Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv. Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.

Text och foto: Robert Danewid

Polarkurva, penna, linjal, räknesticka och kurvmall var vad som behövdes för att konstruera sin egen finalglidningssticka

Link to automatic translation

När man på 60-talet mer och mer började flyga slutna banor blev finalglidningen, eller slutglidet som danskarna säger, en viktig del av flygningen. Ju kortare bana, ju större betydelse. Säg att man kan finalglida 35 km från målet. På en 100 km bana utgör finalglidningen då 35% av hela flygningen medan det på en 300 km bana bara är 12%.

Eftersom vi i Sverige av tradition – vårt RST – alltid flugit mycket 100 km banor var finalglidningens konst en viktig del att lära sig. Och alla hade en egen finalglidningssticka.

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv.




När jag började flyga 1969 var det en självklarhet att varje sann segelflygare gjorde sin egen ”finalglidningssticka”. Genom att använda räknesticka, beräkna glidtal, använda kurvmall, tuschpennor, en bit masonite, plexiglass m m och tålamod snickrade man ihop en sticka som t ex den nedan (FIG 1). Just denna gäller för SZD-25A Lis (det har bara funnits en Lis i Sverige, bästa glidtal 25). Vinden fick man uppskatta (det var det svåraste) och avståndet till mål innebar noggrann kartläsning.

Preskriptionstiden har väl gått ut nu, så jag kan lika bra erkänna att jag aldrig fick gjort någon finalglidning med Lisen, alla sträckflygningar i Lisen slutade med utelandning!

Jag hade en sådan här sticka för var och en av de typer jag flög – med superskeppet K 6 E fick jag däremot användning för den. Konceptet till denna sticka togs fram av Walter Hansson och han lärde ut principer och praktisk användning under numera mytomspunna weekendkurser på kurhotellet i Tyringe runt 1969-71.

FIG 1 Finalglidningssticka enligt Walter Hanssons idé (pennan är med för att ge en uppfattning om storleken), gjord vintern 1969/70. Kurvorna fick man själv räkna ut och rita upp. Det bakomliggande formuläret/pappret hade Walter tagit fram. Sedan klistrade man pappret på en styv skiva, t ex masonite och klädde med kartplast. Linjalen tillverkade man av en bit plexiglas eller celluid.

FIG 2 Sticka gjord av Göran Ax i slutet av 70-talet och gäller för ASW 19. Det är två uppsättningar kurvor, en för vatten, en utan. Skalorna är logaritmiska så stickan kan även användas som en ordinär räknesticka. Stickan är mycket snyggt tillverkad, vilket var typiskt för Göran!

FIG 2 visar en sticka byggd av Göran Ax. Den har två uppsättningar kurvor, en ”utan vatten” och en ”med vatten”. Fördelen med en cirkulär sticka är att den uträtad är mycket längre än en rak, d v s stickan kan göras mindre.

Tabell, sticka, eller ring – historien om “best speed”

På tidigt 70-tal kom Holtkamp-stickan (FIG 3). Den blev populär i Sverige och såldes av Ålleberg. På baksidan fanns en ”nav-sticka” likt de som motorflygarna använder (E6B), vad man nu skulle ha den till, den begrep jag aldrig vitsen med.

Själva sliden, eller tungan, kunde bytas till olika flygplanstyper. På ena sidan av sliden fanns kurvorna för vatten och på den andra utan. Längs understa kanten fanns en linjal så man kunde mäta distans på kartan. Jag byggde en egen Holtkamp-sticka, jag var ju gammal modellbyggare, utan E6B på baksidan, som jag använde i Std Cirrus och Jantar Std.

FIG 3 Holtkampstickan. Sliden i stickan är för Standard Cirrus och den undre sliden för K 6 E. Notera att skalan i ovankant är logaritmisk. Stickan går alltså att också använda som en vanlig räknesticka. Både stickan och slider/tungor för de flesta flygplantyper såldes kommersiellt.

FIG 4 visar en fin liten sticka, från mitten av 70-talet. Den är bara 57 mm i diameter och tillverkad i tunn aluminiumplåt. Alltså samma storlek som ett litet flyginstrument, t ex en variometer. Den såldes via Aerokurier och gällde för standardklassen (det sades att det var polaren för LS 1-f). Denna sticka har jag fortfarande med mig i ”flygväskan”. Kanske mest för att den är så söt!

FIG 4 En tysk sticka från mitten av 70-talet. Enkel att använda, man sliper hitta skärningspunkten mellan kurvor. Man sätter in vinden i det ”hål” som motsvarar ringinställningen. Just denna gäller för ”Standard Segler”, och det skulle vara en LS 1-f. Med ringen på 2 m/s och nollvind behöver man alltså 1000 m för att glida 25 km. Även här är skalorna logaritmiska och man kan använda stickan som räknesticka. T ex för att hålla koll på sin medelfart

Engelska JSW Calculator eller ”John Willie”, FIG 5, togs fram av engelsmannen John Williamson. Williamson var en välkänd engelsk segelflygare på 60- och 70-talen. JSW stickan såldes kommersiellt (man kan fortfarande hitta dem på ebay) och ingick i varje engelsk segelflygares standardutrustning under många år. Det är nog ingen högoddsare att påstå att det fortfarande ligger en John Willie i många engelska segelflygares flygväska.

FIG 5 JSW Calculator eller John Willie . Framtagen av John S Williamson var den en (enkel) standardsticka i de anglosaxiska länderna under många år.

FIG 6 Stöcker eller Holtkamp II – den ultimata stickan. Finns också beskriven i Reichmanns bok och fanns att köpa, tex från Ålleberg. Här la man en karta i skala 1:250 000 under kurvorna och med målflygplatsen i mitten. Sedan vred man in kurvorna och färdlinjen direkt på kartan och kunde då läsa av vilken höjd man behövde direkt mot kartan.

I Helmuth Reichmanns ”Streckenselflug” (1976) är det beskrivet hur man bygger sin Stöcker-sticka

FIG 6 visar en Stöcker-sticka (färdiga stickor såldes även under namnet Holtkamp II) från slutet av 70-talet. Den är beskriven, även hur man tillverkar den, i Reichmanns ”bibel” Streckensegelflug från 1976. Stickan är stor. Hela 210 mm i diameter.

Design: Cockpit gennem tiderne

Nästa steg blev elektroniska stickor, som t ex Peschges VP3, se FIG 7, i början av 80-talet. Här ställde man in distans, vind och MC och sedan räknade ”komputtern” fram erforderlig höjd. Egentligen ingen reell förbättring eller skillnad mot den analoga stickan, men det var det första steget in i den digitala världen.

FIG 7 Peschges VP3 var en av de första elektroniska systemvariometrarna med en finalglidningsräknare. Egentligen ingen skillnad mot en analog sticka, men den ser väldigt avancerad ut!

Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. GPS ger oss exakt avstånd till målet liksom, med stor noggrannhet, vindriktning och styrka och därmed den höjd vi behöver och den fart vi ska hålla. Och informationen uppdateras kontinuerligt. Resultatet presenteras på skärmen i form av t ex hur många meter vi ligger över eller under glidbanan i realtid.

En häftig ”komputter”, som en LX9000, ger all information om finalglidningen på ett överskådligt sätt, men egentligen är det i grunden samma information som en analog finalglidningssticka visar. Här ser vi att vi saknar 1 315 m för att nå mållinjen med ringinställningen 1 (uppe till höger)

Man får informationen mer eller mindre automatiskt presenterad och kan själv välja hur presentationen ser ut. Ofta är det så ”glassig” och enkel information att man bara accepterar den – det är ju så elegant!  För att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden. Och då är faktiskt en gammal analog sticka ett bra pedagogiskt hjälpmedel.

Om man inte vill räkna själv (anvisningar för det finns sist i artikeln), lär man sig mycket av att bara ”leka” lite med en gammal sticka. Att förstå hur erforderlig höjd påverkas av mot- respektive medvind, eller av olika ringinställningar. Att förstå hur mycket marginaler det finns om man ställer ”ringen” (MC) på ett högt värde. Exempel:

– Ställ in stickan på MC=1 och avståndet 30 km. Läs av hur mycket höjd som behövs vid 40 km motvind respektive 40 km/h medvind.

– Kolla hur mycket höjd som behövs med ringen på 1 respektive 3 vid en given vind och distans till målet. Det är nyttiga kunskaper!

Det ligger säkert någon gammal sticka i gömmorna på klubben som man kan leta upp och leka med. Något att göra mörka kvällar nu när vintern är här!

För den riktige nörden

Så här konstruerar man sin egen finalglidningssticka

Vi skriver vårt glidtal somdär

L/D = glidtalet

VMC = flygfart vid aktuell ringinställning

VV = vindkomposanten (+ för medvind och – för motvind)

Ws = sjunkhastighet vid farten VMC

VMC och Ws  hämtas från flygplanets polarkurva.

Här kan man hämta dessa värden för många olika flygplanstyper
https://www.cumulus-soaring.com/store/links/polar-data

Notera att VMC, Vv och Ws måste vara i samma sort, t ex m/s

Vinden, egentligen vindkomposanten i vår färdriktning, som kallar VV, inverkar på vårt glidtal genom att den ska adderas till flygfarten  VMC.

När vi vet glidtalet kan vi beräkna erforderlig höjd vid en given distans.

 

där

H = erforderlig höjd i m för att glida distansen D (km)

L/D = glidtalet enl ekv (a)

Genom att göra samma beräkningar för olika vindkomposanter och ringinställningar, får man en uppsättning glidtal som sedan antingen kan presenteras i tabellform eller i ett diagram. En glidtabellstabell kan se ut så här (där ett värde (rött) som exempel är införd):

MC 0 1 2 3
vind
-40
-30
-20
-10 32
0
+10
+20
+30
+40

Glidtalstabell

Diagrammet nedan visar den enklaste formen av ett finalglidningsdiagram. Med en glidtalstabell som den ovan kan man gå in i diagrammet och läsa ut erforderlig höjd vid aktuell distans.

Ekvation (a) och (b) är de enda verktyg vi behöver för att beräkna erforderlig höjd för att nå målet. Och därmed kan man bygga sin egen finalglidningssticka.

Enklaste formen av finalglidningsdiagram.
Den röda streckade linjen visar erforderlig höjd vid avståndet 50 km med glidtalet 32 (från exemplet i tabellen ovan).

Flere nyhedsartikler

Litauisk utelandning – Nedslag i loggboken

"Petras drar på full gas med klaffen infälld och vi börjar skörda och mala säd. Till slut ser man inget framåt. Jag stirrar förtvivlat på fartmätaren som tycks fastnat på 60 km/h."
Interessant? Jo, här är Robert Danewids berättelse om en ekstrem utelandning under Baltic Cup i 1989, hvor Litauen forfarende var Sovjet-okkuperad.
21. april 2022/af Jens Trabolt

Lajos Rotter och Nemere: Ungersk segelflygpionjär

Efter artiklar om sovjetiskt segelflyg och om östtyska Lehrmeister stannar vi kvar i östra Europa och tittar på en ungersk pionjär:  Lajos Rotter var nog en av de första till at fokusera på högfartsprestanda med sin konstruktion ”Nemere” och beskriva delfinflygning - en – för tiden – ny flygstil. Han satte världsrekord i 1936 med en målflygning på 326.5 km och drygt 3.5 tim. Alltså med en medelfart runt 90 km/h – en imponerande snittfart för denna tiden. 
27. januar 2022/af Jens Trabolt

Richard Eppler, plastflygplanens pappa 1924-2021

Professor Richard Eppler avled i slutet av november i en ålder av 97 år. Eppler är en av de stora aerodynamikerna, speciellt vad gäller vingprofiler för modell- och segelflygplan.  Epplers största bidrag till segelflyget är dock att han är en av papporna till fs24 Phönix - det första segelflygplanet byggt helt i plastkomposit
10. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

Danmarks Bergfalke (och en överlevare från det kalla kriget)

Den första danska Lehrmeistern hämtades i DDR med flygsläp sommaren 1959. OY-BAX skulle till klubben på Bornholm. När man passerade kustlinjen blev det östtyska gränsskyddet, som ju alltid var hyperalert, riktigt nervösa. Så de besköt släpet - som dock överlevde! Men i början av september i år fick vi tillfälle att flyga Lehrmeistern OY-BAX på Arnborg.
19. oktober 2021/af Jens Trabolt

”Det var fantastisk at flyve her”.

En gruppe entusiaster fik lørdag luft under vingerne til det unikke Lønstruptræf. "Vildt fantastisk", lød vurderingen.
27. september 2021/af Jens Trabolt

Röd Front!

Historien om segelflyg i Sovjetunionen under mellankrigstiden; Läs vidare, kamrat!
15. september 2021/af Jens Trabolt

I 100 meter over klitterne

I disse dage er der døgnbemanding på vejrudsigten hos de gode folk fra DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk klub. Bliver der vestenvind – gerne med en nordlig komponent – og en vindstyrke på 8-10 kt eller derover, så er der linet op til det årlige Lønstruptræf. En herlig ramsaltet og vild oplevelse som bør være på alles bucket list.
10. september 2021/af Jens Trabolt

De banade väg för Perlan

Två vågpionjärer, idag tämligen okända för de flesta segelflygare. Joachim Küttner lade grunden till våra kunskaper om hur lävågor bildas och fungerar. Erich Klöckner var den förste att flyga upp i stratosfären, och det i ett segelflygplan. Så nästa gång du sitter och njuter i en våg över Opdal, Vågå, Ottsjö, Kiruna eller Hede så skänk Küttner och Klöckner en tanke!
16. juli 2021/af Jens Trabolt

Silver-C fyller 90 år

De tre momenten för silver-C; uthållighetsflygning på 5 tim, distansflygning på 50 km och höjdvinst på 1000 m är idag inte speciellt svåra att uppnå, men för 90 år sedan var det en prestation.
29. juni 2021/af Jens Trabolt

”Hvis pengene ikke går til lim og træ, så er det for dyrt”

Formand i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk klub Johannes Lyng har nu givet stafetten videre efter 24 år som formand. Tilbage står hans utrættelige og forbilledlige indsats, som han forleden blev hædret for på Arnborg, hvor også Niels Sundberg skænkede sine Kranich II og SHK-fly til klubben.
14. juni 2021/af Jens Trabolt

Ålleberg: Svenska segelflygets högborg fyller 80 år

Segelflygskolan på Ålleberg blev uppförd efter förebild i tyska Wasserkuppe efter en nationell insamling för precis 80 år sedan. Robert Danewid berättar här den fascinerande historien om svenska segelflygets högborg.
8. juni 2021/af Jens Trabolt

Världsrekordet som inte blev något

Den 4 maj 1931, alltså för 90 år sedan, flög Günther Groenhoff i Fafnir från München till Kaaden i Tjeckoslovakien. Distansen blev 272 km. Det var ett uofficielt världsrekord, och Groenhoffs Kaaden flygning räknas som en av segelflygningens allra största bedrifter
4. maj 2021/af Jens Trabolt

Tabell, sticka eller ring – historien om “best speed”

För 30-40 år sedan satt det en MacCready-ring i alla segelflygplan. Idag är den ofta utslängd. Det enda som påminner oss om ringen är att det värde vi ställer in i ”komputtern” för att ge farten vi ska hålla benämns ”MC”, som en påminnelse om Paul MacCready och hans ring. Och ändå är det inte MacCready som ska ha hela äran av att ha ”uppfunnit” teorin för bästa fart.
7. april 2021/af Jens Trabolt

Hans-Werner Grosse: 80 år i luften

Den tyske svæveflyvelegende Hans-Werner Grosse er død. Han fik 80 år i luften og blev et forbillede og mæcen for sporten.
22. februar 2021/af Jens Trabolt

Isolering i selvisolation

Man skal isolere sig, siger myndighederne. Det er de gode folk i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk Klub, helt med på. Altså både Corona-isolering og isolering af hangaren, som nok er den flotteste i Norden.
20. januar 2021/af Jens Trabolt

Cockpit genom tiderna

2020 fyller segelflyget 100 år, och utvecklingen har ju varit enorm sedan dess. Det har skrivits mycket om segelflygplanens tekniska och aerodynamiska utveckling under dessa 100 år. Men om hur vår arbetsplats, cockpit eller sittbrunnen, utvecklats under samma tid hittar man inte så mycket skrivet. Så detta är en introduktion i ett ämne som borde bli föremål för mer flyghistorisk forskning.
14. januar 2021/af Jens Trabolt

Pionerer: Rudolf Kaiser

Tillsammans med Hans Jacobs är Rudolf Kaiser utan tvekan den främste av alla segelflygkonstruktörer. Enbart Schleicher Segelflugzeugbau har byggt mer än 4 900 exemplar av hans konstruktioner och ASK 21 tillverkas fortfarande. Dessutom har flera hundra byggts på licens av andra tillverkare.
27. maj 2020/af Jens Trabolt

Pionerer: Alexander Schleicher

Alexander Schleicher Segelflugzugbau är världens äldsta tillverkare av segelflygplan. Företaget grundades av möbelsnickaren och segelflygläraren Alexander Schleicher i november 1927
10. februar 2020/af Jens Trabolt

Pionerer: Weltensegler

Weltensegler? Världens första fabrik för serietillverkning av segelflygplan, världens första segelflygskola och fortfarende en inspirator på planformen hos moderna segelflygplanvingar!
2. december 2019/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

“Ingen respekt for os ældre”; Ungdomsoprør til Uppsala Masters

Uppsala Masters 2022 blev et meget vellykket og velorganiseret internationalt event med SM og Junior-SM indbygget. Men nogen havde glemt at påminde juniorpiloterne om deres plads nederst i resultatlisten. De unge piloter fløj ekstremt godt og decimerede de fleste andre svenske klubpiloter.
21. juni 2022/af Jens Trabolt

NM Grand Prix: The race was on!

Det norske mesterskab på Starmoen blev kørt i Grand Prix-formatet, hvor første fly hjemme (som regel) er vinderen. Sandefjords Per Morten Løvsland viste flyvning af vanlig høj kvalitet og tog sejren. NORDIC GLIDINGs udsendte reporter havde måske også hede drømme om et trofæ, men fik i stedet en rigtig spændende oplevelse af konkurrenceflyvning og effekten af strafpoint…
20. juni 2022/af Jens Trabolt

Svæveflyvning på programmet til verdens største ekstremsports-festival

”Ekstremsportsveko” i Voss, Norge er med op til 40 000 deltagere verdens største festival for ekstremsport. Den lokale flyveklub stiller op med svæveflyvning som en del af programmet:
”Kom bare, det bliver kanon”, lyder det fra event-koordinator i Voss FK Erik Røthe Klette
13. juni 2022/af Jens Trabolt

Bert Willing, forfatter til “Sådan overlever du i svæveflyvningen” 1965-2022

Tyske Bert Willing, meget erfaren pilot og instruktør, skrev for nogle år siden en fremragende artikel om flyvesikkerhed. "Har jeg personligt en chance for på lang sigt at undslippe den uhyggelige statistik?", spurgte han dengang. Desværre er han nu forulykket fatalt under endnu ukendte omstændigheder d. 28. maj i sin DG 800b i fjeldterræn under et mesterskab i Sion, Schweiz. NORDIC GLIDING bringer her en reprise af hans artikel, som er sørgeligt aktuel.
10. juni 2022/af Jens Trabolt

NM 2022 på “Fighter town” Starmoen

Ole Reistad Senter på Starmoen lægger luftrum til det igangværende NM i Sportsklasse og Rookie - næste mesterskab er NM Grand Prix om få dage.
8. juni 2022/af Jens Trabolt

DM 2022: Nye og gamle talenter

DM-ledelsen og de 61 piloter anstrengte sig i en noget sølle vejr-periode. Men hvad gør det, når det blev et gyldigt DM, hvor både gamle og nye talenter manifesterede sig i pointlisten. Et resultat af mange års talentpleje i dansk svæveflyvning?
7. juni 2022/af Jens Trabolt

Klar til Uppsala Masters 11-18. juni 2022

Uppsala Masters er en ”3-i-en”. Det er SM, JSM, men også et event som er designet til at lokke internationale top-piloter til Sverige. ” Vil man gerne være dygtig, så skal man jo flyve mod de bedste. Det var også baggrunden for, at vi for år tilbage grundlagde fx Uppsala Masters”, siger Börje Eriksson, konkurrence-leder for Uppsala Masters 2022.
3. juni 2022/af Jens Trabolt

Test: Schempp-Hirth Duo Discus FES

Duo-Discus, en av de vanligaste tvåsitsarna i Danmark, Norge och Sverige, är ett populärt och fantastiskt segelflygplan. Nu har man tagit det naturliga steget och försett även Duo-Discus med FES. Och då kallas den rätt och slätt Duo FES. Naturligtvis har Duo FES stått högt upp på NGs ”test bucket list” i mer än ett år. I mitten av maj fick vi tillfälle att resa till Slovenien och både besöka FES-fabriken och flyga Duo FES. Det ultimativa klubb 2-sitsar?
1. juni 2022/af Jens Trabolt

LZ Design – baby-logistik førte til teknik-revolution

Da slovenske Luka Žnidaršič blev far første gang, og babylogistikken satte en stopper for langvarige hjemhentninger efter udelandinger, blev det startskuddet på udviklingen af den nu stærkt populære FES-motor til svævefly. NORDIC GLIDING har netop testfløjet nyeste variant med dette motorsystem – Duo Discus FES – og har i den anledning besøgt den slovenske producent LZ Design.
31. maj 2022/af Jens Trabolt

Portræt: Hammer Flyveplads fylder 50 år

"Hammer Svæveflyveplads klar til fremtidens udfordringer", skrev NORDIC GLIDING da vi besøgte den store danske Vejle Svæveflyveklub i august 2013 og skrev et stort portræt af klubben. Det fik vi ret i, for klubben er still going strong og inviterer nu til 50 års jubilæums-reception. Læs invitationen her og få også portrættet af klubben med.
30. maj 2022/af Jens Trabolt

Nedslag i loggboken: Ferryflygning av LAK-12

Husker du, ærede læser, Robert Danewids retro-historie om den sindssyge udelanding i Litauen? Her kommer del 2 som handler om en tilsvarende sindssyg færgeflyvning i Sverige med en LAK 12 under Eskilstuna Open i 1990 – beretningen inkluderer ambulancer med fuldesyge litauere og en potentiel ulovlig udelanding på en svensk flyvevåbenbase med et sovjetisk indregistreret fly. Kort sagt, alt er normalt!
30. maj 2022/af Jens Trabolt

DM i horisonten: Der ER bestilt godt vejr.

Danmarksmesterskabet på Arnborg starter om bare 2 dage og får dermed æren af at kick-starte sæsonens nordiske nationale mesterskaber. DM er den årlige test af hvem som er bedste pilot i det bedste fly. Men det er også en sammenhængende flyve-ferie for mange af de i alt 61 deltagende piloter og en social begivenhed.
24. maj 2022/af Jens Trabolt

Klub-folk tester AS 34 Me

Lige før påske kørte danske Lars Sverre Rasmussen og Morten Hugo Bennick (forfatteren) fra Polyteknisk Flyvegruppe til Poppenhausen for at prøve den nye AS 34Me. Fungerer den efter hensigten?
Ja, er det korte svar!
19. maj 2022/af Jens Trabolt

Två år med JS3 (och Corona)

Svenske Björn Regnström var tidligt ude med at købe Jonker JS3. Faktisk den første i Sverige. Med tidligere ejerskab af typer som LS3, LS7, ASW 22, en halv Nimbus 4DM og LS1-d har han et bredt erfaringsgrundlag. Så hvordan er det at blive jet-pilot i den hotte 18-meterklasse? NORDIC GLIDING har spurgt ham om hans tanker før og efter købet. Var flyet værd at vente på? Her kommer den fulde sandhed - i en meget omfattende og grundig artikel.
17. maj 2022/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Kan vi rädda segelflygklimatet?”

Många segelflygare satte säkert kaffet i vrångstrupen när de läste rubriken ovan. Min subjektiva uppfattning är att det inom våra led finns väldigt många s k ”klimatförnekare”. Men det är OK, det får man vara. För på samma sätt som det är helt lagligt att bränna baconlindade koraner är det helt lagligt att vara ”klimatförnekare”. Det är inte det denna ledare ska handla om. Men något händer utan tvekan med vårt segelflygklimat.
16. maj 2022/af Jens Trabolt

Alle svæveflyvere er TOP GUN 2-piloter

Den originale Top Gun-film blev en kult-flyvefilm og gav massiv interesse for at blive jagerpilot. Nu er Top Gun 2 på vej, og DSvU sigter mod at booke en hel biografsal d. 7.juni for en helt speciel privat filmoplevelse.
11. maj 2022/af Jens Trabolt

“Smart” og energieffektivt klubhus

Klubhus? Gammelt, slidt, lugt af døde mus? Ikke i Øst-Sjællands Flyveklub som sætter standarden for fremtidige klubhus-byggerier. Ikke bare i Danmark, men måske på verdensplan.
11. maj 2022/af Jens Trabolt

ElSKÅ – EL Segelflyg Konferens på Ålleberg 31 augusti – 1 september

Eldrift är något nytt för de flesta av oss. För att lära oss mer och öka våra kunskaper i ämnet arrangerar Segelflyget och Nordicgliding.com, med Svenska Flygsportförbundet som sponsor, en tvådagars konferens, som vi kallar ElSKÅ på Ålleberg den 31 augusti – 1 september.
9. maj 2022/af Jens Trabolt

Litauisk svæveflyve-klub medvirkede til fund af stjålne danske svævefly

Det litauiske svæveforbund har udsendt beskrivelse af det fortsat meget mystiske tyveri og fund af de danske svævefly, som blev stjålet fra klubben Aviator i 2017.
6. maj 2022/af Jens Trabolt

Aero 2022 – back in business

Efter 2 år med Corona-pause var Aero 2022 tilbage i god form. Trods at de store svæveflyvefabrikker udeblev, var der alligevel svæveflyvning på programmet. Mest som vilde forsknings-projekter, hvor flyenes medfødte aerodynamiske fordele gør dem til ideelle platforme.
6. maj 2022/af Jens Trabolt