurvor, en för vatten, en utan. Skalorna är logaritmiska så stickan kan även användas som en ordinär räknesticka. Stickan är mycket snyggt tillverkad, vilket var typiskt för Göran!

FIG 2 visar en sticka byggd av Göran Ax. Den har två uppsättningar kurvor, en ”utan vatten” och en ”med vatten”. Fördelen med en cirkulär sticka är att den uträtad är mycket längre än en rak, d v s stickan kan göras mindre.

Tabell, sticka, eller ring – historien om “best speed”

På tidigt 70-tal kom Holtkamp-stickan (FIG 3). Den blev populär i Sverige och såldes av Ålleberg. På baksidan fanns en ”nav-sticka” likt de som motorflygarna använder (E6B), vad man nu skulle ha den till, den begrep jag aldrig vitsen med.

Själva sliden, eller tungan, kunde bytas till olika flygplanstyper. På ena sidan av sliden fanns kurvorna för vatten och på den andra utan. Längs understa kanten fanns en linjal så man kunde mäta distans på kartan. Jag byggde en egen Holtkamp-sticka, jag var ju gammal modellbyggare, utan E6B på baksidan, som jag använde i Std Cirrus och Jantar Std.

FIG 3 Holtkampstickan. Sliden i stickan är för Standard Cirrus och den undre sliden för K 6 E. Notera att skalan i ovankant är logaritmisk. Stickan går alltså att också använda som en vanlig räknesticka. Både stickan och slider/tungor för de flesta flygplantyper såldes kommersiellt.

FIG 4 visar en fin liten sticka, från mitten av 70-talet. Den är bara 57 mm i diameter och tillverkad i tunn aluminiumplåt. Alltså samma storlek som ett litet flyginstrument, t ex en variometer. Den såldes via Aerokurier och gällde för standardklassen (det sades att det var polaren för LS 1-f). Denna sticka har jag fortfarande med mig i ”flygväskan”. Kanske mest för att den är så söt!

FIG 4 En tysk sticka från mitten av 70-talet. Enkel att använda, man sliper hitta skärningspunkten mellan kurvor. Man sätter in vinden i det ”hål” som motsvarar ringinställningen. Just denna gäller för ”Standard Segler”, och det skulle vara en LS 1-f. Med ringen på 2 m/s och nollvind behöver man alltså 1000 m för att glida 25 km. Även här är skalorna logaritmiska och man kan använda stickan som räknesticka. T ex för att hålla koll på sin medelfart

Engelska JSW Calculator eller ”John Willie”, FIG 5, togs fram av engelsmannen John Williamson. Williamson var en välkänd engelsk segelflygare på 60- och 70-talen. JSW stickan såldes kommersiellt (man kan fortfarande hitta dem på ebay) och ingick i varje engelsk segelflygares standardutrustning under många år. Det är nog ingen högoddsare att påstå att det fortfarande ligger en John Willie i många engelska segelflygares flygväska.

FIG 5 JSW Calculator eller John Willie . Framtagen av John S Williamson var den en (enkel) standardsticka i de anglosaxiska länderna under många år.

FIG 6 Stöcker eller Holtkamp II – den ultimata stickan. Finns också beskriven i Reichmanns bok och fanns att köpa, tex från Ålleberg. Här la man en karta i skala 1:250 000 under kurvorna och med målflygplatsen i mitten. Sedan vred man in kurvorna och färdlinjen direkt på kartan och kunde då läsa av vilken höjd man behövde direkt mot kartan.

I Helmuth Reichmanns ”Streckenselflug” (1976) är det beskrivet hur man bygger sin Stöcker-sticka

FIG 6 visar en Stöcker-sticka (färdiga stickor såldes även under namnet Holtkamp II) från slutet av 70-talet. Den är beskriven, även hur man tillverkar den, i Reichmanns ”bibel” Streckensegelflug från 1976. Stickan är stor. Hela 210 mm i diameter.

Design: Cockpit gennem tiderne

Nästa steg blev elektroniska stickor, som t ex Peschges VP3, se FIG 7, i början av 80-talet. Här ställde man in distans, vind och MC och sedan räknade ”komputtern” fram erforderlig höjd. Egentligen ingen reell förbättring eller skillnad mot den analoga stickan, men det var det första steget in i den digitala världen.

FIG 7 Peschges VP3 var en av de första elektroniska systemvariometrarna med en finalglidningsräknare. Egentligen ingen skillnad mot en analog sticka, men den ser väldigt avancerad ut!

Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. GPS ger oss exakt avstånd till målet liksom, med stor noggrannhet, vindriktning och styrka och därmed den höjd vi behöver och den fart vi ska hålla. Och informationen uppdateras kontinuerligt. Resultatet presenteras på skärmen i form av t ex hur många meter vi ligger över eller under glidbanan i realtid.

En häftig ”komputter”, som en LX9000, ger all information om finalglidningen på ett överskådligt sätt, men egentligen är det i grunden samma information som en analog finalglidningssticka visar. Här ser vi att vi saknar 1 315 m för att nå mållinjen med ringinställningen 1 (uppe till höger)

Man får informationen mer eller mindre automatiskt presenterad och kan själv välja hur presentationen ser ut. Ofta är det så ”glassig” och enkel information att man bara accepterar den – det är ju så elegant!  För att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden. Och då är faktiskt en gammal analog sticka ett bra pedagogiskt hjälpmedel.

Om man inte vill räkna själv (anvisningar för det finns sist i artikeln), lär man sig mycket av att bara ”leka” lite med en gammal sticka. Att förstå hur erforderlig höjd påverkas av mot- respektive medvind, eller av olika ringinställningar. Att förstå hur mycket marginaler det finns om man ställer ”ringen” (MC) på ett högt värde. Exempel:

– Ställ in stickan på MC=1 och avståndet 30 km. Läs av hur mycket höjd som behövs vid 40 km motvind respektive 40 km/h medvind.

– Kolla hur mycket höjd som behövs med ringen på 1 respektive 3 vid en given vind och distans till målet. Det är nyttiga kunskaper!

Det ligger säkert någon gammal sticka i gömmorna på klubben som man kan leta upp och leka med. Något att göra mörka kvällar nu när vintern är här!

För den riktige nörden

Så här konstruerar man sin egen finalglidningssticka

Vi skriver vårt glidtal somdär

L/D = glidtalet

VMC = flygfart vid aktuell ringinställning

VV = vindkomposanten (+ för medvind och – för motvind)

Ws = sjunkhastighet vid farten VMC

VMC och Ws  hämtas från flygplanets polarkurva.

Här kan man hämta dessa värden för många olika flygplanstyper
https://www.cumulus-soaring.com/store/links/polar-data

Notera att VMC, Vv och Ws måste vara i samma sort, t ex m/s

Vinden, egentligen vindkomposanten i vår färdriktning, som kallar VV, inverkar på vårt glidtal genom att den ska adderas till flygfarten  VMC.

När vi vet glidtalet kan vi beräkna erforderlig höjd vid en given distans.

 

där

H = erforderlig höjd i m för att glida distansen D (km)

L/D = glidtalet enl ekv (a)

Genom att göra samma beräkningar för olika vindkomposanter och ringinställningar, får man en uppsättning glidtal som sedan antingen kan presenteras i tabellform eller i ett diagram. En glidtabellstabell kan se ut så här (där ett värde (rött) som exempel är införd):

MC 0 1 2 3
vind
-40
-30
-20
-10 32
0
+10
+20
+30
+40

Glidtalstabell

Diagrammet nedan visar den enklaste formen av ett finalglidningsdiagram. Med en glidtalstabell som den ovan kan man gå in i diagrammet och läsa ut erforderlig höjd vid aktuell distans.

Ekvation (a) och (b) är de enda verktyg vi behöver för att beräkna erforderlig höjd för att nå målet. Och därmed kan man bygga sin egen finalglidningssticka.

Enklaste formen av finalglidningsdiagram.
Den röda streckade linjen visar erforderlig höjd vid avståndet 50 km med glidtalet 32 (från exemplet i tabellen ovan).

Flere nyhedsartikler

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!
12. februar 2024/af Jens Trabolt

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån….
H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"
27. december 2023/af Jens Trabolt

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…
8. november 2023/af Jens Trabolt

För 50, 40 och 30 år sedan

Fem jubileum - PIK 20, Smirnoff Rally, VM i Hobbs, VM i Borlänge och tidningen Segelflygsport
16. oktober 2023/af Jens Trabolt

Træt af den kedelige ASK 21? Så prøv 1930’ernes 1-sædede skolekoncept!  

I gamle dage måtte eleverne i en svæveflyveklub tåle meget. De pædagogiske værktøjer og forholdet mellem flyvning og havari blev forbedret kraftigt, da der kom 2-sædede skolefly hvor instruktøren faktisk kunne flyve med. NORDIC GLIDING har været ”elev for en dag” og prøvet nogle af datidens skolefly under ”Oldtimer Rally” hos DASK på Arnborg.
26. september 2023/af Jens Trabolt

Varför har amerikanska segelflygplan så dåliga prestanda?

I Europa är ASK 21 ett vanligt skolflygplan, kanske det vanligaste. ASK 21 har ett glidtal på 34. Många i Sverige menar att det är alldeles för dåligt för ett skolflygplan. I USA är Schweizer 2-33 det vanligaste skolflygplanet. Den har ett glidtal på 22. Varför har amerikanska segelflygplan överlag så dåliga prestanda? Kan inte jänkarna bättre?
30. juni 2023/af Jens Trabolt

Kvinnliga segelflygare i världsklass

Alla skandinaviska segelflygkvinnor inbjuds till det första, av många hoppas vi, Scandinavian Women Meet, 26 aug – 2 sep 2023. Lidt inspiration före detta: Ett galleri över några kvinnliga segelflygare, som satt avtryck i den mansdominerade segelflygvärlden.
23. juni 2023/af Jens Trabolt

Långt före sin tid – SZD 8 Jaskolka – ikonisk pärla från 50-talet

Jaskolkan (Svalan) var först med många delar vi idag tar för självklara och en viktig del i ett paradigmskifte för vad som ansågs vara viktiga parametrar i ett modernare segelflyg. NG:s Bernt Hall har flugit det polska segelflygplanet med karisma och ”racing vibbar” - 50-talets Jonker JS3?
14. juni 2023/af Jens Trabolt

Över Öresund från Sverige till Kastrup flygplats – 90 år senare.

Den 12 augusti 1933 blev Edmund Sparmann i ESG-31, SE-ADP, den förste att segelflyga, eller rättare sagt glidflyga, över Öresund. 1983 var jag involverad i återskapandet av flygningen 50 år senare. Nedslag i loggboken
1. juni 2023/af Jens Trabolt

Alexander Lippisch – ett rastlöst geni

Alexander Martin Lippisch (1894-1976) var en tysk flygplanskonstruktör, som konstruerade segelflygplan på 20- och 30-talet, byggde stjärtlösa motor- och segelflygplan och är en av skaparna av deltavingen.
Även om Lippisch förefaller ha varit en rastlös själ med en oförmåga eller ovilja att avsluta sina projekt, det fick andra göra, var han under mer än 10 år den mest inflytelserika konstruktören av segelflygplan under den, förmodligen, viktigaste perioden av segelflygets utveckling.
13. februar 2023/af Jens Trabolt

Johannes Lyng 80 år

En af dansk svæveflyvnings absolutte ”Grand Old Men”, Johannes Lyng, runder et skarpt hjørne den 2. februar 2023, hvor han fylder 80 år. Dette er en meget personlig hyldest til min gamle ”storebror”, skriver Ulrik Friis.
2. februar 2023/af Jens Trabolt

“Gummihunde” – viel arbeit, wenig fliegen!

Oldtimer Segelflug Club (OSC) Wasserkuppe arrangerar varje sommar och höst weekendkurser i gummirepstart. De flyger med en SG 38. I många år har jag och kompisarna fra Landskrona FK åkt till Wasserkuppe första weekenden i oktober. I år sammanföll hela vår vistelse med en av gummirepstart-kurserna och kompisarna Clas, Sten-Åke och Ola anmälde sig - ett klart bucket list item!
28. december 2022/af Jens Trabolt

I luften efter en pause på 56 år

Den danske svæveflyvehistoriske klub, DASK har fået endnu et klenodie, en Dobbeltraab IV, i luften efter en pause på en menneskealder. Men ikke uden sværdslag: Hvordan genskaber man eksempelvis flyets logbog, når den er blevet væk?
12. oktober 2022/af Jens Trabolt

Cancer-syge børn fik oplevelser for livet i svævefly

Der er Oldtimer-rally på Svæveflyvecenter Arnborg i disse dage, og Dansk Svæveflyvehistorisk Klub skød eventet i gang lørdag d. 20. august med en dedikeret flyvedag for børn, som kæmper med cancer-sygdom. ”Det var en stor succes for alle parter, og alle frivillige leverede til topkarakter”, konkluderer formand i DASK, Klaus Degner.
23. august 2022/af Jens Trabolt

100 år sedan första entimmesflygningen

Den 18 augusti i år firar vi 100 års jubileet av den första segelflygningen längre än en timme.
18. august 2022/af Jens Trabolt

Vi minns: 90 år sedan Groenhoff omkom

Den 23 juli var det 90 år sedan Günther Groenhoff omkom i sin Fafnir på Wasserkuppes västhang. Groenhoff är segelflyget största affischnamn någonsin. Han är, vad jag vet, den ende segelflygare som nått riktig kultstatus redan under sin livstid. Och ändå blev han bara 24 år. Ett jubileum väl värt att uppmärksamma.
12. august 2022/af Jens Trabolt

VGC-rally 2022: Den levende svæveflyve-historie

Det årlige Vintage Glider Rally er en seriøs flyvefest i alle regnbuens farver. Et panorama ud over svæveflyvehistorien med flyvedygtige fly og en showcase for det store arbejde med at holde sjældne, gamle flykonstruktioner på vingerne. Det 49. Internationale Vintage Glider Rally blev afholdt i Celje, Slovenien, og her besøgte en gruppe danske DASK-entusiaster rallyet med 2 rariteter.
11. august 2022/af Jens Trabolt

Vi minns: 50 år sedan Göran Ax vann VM

I juli 1972, för 50 år sedan, vann Göran Ax sitt första VM, han vann även 1981. VMet ägde rum i jugoslaviska Vrsac, i nuvarande Serbien. Det blev ett VM med mycket cb och åska, överlag dåligt väder, massor med utelandningar, mycket molnflygning, två dödsolyckor, två fallskärmshopp och en riktigt dålig tävlingsorganisation. VM 1972 minns man kanske för hur eländigt och tragiskt det var, men framförallt för att Göran Ax, Sverige blev världsmästare.
10. august 2022/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

Solformørkelse i TMG – stik den!

Mange piloter har en ”bucket-list”, noget man gerne vil prøve her i livet. Det kan være bølge-flyvning i Norden, hangflyvning i Alperne eller noget helt tredje. Her er en ny ide: Sidste år, d. 20 april, fløj australske Barry Hendy 3500 km fra sin base i Benalla ud til vestkysten af Australien i en Phoenix-TMG for at opleve en total solformørkelse i 15 000 ft. Stik den!
22. februar 2024/af Jens Trabolt

Ny hangar giver flyveglæde i hverdagen

Det er meningsløst at have dyre fly, hvis de er utilgængelige. Nye hangarer giver komfort og smidighed i hverdagen for en række nordiske klubber, senest med byggeprojekt i Midtsjællands SFK.
20. februar 2024/af Jens Trabolt

DM-ugen 2024: Sportsfest på himlen over Herning

For første gang er svæveflyvningen med i sportsfesten ”DM-ugen” i Herning som afvikles fra 20-23 juni. Svæveflyvningen tyvstarter dog allerede d. 17. juni, og således bliver Arnborg i hele uge 25 vært for en række spændende sportslige events med konkurrencer i kunstflyvning, grand prix og præcisionslanding.  
14. februar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!
12. februar 2024/af Jens Trabolt

Fra ASK 21 til F-35

Svæveflyvningen og den trofaste ASK 21 blev adgangsbilletten for piloten CAI til en karriere med spændende F-16-flyvning i det danske flyvevåben. Nu er han ved at lægge sidste hånd på sin omskoling til verdens nok mest avancerede flyvemaskine F-35 i USA. Det er et projekt omgivet af et ekstremt sikkerhedsniveau som matcher den ekstreme teknologi bag flyets performance. Her får vi et sjældent blik bag kulisserne.
8. februar 2024/af Jens Trabolt

Norsk jernhest får nyt liv på Arnborg

Den pensionerede norske Pawnee LN-EIC kommer nu til Danmark til erstatning for OY-CYY som havarerede sidste år. Til trods for alderen er der fortsat en brugsværdi, vurderer man i Danmark
6. februar 2024/af Jens Trabolt

Den perfekte svæveflyve-bil?

Volkswagens ID Buzz er en elektrisk re-inkarnation af den legendariske VW Bus fra 1959. Den kan trække op til 1000 kg trailer, og er med et ben i både for – og fremtid utrolig charmerende og ikke mindst ekstremt rummelig. Men hvor langt kommer man med en fly-trailer på slæb?
2. februar 2024/af Jens Trabolt

Hvornår er selvstartende el-fly grønnere end Pawnee?

Med muligheden for elektrisk selvstart i de fleste nye 18 m-fly er elektrificeringen kommet et skridt nærmere. Men er elektriske svævefly egentlig grønne? Aktuel rapport giver os en indikation af, hvad et batteri egentlig ”koster”.
29. januar 2024/af Jens Trabolt

På 1000 km rekordjagt i Namibia

I hjertet af Namibia, hvor termikken danser over det endeløse landskab i Kalahari-ørkenen, har to danske svæveflyvepiloter, Claus Elmeros og Klaus Juhl realiseret drømmen om at flyve den første danske 2-sædede 1000 km FAI-trekant.
24. januar 2024/af Jens Trabolt

SM i Konstflyg 2024

Till sommar så kommer Konstflyg SM att avgöras i Borås i såväl segelflyg som motorflyg. Tävlingen är öppen för alla från våra nordiska länder, dock krävs ett svenskt medborgarskap för att bli svensk mästare.
22. januar 2024/af Jens Trabolt

”ESP” til svævefly?

Stalls i lav højde fører hvert år til alvorlige havarier i svæveflyvningen. Men hvad nu hvis et svævefly var monteret med et system som både advarer og griber fysisk ind, lidt ligesom ESP-stabilitetskontrol til biler? Et tysk forskningsprojektet ”ASAsys” sigter netop på at udforske mulighederne for et anti-stall-system.
15. januar 2024/af Jens Trabolt

Mindeord Ib Braes 1928-2024

Ib Braes er gået bort i en moden alder af 95 år, oplyser familien. Ib Braes var en af de helt store svæveflyvere i sin generation og har spillet en stor rolle i udviklingen af strækflyvningen i Danmark – dels gennem sin forståelse af vejr og termik, men også som drivkraft under etableringen af svæveflyvecenter Arnborg.
12. januar 2024/af Jens Trabolt

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån….
H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Jens Hansen: “Hvad vil vi huske i 2023? Og hvad byder 2024 på for os svæveflyvere?”

Nytårshilsen fra Formand i DSvU, Jens Hansen som her ser tilbage på 2023 og frem mod nye planer for 2024.
3. januar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"
27. december 2023/af Jens Trabolt

Vi ønsker en glædelig jul. Tak for 2023!

Kære læsere, samarbejdspartnere og annoncører. NORDIC GLIDING ønsker en glædelig jul og godt nytår.
22. december 2023/af Jens Trabolt

Julehilsen fra Norge: “Endelig snur sola igjen”

"Motoren til alle oss seilflygere, sola, snur endelig igjen, og vi kan glede oss til en ny flott sesong", skriver Styreleder i S/NLF Håvard Gangsås i denne julehilsen. 2023-sæsonen var et godt udgangspunkt: Ingen alvorlige skader eller ulykker, en norsk VM-titel i E-gliding og et Ole Reistad-senter i topform - ovenikøbet med friske slæbekræfter til næste år med helt nyt Eurofox. Jo, der er meget at glæde sig over.
21. december 2023/af Jens Trabolt

Video: Gennemgang af JS5-prototypen

Den åbne klasse giver konstruktørerne frihed til at designe og producere fly med maksimal performance. Med den nye JS5 Rey mener Jonker, at 24 meter spændvidde er det helt rigtige kompromis når det gælder maksimal ydelse over hele polaren. Kort efter jomfruflyvningen fik NORDIC GLIDING en unik mulighed for at opleve JS5-prototypen via en online-forbindelse.
20. december 2023/af Jens Trabolt

Nytårshälsning: Vi ser fram mot 2024

2024 blir ett praktår, vi ska flyga som aldrig förr, eller hur? Alla vi som jobbar centralt i Segelflyget, ideellt eller anställda, önskar alla segelflygare, where ever you are, en god jul och ett gott nytt 2024. Julehälsning fra Robert Danewid och Henrik Svensson.
19. december 2023/af Jens Trabolt