Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv. Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.

Text och foto: Robert Danewid

Polarkurva, penna, linjal, räknesticka och kurvmall var vad som behövdes för att konstruera sin egen finalglidningssticka

Link to automatic translation

När man på 60-talet mer och mer började flyga slutna banor blev finalglidningen, eller slutglidet som danskarna säger, en viktig del av flygningen. Ju kortare bana, ju större betydelse. Säg att man kan finalglida 35 km från målet. På en 100 km bana utgör finalglidningen då 35% av hela flygningen medan det på en 300 km bana bara är 12%.

Eftersom vi i Sverige av tradition – vårt RST – alltid flugit mycket 100 km banor var finalglidningens konst en viktig del att lära sig. Och alla hade en egen finalglidningssticka.

Minns du finalglidningsstickan? Är du segelflygare och äldre än 50 år har du säkert använt en, kanske rentav byggt en själv.




När jag började flyga 1969 var det en självklarhet att varje sann segelflygare gjorde sin egen ”finalglidningssticka”. Genom att använda räknesticka, beräkna glidtal, använda kurvmall, tuschpennor, en bit masonite, plexiglass m m och tålamod snickrade man ihop en sticka som t ex den nedan (FIG 1). Just denna gäller för SZD-25A Lis (det har bara funnits en Lis i Sverige, bästa glidtal 25). Vinden fick man uppskatta (det var det svåraste) och avståndet till mål innebar noggrann kartläsning.

Preskriptionstiden har väl gått ut nu, så jag kan lika bra erkänna att jag aldrig fick gjort någon finalglidning med Lisen, alla sträckflygningar i Lisen slutade med utelandning!

Jag hade en sådan här sticka för var och en av de typer jag flög – med superskeppet K 6 E fick jag däremot användning för den. Konceptet till denna sticka togs fram av Walter Hansson och han lärde ut principer och praktisk användning under numera mytomspunna weekendkurser på kurhotellet i Tyringe runt 1969-71.

FIG 1 Finalglidningssticka enligt Walter Hanssons idé (pennan är med för att ge en uppfattning om storleken), gjord vintern 1969/70. Kurvorna fick man själv räkna ut och rita upp. Det bakomliggande formuläret/pappret hade Walter tagit fram. Sedan klistrade man pappret på en styv skiva, t ex masonite och klädde med kartplast. Linjalen tillverkade man av en bit plexiglas eller celluid.

FIG 2 Sticka gjord av Göran Ax i slutet av 70-talet och gäller för ASW 19. Det är två uppsättningar kurvor, en för vatten, en utan. Skalorna är logaritmiska så stickan kan även användas som en ordinär räknesticka. Stickan är mycket snyggt tillverkad, vilket var typiskt för Göran!

FIG 2 visar en sticka byggd av Göran Ax. Den har två uppsättningar kurvor, en ”utan vatten” och en ”med vatten”. Fördelen med en cirkulär sticka är att den uträtad är mycket längre än en rak, d v s stickan kan göras mindre.

Tabell, sticka, eller ring – historien om “best speed”

På tidigt 70-tal kom Holtkamp-stickan (FIG 3). Den blev populär i Sverige och såldes av Ålleberg. På baksidan fanns en ”nav-sticka” likt de som motorflygarna använder (E6B), vad man nu skulle ha den till, den begrep jag aldrig vitsen med.

Själva sliden, eller tungan, kunde bytas till olika flygplanstyper. På ena sidan av sliden fanns kurvorna för vatten och på den andra utan. Längs understa kanten fanns en linjal så man kunde mäta distans på kartan. Jag byggde en egen Holtkamp-sticka, jag var ju gammal modellbyggare, utan E6B på baksidan, som jag använde i Std Cirrus och Jantar Std.

FIG 3 Holtkampstickan. Sliden i stickan är för Standard Cirrus och den undre sliden för K 6 E. Notera att skalan i ovankant är logaritmisk. Stickan går alltså att också använda som en vanlig räknesticka. Både stickan och slider/tungor för de flesta flygplantyper såldes kommersiellt.

FIG 4 visar en fin liten sticka, från mitten av 70-talet. Den är bara 57 mm i diameter och tillverkad i tunn aluminiumplåt. Alltså samma storlek som ett litet flyginstrument, t ex en variometer. Den såldes via Aerokurier och gällde för standardklassen (det sades att det var polaren för LS 1-f). Denna sticka har jag fortfarande med mig i ”flygväskan”. Kanske mest för att den är så söt!

FIG 4 En tysk sticka från mitten av 70-talet. Enkel att använda, man sliper hitta skärningspunkten mellan kurvor. Man sätter in vinden i det ”hål” som motsvarar ringinställningen. Just denna gäller för ”Standard Segler”, och det skulle vara en LS 1-f. Med ringen på 2 m/s och nollvind behöver man alltså 1000 m för att glida 25 km. Även här är skalorna logaritmiska och man kan använda stickan som räknesticka. T ex för att hålla koll på sin medelfart

Engelska JSW Calculator eller ”John Willie”, FIG 5, togs fram av engelsmannen John Williamson. Williamson var en välkänd engelsk segelflygare på 60- och 70-talen. JSW stickan såldes kommersiellt (man kan fortfarande hitta dem på ebay) och ingick i varje engelsk segelflygares standardutrustning under många år. Det är nog ingen högoddsare att påstå att det fortfarande ligger en John Willie i många engelska segelflygares flygväska.

FIG 5 JSW Calculator eller John Willie . Framtagen av John S Williamson var den en (enkel) standardsticka i de anglosaxiska länderna under många år.

FIG 6 Stöcker eller Holtkamp II – den ultimata stickan. Finns också beskriven i Reichmanns bok och fanns att köpa, tex från Ålleberg. Här la man en karta i skala 1:250 000 under kurvorna och med målflygplatsen i mitten. Sedan vred man in kurvorna och färdlinjen direkt på kartan och kunde då läsa av vilken höjd man behövde direkt mot kartan.

I Helmuth Reichmanns ”Streckenselflug” (1976) är det beskrivet hur man bygger sin Stöcker-sticka

FIG 6 visar en Stöcker-sticka (färdiga stickor såldes även under namnet Holtkamp II) från slutet av 70-talet. Den är beskriven, även hur man tillverkar den, i Reichmanns ”bibel” Streckensegelflug från 1976. Stickan är stor. Hela 210 mm i diameter.

Design: Cockpit gennem tiderne

Nästa steg blev elektroniska stickor, som t ex Peschges VP3, se FIG 7, i början av 80-talet. Här ställde man in distans, vind och MC och sedan räknade ”komputtern” fram erforderlig höjd. Egentligen ingen reell förbättring eller skillnad mot den analoga stickan, men det var det första steget in i den digitala världen.

FIG 7 Peschges VP3 var en av de första elektroniska systemvariometrarna med en finalglidningsräknare. Egentligen ingen skillnad mot en analog sticka, men den ser väldigt avancerad ut!

Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. GPS ger oss exakt avstånd till målet liksom, med stor noggrannhet, vindriktning och styrka och därmed den höjd vi behöver och den fart vi ska hålla. Och informationen uppdateras kontinuerligt. Resultatet presenteras på skärmen i form av t ex hur många meter vi ligger över eller under glidbanan i realtid.

En häftig ”komputter”, som en LX9000, ger all information om finalglidningen på ett överskådligt sätt, men egentligen är det i grunden samma information som en analog finalglidningssticka visar. Här ser vi att vi saknar 1 315 m för att nå mållinjen med ringinställningen 1 (uppe till höger)

Man får informationen mer eller mindre automatiskt presenterad och kan själv välja hur presentationen ser ut. Ofta är det så ”glassig” och enkel information att man bara accepterar den – det är ju så elegant!  För att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden. Och då är faktiskt en gammal analog sticka ett bra pedagogiskt hjälpmedel.

Om man inte vill räkna själv (anvisningar för det finns sist i artikeln), lär man sig mycket av att bara ”leka” lite med en gammal sticka. Att förstå hur erforderlig höjd påverkas av mot- respektive medvind, eller av olika ringinställningar. Att förstå hur mycket marginaler det finns om man ställer ”ringen” (MC) på ett högt värde. Exempel:

– Ställ in stickan på MC=1 och avståndet 30 km. Läs av hur mycket höjd som behövs vid 40 km motvind respektive 40 km/h medvind.

– Kolla hur mycket höjd som behövs med ringen på 1 respektive 3 vid en given vind och distans till målet. Det är nyttiga kunskaper!

Det ligger säkert någon gammal sticka i gömmorna på klubben som man kan leta upp och leka med. Något att göra mörka kvällar nu när vintern är här!

För den riktige nörden

Så här konstruerar man sin egen finalglidningssticka

Vi skriver vårt glidtal somdär

L/D = glidtalet

VMC = flygfart vid aktuell ringinställning

VV = vindkomposanten (+ för medvind och – för motvind)

Ws = sjunkhastighet vid farten VMC

VMC och Ws  hämtas från flygplanets polarkurva.

Här kan man hämta dessa värden för många olika flygplanstyper
https://www.cumulus-soaring.com/store/links/polar-data

Notera att VMC, Vv och Ws måste vara i samma sort, t ex m/s

Vinden, egentligen vindkomposanten i vår färdriktning, som kallar VV, inverkar på vårt glidtal genom att den ska adderas till flygfarten  VMC.

När vi vet glidtalet kan vi beräkna erforderlig höjd vid en given distans.

 

där

H = erforderlig höjd i m för att glida distansen D (km)

L/D = glidtalet enl ekv (a)

Genom att göra samma beräkningar för olika vindkomposanter och ringinställningar, får man en uppsättning glidtal som sedan antingen kan presenteras i tabellform eller i ett diagram. En glidtabellstabell kan se ut så här (där ett värde (rött) som exempel är införd):

MC 0 1 2 3
vind
-40
-30
-20
-10 32
0
+10
+20
+30
+40

Glidtalstabell

Diagrammet nedan visar den enklaste formen av ett finalglidningsdiagram. Med en glidtalstabell som den ovan kan man gå in i diagrammet och läsa ut erforderlig höjd vid aktuell distans.

Ekvation (a) och (b) är de enda verktyg vi behöver för att beräkna erforderlig höjd för att nå målet. Och därmed kan man bygga sin egen finalglidningssticka.

Enklaste formen av finalglidningsdiagram.
Den röda streckade linjen visar erforderlig höjd vid avståndet 50 km med glidtalet 32 (från exemplet i tabellen ovan).

Flere nyhedsartikler

Richard Eppler, plastflygplanens pappa 1924-2021

Professor Richard Eppler avled i slutet av november i en ålder av 97 år. Eppler är en av de stora aerodynamikerna, speciellt vad gäller vingprofiler för modell- och segelflygplan.  Epplers största bidrag till segelflyget är dock att han är en av papporna till fs24 Phönix - det första segelflygplanet byggt helt i plastkomposit
10. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

Danmarks Bergfalke (och en överlevare från det kalla kriget)

Den första danska Lehrmeistern hämtades i DDR med flygsläp sommaren 1959. OY-BAX skulle till klubben på Bornholm. När man passerade kustlinjen blev det östtyska gränsskyddet, som ju alltid var hyperalert, riktigt nervösa. Så de besköt släpet - som dock överlevde! Men i början av september i år fick vi tillfälle att flyga Lehrmeistern OY-BAX på Arnborg.
19. oktober 2021/af Jens Trabolt

”Det var fantastisk at flyve her”.

En gruppe entusiaster fik lørdag luft under vingerne til det unikke Lønstruptræf. "Vildt fantastisk", lød vurderingen.
27. september 2021/af Jens Trabolt

Röd Front!

Historien om segelflyg i Sovjetunionen under mellankrigstiden; Läs vidare, kamrat!
15. september 2021/af Jens Trabolt

I 100 meter over klitterne

I disse dage er der døgnbemanding på vejrudsigten hos de gode folk fra DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk klub. Bliver der vestenvind – gerne med en nordlig komponent – og en vindstyrke på 8-10 kt eller derover, så er der linet op til det årlige Lønstruptræf. En herlig ramsaltet og vild oplevelse som bør være på alles bucket list.
10. september 2021/af Jens Trabolt

De banade väg för Perlan

Två vågpionjärer, idag tämligen okända för de flesta segelflygare. Joachim Küttner lade grunden till våra kunskaper om hur lävågor bildas och fungerar. Erich Klöckner var den förste att flyga upp i stratosfären, och det i ett segelflygplan. Så nästa gång du sitter och njuter i en våg över Opdal, Vågå, Ottsjö, Kiruna eller Hede så skänk Küttner och Klöckner en tanke!
16. juli 2021/af Jens Trabolt

Silver-C fyller 90 år

De tre momenten för silver-C; uthållighetsflygning på 5 tim, distansflygning på 50 km och höjdvinst på 1000 m är idag inte speciellt svåra att uppnå, men för 90 år sedan var det en prestation.
29. juni 2021/af Jens Trabolt

”Hvis pengene ikke går til lim og træ, så er det for dyrt”

Formand i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk klub Johannes Lyng har nu givet stafetten videre efter 24 år som formand. Tilbage står hans utrættelige og forbilledlige indsats, som han forleden blev hædret for på Arnborg, hvor også Niels Sundberg skænkede sine Kranich II og SHK-fly til klubben.
14. juni 2021/af Jens Trabolt

Ålleberg: Svenska segelflygets högborg fyller 80 år

Segelflygskolan på Ålleberg blev uppförd efter förebild i tyska Wasserkuppe efter en nationell insamling för precis 80 år sedan. Robert Danewid berättar här den fascinerande historien om svenska segelflygets högborg.
8. juni 2021/af Jens Trabolt

Världsrekordet som inte blev något

Den 4 maj 1931, alltså för 90 år sedan, flög Günther Groenhoff i Fafnir från München till Kaaden i Tjeckoslovakien. Distansen blev 272 km. Det var ett uofficielt världsrekord, och Groenhoffs Kaaden flygning räknas som en av segelflygningens allra största bedrifter
4. maj 2021/af Jens Trabolt

Tabell, sticka eller ring – historien om “best speed”

För 30-40 år sedan satt det en MacCready-ring i alla segelflygplan. Idag är den ofta utslängd. Det enda som påminner oss om ringen är att det värde vi ställer in i ”komputtern” för att ge farten vi ska hålla benämns ”MC”, som en påminnelse om Paul MacCready och hans ring. Och ändå är det inte MacCready som ska ha hela äran av att ha ”uppfunnit” teorin för bästa fart.
7. april 2021/af Jens Trabolt

Hans-Werner Grosse: 80 år i luften

Den tyske svæveflyvelegende Hans-Werner Grosse er død. Han fik 80 år i luften og blev et forbillede og mæcen for sporten.
22. februar 2021/af Jens Trabolt

Isolering i selvisolation

Man skal isolere sig, siger myndighederne. Det er de gode folk i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk Klub, helt med på. Altså både Corona-isolering og isolering af hangaren, som nok er den flotteste i Norden.
20. januar 2021/af Jens Trabolt

Cockpit genom tiderna

2020 fyller segelflyget 100 år, och utvecklingen har ju varit enorm sedan dess. Det har skrivits mycket om segelflygplanens tekniska och aerodynamiska utveckling under dessa 100 år. Men om hur vår arbetsplats, cockpit eller sittbrunnen, utvecklats under samma tid hittar man inte så mycket skrivet. Så detta är en introduktion i ett ämne som borde bli föremål för mer flyghistorisk forskning.
14. januar 2021/af Jens Trabolt

Pionerer: Rudolf Kaiser

Tillsammans med Hans Jacobs är Rudolf Kaiser utan tvekan den främste av alla segelflygkonstruktörer. Enbart Schleicher Segelflugzeugbau har byggt mer än 4 900 exemplar av hans konstruktioner och ASK 21 tillverkas fortfarande. Dessutom har flera hundra byggts på licens av andra tillverkare.
27. maj 2020/af Jens Trabolt

Pionerer: Alexander Schleicher

Alexander Schleicher Segelflugzugbau är världens äldsta tillverkare av segelflygplan. Företaget grundades av möbelsnickaren och segelflygläraren Alexander Schleicher i november 1927
10. februar 2020/af Jens Trabolt

Pionerer: Weltensegler

Weltensegler? Världens första fabrik för serietillverkning av segelflygplan, världens första segelflygskola och fortfarende en inspirator på planformen hos moderna segelflygplanvingar!
2. december 2019/af Jens Trabolt

2G – en dansk klenod på Ålleberg

När SVS hade sin flygvecka på Ålleberg i början av juli hade man bjudit in Jørgen Thomsen och DaSKs 2G. Intresset för att flyga den danska klenoden var stort.
4. oktober 2019/af Jens Trabolt

Olympia i retrotest

Hvordan opleves det at flyve retro i Olympia, ”standardklassens fader”, når man selv flyver ASG 32 Mi til daglig?
4. oktober 2019/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

Svævefly i videnskabens tjeneste

DLR, det tyske nationale center for luftfarts- og rumforskning, har Europas største flåde af forskningsfly. Ud af de totalt 12 fly findes der også et højt instrumenteret svævefly, en Discus 2C, som nok er DLRs mindste og letteste test-fly, men er på ingen måde det mindst kapable. Det skal vi se nærmere på her.
19. januar 2022/af Jens Trabolt

Godt nyt til ejere af tunge flyvemaskiner

Sidste år testede vi Tesla 3 Long Range vs. Volkswagen ID4 i trailertest. Begge biler er fantastiske trailer-biler, men har en relativt lav begrænsning på 1000/1200 kg. Ejer man en Arcus eller andet tungt fly, skal man vælge noget andet. Vi har derfor testet en af de nyeste elbiler: Hyundai Ioniq 5 og Volvo XC 40 Recharge som kan køre med selv de tungeste 20 meter- og åbenklasse-fly. Men tænk over kørekortet!
18. januar 2022/af Jens Trabolt

Jagten på det første svævefly

Christina Solberg fra Aarhus Svæveflyveklub har fået ny flyvemaskine, en LS1-f. Her er hendes historie.
12. januar 2022/af Jens Trabolt

Erfaringer med el-spil: Adgangsbillet til den grønne omstilling?

Svæveflyvning er en grøn sport. Vi flyver jo på solens energi, ikke sandt? Altså bortset fra de kulsorte 7 liter benzin som den støjende, men trofaste Pawnee kræver for en gennemsnitlig start. Straks bedre er det at spilstarte med et benzindrevet spil. Men i en tid, hvor fossile brændstoffer er under politisk pres, bør enhver strategiprocess i klubben inkludere tanker om elektriske spil. Her er 2 udenlandske klubbers erfaringer.
11. januar 2022/af Jens Trabolt

Mindeord: Tidligere IGC-præsident Tor Johannessen død

Svæveflyver, militærpilot, SAS-kaptajn, modtager af Otto Lilienthal-medaljen, rekordholder, VM-pilot, VM-official og meget, meget andet. Norske Tor Johannessen døde nytårsaften 2021, 92 år gammel, men nåede meget i sit lange liv.
5. januar 2022/af Jens Trabolt

Åska och drivis – Nedslag i loggboken

"Nu började vädret att snabbt bli riktigt bra. Molnbasen steg och var nästan 2 500 m. Och cumulusen började växa på både höjd och bredd. Något var på gång.
Jag insåg att det nu gällde att se till att flyga hem så fort som möjligt. Hur kunde en dag, som enligt prognoserna skulle bli en fin sommardag, förvandlas till en magnifik uppvisning i ”åska och drivis”? Segelflygväder är utan tvekan intressant och bjuder ofta på mysterier och överraskningar, skriver Robert Danewid her om en yderst mindeværdig flyvning.
28. december 2021/af Jens Trabolt

”Santa One” på finale: Julemanden flyver naturligvis Dimona

En gruppe entusiaster fra danske Aarhus SFK gav cancer-syge børn på Skejby Sygehus en stor jule-oplevelse midt i modgangen.
22. december 2021/af Jens Trabolt

Vi ønsker en glædelig jul. Tak for 2021!

Kære læsere og annoncører. 2021 blev et vildt år for NORDIC GLIDING. TIl dato har over 100 000 unikke besøgende læst over 280 000 artikler. Det betyder, at svæveflyvningen i Norden kommer ud til en massivt større målgruppe end med et trykt magasin og med en kønsmæssig mere ligelig fordeling.
21. december 2021/af Jens Trabolt

Robert Danewid: Min önskelista

Kära tomten!
Nu är det dags att summera 2021, se fram mot 2022 och skriva årets önskelista till dig. Här har du, i spridd ordning, min önskelista
17. december 2021/af Jens Trabolt

To fluer med et smæk (og en trailer)

Producenterne af svævefly kan ikke stole på kvantespring inden for aerodynamik eller materialevidenskab. Der skal nye ideer til for at fastholde ønsket om at købe nye svævefly.
Tidligere Schleicher-konstruktør Michael Greiner diskuterer her et nyt koncept, som giver mulighed for en stor variation i spændvidde – hvordan ville det være med et fly med 18- og 26 meter-tipper i en og samme trailer?
17. december 2021/af Jens Trabolt

Pilotstaffetten: Arild Solbakken

"Jeg er optimist og tror seilflygingen absolutt har livets rett i en ellers stadig mer overfladisk verden med et mylder av døgnfluetilbud uten tilsvarende egenverdi". Det siger norske Arild Solbakken som fortsat er et aktiv i norsk svæveflyvning i denne udgave af Pilotstafetten.
14. december 2021/af Jens Trabolt

Richard Eppler, plastflygplanens pappa 1924-2021

Professor Richard Eppler avled i slutet av november i en ålder av 97 år. Eppler är en av de stora aerodynamikerna, speciellt vad gäller vingprofiler för modell- och segelflygplan.  Epplers största bidrag till segelflyget är dock att han är en av papporna till fs24 Phönix - det första segelflygplanet byggt helt i plastkomposit
10. december 2021/af Jens Trabolt

Kvinde-VM med kontrovers

Kvinde-VM i Australien blev omgivet af kontrovers omkring det australske teams brug af live tracking. Nu har det internationale tribunal - ledet af svenske Reno Filla - afgivet sin dom i sagen. Alle australske piloter er blevet fuldstændigt diskvalificeret. Tribunalet anser deres konkurrenceresultater under kvinde-VM for at være ugyldige, fordi de blev opnået under forhold som ikke var fair.
8. december 2021/af Jens Trabolt

Test-kavalkade 2021

NORDIC GLIDING har verdens største opdaterede samling af test-artikler. Vi flyver de nyeste konstruktioner og tester gerne fly-typerne mod hinanden. Missede du en artikel i 2021? Så er hele oversigten her!
7. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

Hr. 48-Volt og hans flyvemaskiner

Tyske Anton Roth eller bare Toni, som han kaldes i flyve-miljøet, er elektroingeniør, opfinder og trike-instruktør. Han har ombygget flere flytyper – herunder svævefly – med elektriske motorer.  Spørger man ham om elektrisk flyvning er svaret: ”Intet er umuligt” – og det er måske også hemmeligheden bag hans succes.
3. december 2021/af Jens Trabolt

Pilotstafetten: Christina Solberg

"Til flyveklubbens introaften dukkede der 25 ældre mænd op og mig. Mændene synes fortællingen om aerodynamik var uhyre interessant, mens det eneste jeg kunne tænke på var hvornår jeg mon kunne prøve at flyve sådan et svævefly!" Det siger Christina Solberg om sin intro til svæveflyvning i denne udgave af Pilotstafetten.
2. december 2021/af Jens Trabolt

Kan en cub også flyve sådan?

Göran Ax (1942-2018) fra Landskrona FK var dobbelt verdensmester, tidligere jagerpilot, højt anset SAS-kaptajn – og skulle det vise sig - en formidabel kusk på klubbens Piper Cub, da jeg skulle fotografere ASH 31 og EB 28 til en reportage til NORDIC GLIDING i 2013. Den opvisning glemmer jeg aldrig. Her er et ”Nedslag i logbogen”
30. november 2021/af Jens Trabolt

Svedanor-kurserne i 2022 er klar

Svedanor er de officielle nordiske kurser for piloter som ønsker at videreudvikle sig. Det er kurset specielt tilrettelagt af eksperter som mestrer den specifikke disciplin - fx i Aerobatic, stræk- IMC- eller fjeldflyvning. Se oversigten her samt link til tidligere års kursusrapporter.
29. november 2021/af Jens Trabolt

Condor Danmark vinder pris for landskab

Den lille forening fejede store milliard-virksomheder af banen, da publikumsprisen i går aftes blev uddelt på årets Kortdage arrangeret af GEOFORUM i Aalborg.
25. november 2021/af Jens Trabolt