Nedslag i loggboken: Islay tur-och-retur

"Vi gled på och var nu nere på 3 000 m, fortfarande i moln. Micke började tveka. ”Där är fa…. ingen glugg på andra sidan!”. ”Jo, fortsätt”, sa jag. På 2 500 m, fortfarande ingen glugg, bara moln. ”Robban, det här håller inte, där är ingen glugg!” säger kapten. OK, han var kapten, så vi vände tillbaka mot Aboyne, fortfarande i moln. Gluggen hade uppenbarligen dragit igen, men det fina lentiset låg säkert kvar däruppe, till ingen nytta". Nedslag i logbogen fra en meget usædvanlig flyvning i Skotland.

Tekst og foto: Robert Danewid

Puchacz FWE på Aboyne på morgonen den 2 november. Bilden är tagen mot söder, in i kontrollerat luftrum (foto R Danewid)

Link to automatic translation

I loggboken står det:

30 oktober 2006, Puchacz, EVS, Aboyne, 1 tim 9 min, 3 635 m höjdvinst

2 november 2006, Puchacz, FWE, Aboyne, 2 tim 41 min, 3005 m höjdvinst, 170 km POB

Platsen är flygfältet i Aboyne i Skottland, ca 50 km väster om Aberdeen, hemvist för Deeside Gliding Club. Tidpunkten är månadsskiftet oktober-november 2006. Bästa kompisen Micke och jag är på plats för att flyga i de skotska vågorna över Cairngorms Mountains. Micke skrev om vår resa i NG 6/2015, den var minnesvärd på alla sätt och detta ”nedslag i loggboken” är om de två flygningarna vi gjorde.

Aboyne är, tillsammans med Portmoak längre söderut, det skotska vågmeckat. Den här tidpunkten skulle vara högsäsong för vågflygandet i Skottland. Hade vi fått för oss. Men första dagen var det, förutom klubbens CFI Mike Law, bara Micke och jag på plats. Och förstås en bogserkusk. Det var eftersäsong. Vi hade bokat en Puchacz. Himlen såg inbjudande ut och vi var ivriga att testa skotska vågor. Men först skulle vi göra checkflights med Mike.

Mike Law var minst lika stor som jag, så han konstaterade kort, att vi två kunde inte flyga i Puchacz tillsammans. Han skulle ringa till en småväxt kvinnlig instruktör som kunde komma och flyga med mig medan han själv flög med Micke. Micke föreslog istället att eftersom han var segelflyglärare och jag instruktör (detta var ju långt innan allt FISande och FESande) att Mike kunde checka ut honom och sedan kunde Micke checka ut mig. Vilket accepterades.

Vi drog ut Puchaczen EVS, Mike och Micke hoppade i, Pawneen ställdes upp och så drog släpet iväg. Jag intog viloläge och konstaterade att himlen såg inbjudande ut, men lite mycket moln. Längre ner mot väst låg ett praktfullt lenticularis. Jag bestämde mig för att det var dit vi skulle när Micke var utcheckad. Efter ca 40 min, och en vända upp till 3 000 m, var de tillbaka.

”Mitt” lentis, fotograferat från marken i väntan på Micke. Dit skulle vi! (foto R Danewid)

Micke och Mike landar efter checkflight (foto R Danewid)

På väg upp i skotsk våg (foto M Roslund)

Jag hoppade i baksits på Puchaczen och noterade att förra gången jag flög en dylik apparat var 28 år tidigare. Så drog vi iväg, jag flög. Vi drog västerut, där låg en fin vågkant, och det var rätt turbulent i luften, vilket ju bådade gott.

Plötsligt var Pawneen borta! Men jag såg att linan hade en brant lutning neråt framför nosen och därnere någonstans, utom synhåll, var bogserkärran. Helv…… Det var bara att koppla. Höjdmätaren visade 1 500 ft (450 m). ”Vad fa…. gör du?” skrek Micke. Ja, ja vad skulle jag annars göra?

Framför oss, lite, längre fram, låg den mest fantastiska vågkant man kan tänka sig. Det måste bara stiga där, även om höjden var lite väl låg. Så jag ”pressed on” och kom in i en rotor, ett par varv och ganska snart var vi etablerade i en alldeles förtjusande våg. Puh! Det steg med 2-3 m/s och gick uppåt. 3 000 m passerades snabbt. Engelska fothöjdmätare är minsann inte lätta att läsa för en SI-fostrad ingenjör som var van vid Winter. Tre visare varav en har en stor ring och så i fötter.

Vår Puchacz saknade syrgas och det steg bra, tidvis med 4 m/s. Vi bestämde oss för att vi skulle bryta på drygt 4 000 m, det blev 4 400, fortfarande i bra stig.

Jaha, vad gör vi nu? Vart tar vi vägen? ”Där” sa jag och pekade på det fina lentiset jag sett från marken. Det låg en molnbank emellan, men jag menade att vi nog hade höjd att glida över den. Annars fick vi glida genom den. Molnflygning är ju tillåtet i UK.

Så vi satte kurs mot det hägrande lentiset. Ety, en Puchacz glider ju inte så bra, så det stod tämligen omgående klart att vi skulle hamna i moln. ”Det är lugnt, vi kommer ut i föhngluggen på andra sidan”, sa jag. Micke var vid den tiden MD-80 skeppare, vi är båda molnflygare, Puchaczen hade girindikator och jag hade en splitterny navigator med färgskärm och nya SeeYouMobile installerad, en nymodighet. Så att flyga genom molnet var inget anmärkningsvärt.

”Mitt” lentis fotat på 4 300 m med moln emellan. Vi kom aldrig fram till det (foto R Danewid)

Vi gled på och var nu nere på 3 000 m, fortfarande i moln. Micke började tveka. ”Där är fa…. ingen glugg på andra sidan!”. ”Jo, fortsätt”, sa jag. På 2 500 m, fortfarande ingen glugg, bara moln. ”Robban, det här håller inte, där är ingen glugg!” säger kapten.

OK, han var kapten, så vi vände tillbaka mot Aboyne, fortfarande i moln. Gluggen hade uppenbarligen dragit igen, men det fina lentiset låg säkert kvar däruppe, till ingen nytta.

Jag sa till Micke att då han var MD-80 skeppare och bättre på IMC fick han flyga och jag navigera med hjälp av min fina nya navigator. Så flög vi mot Aboyne, mitt över floden Dees sänka. Jag gav kurs och styranvisningar. Vi var nu nere på 1 500 m och fortfarande i moln. När vi var mitt över flygfältet, enligt SeeYouMobile, sa jag till Micke att svänga höger och ta full broms.

Vi kom ur moln nästan mitt över flygfältet och kunde konstatera att himlen nu var heltäckt. Det var helt dött i luften så vi gled ut höjden och landade en kvart senare. Mike Law kom fram till oss och undrade var vi varit, vad vi gjort och varför vi kopplade på 1 500 ft. Vi berättade och han tittade klentroget på oss och sa sedan ”well guys, be careful up there”.

Lärdomen var, något som vi ju naturligtvis redan visste, att i fjällterräng skiftar vädret snabbt. Men de skotska vågorna gav mersmak.

Två dagar senare var det dags igen. Nu fick vi tag på en Puchacz, registrering FWE, som var utrustad med syrgas. Mike erbjöd oss varsin ensitsare, en Discus och en ASW 19. Han menade att Puchacz flög man inte frivilligt om det fanns andra flygplan tillgängliga. Men vi tackade nej och sa att vi ville flyga tillsammans och att en Puchacz var bra nog för oss. Mike skakade på huvudet.

Himlen såg fantastisk ut. Allra bäst mot söder, ner i kontrollerat luftrum. Men så är det ju alltid. Det är känt sedan gammalt. Nu var vi fler som skulle flyga. Bl a stod en fin gammal engelskbyggd 19m Kestrel på grid. Jag tyckte att nu skulle vi minsann flyga sträcka i våg, det gör ju alla skottar. Dessutom flyger de ju långt. Man har flugit väl över 1 000 km i de skottska vågorna.

Jag satte Islay som brytpunkter, eller kanske mer som ”riktpunkt”. På den ön, på Skottlands sydvästkust görs, enligt mitt förmenande, de bästa whiskysorterna, med Lagavulin i spetsen. Men även Caol Ila, Bowmore, Port Ellen, Ardbeg och Laphroaig är ju fullt drickbara. Det var 25 mil dit, så det var ju inte troligt att vi skulle fixa det på vår andra flygning i Skottland, men bara att ha deklarerat en bana med Islay som brytpunkt kändes gott och riktigt i en riktig segelflygsjäl.

Mike höll briefing. Gick genom vädret och procedurer, nu när vi skulle bli fler i luften. Han sa bl a ”Usually we release at 3 000 ft to catch the wave” och så vände han sig mot oss och sa ”but the Swedish guys do it at 1 500 ft”.

Vi startade vid elvatiden, kopplade på drygt 1 000 m ca 10 km NW om Aboyne och etablerade oss utan problem i vågen. Himlen mot sydväst, mot Islay, såg fantastisk ut. När vi kommit upp på lite höjd råkade vi komma så nära lentisen att vi för ett kort ögonblick hamnade i moln (kanske ”åt” lentisen upp oss?).

Det var fuktigt i molnet och vingarna blev fulla med vattendroppar som blixtsnabbt frös till is. Så nu hade vi ett islager på vingarna. Inte kan man väl flyga nästan 50 mil i en Puchacz med is på vingarna? Vad göra? Kort rådslag i cockpit och vi kom fram till att en Puchacz ändå är så dålig att lite is på vingarna inte kan göra någon större skillnad. Så vi steg till drygt 3 500 m och satte kurs mot sydväst.

Med is på vingarna över vackra lenticularis. Ca 70 km ut och lentisarna börjar tunna ut. En stund senare slänger vi in handsken och börjar flyga hemåt (foto R Danewid)

Himlen mot sydväst var helt fantastisk med uppradade lentisar så långt vi kunde se. På med syrgasmaskerna, vi flög på höjder mellan 2 800 och 3 600 m, det verkade inte gå så mycket högre. Vi hade haft större nytta av syrgasen flygningen innan. Vinden var nordvästlig och inte starkare än max 40 km/h. Det var kallt, riktigt kallt. Och Puchaczen var synnerligen otät. Det blåste in överallt.

Jag fryser! (selfie)

Deklarerad bana, Aboyne-Islay, nästan 500 km tur och retur och flight track

På väg mot Islay. Syrgasutrustningen var ett gammalt constant flow system (foto M Roslund)

”We made good progress”, som engelsmännen säger. Men vi kunde nu konstatera att ju längre mot sydväst vi kom ju färre blev molnen för att till slut bli helt molnfritt i sydväst. Vi var då ca 75 km ut. Det fanns våg i det blå, men det kändes osäkert att fortsätta och vi var ju de facto nybörjare i de skottska vågorna. Så vi gav oss och vände tillbaka mot nordost, tillbaka mot Aboyne. Vägen hemåt var fortfarande full med fina lentisar.

Bilden är tagen efter det att vi vänt och börjat flyga hemåt (foto R Danewid)

Det här var ju riktig rekreationsflygning och otroligt vackert. Vi skiftades, som alltid, om att flyga. När det var min tur kunde jag känna små skakningar i flygplanet och jag funderade över vad det var. Vibrationerna tilltog och jag frågade Micke vad han trodde det kunde vara. ”Det är mina fötter”, sa han, ”jag fryser så!”.

Även om himlen var fantastisk över östra Skottland beslöt vi oss, efter att ha nått dagens topphöjd på 4 400 m, för att åka hem och landa och få något varmt i oss. Dock menade vi att vi skulle starta igen efter upptining och tedrickandet. Vi landade redan kl 14, efter knappt tre timmar i luften, så det var mycket kvar av dagen även om vi var i början av november.


Instrumentbrädan i FWE på 13 100 ft. Notera syrgassystemet med syrgasmätaren i brädan och höjdmätaren med tre nålar (foto M Roslund)

Klockan är 1330 och vi är på väg hem. Notera att isen sitter fortfarande kvar på vingen (foto R Danewid)

Nedfrusna och på väg hem, 25 km ut (foto R Danewid)

FWE efter Islay försöket. Bilden tagen mot väster efter landning (foto R Danewid)

Tea time och upptining i klubbstugan (foto R Danewid)

Vacker eftermiddagshimmel (foto M Rosund)

Deeside Gliding Club (foto R Danewid)

Men det hann bli mörkt innan vi tinat upp.

Två fantastiska flygningar i loggboken. Och jag har, som en av få skandinaver, haft Islay som deklarerad brytpunkt! Vi ska dit igen, någon gång.




Flere flight-stories

Land i sigte – klokken 7 om morgenen!

Yves Gerster fra Schweiz er ikke bare en kapabel pilot. Han er også nysgerrig, og med et et godt Europa-kort på væggen finder han inspiration til nye imponerende flyvninger. For få uger siden fløj han fra St Auban i Frankrig til Corsica – og retur!
17. april 2024/af Jens Trabolt

Morning Glory: Unikt vejrfænomen i ødemarken

“Morning Glory” er en sjælden begivenhed i atmosfæren i det nordlige Australien; En bølge som rejser gennem atmosfæren med cirka 40 km/t. Foran dette fænomen løfter luften sig laminart. Bagved Morning Glory kan der være ekstrem turbulens. Manden bag SkySight-prognosen Matthew Scutter rejste 2500 km hver vej for at opleve at flyve svævefly på Morning Glory.
4. april 2024/af Jens Trabolt

Mod alle fire ror-stop på Wavecamp

Wavecamps med flyvning fra frosne søer er en verdens-unik signatur for den svenske og norske svæveflyvning. Årets lejre i Vågå og Ottsjö er netop afsluttede, mens verdens nordligste i Kebnekaise fortsat pågår.
3. april 2024/af Jens Trabolt

Solformørkelse i TMG – stik den!

Mange piloter har en ”bucket-list”, noget man gerne vil prøve her i livet. Det kan være bølge-flyvning i Norden, hangflyvning i Alperne eller noget helt tredje. Her er en ny ide: Sidste år, d. 20 april, fløj australske Barry Hendy 3500 km fra sin base i Benalla ud til vestkysten af Australien i en Phoenix-TMG for at opleve en total solformørkelse i 15 000 ft. Stik den!
22. februar 2024/af Jens Trabolt

På 1000 km rekordjagt i Namibia

I hjertet af Namibia, hvor termikken danser over det endeløse landskab i Kalahari-ørkenen, har to danske svæveflyvepiloter, Claus Elmeros og Klaus Juhl realiseret drømmen om at flyve den første danske 2-sædede 1000 km FAI-trekant.
24. januar 2024/af Jens Trabolt

50 år senere: Gjennom Australien med Blanik!

"Om jeg ville gjort det igjen? Selvsagt!"
I 1974 fløy norske Stein Frich fra kyst til kyst gjennom den australske «outback» i en Blanik. Noe som ingen andre hadde prøvd før med seilfly. Underveis måtte han starte med brutale bilstarter fra improviserte flystriper i bushen og lande på testområder for atombomber med «stålørnen». Ja, det var ikke kjedelig!
6. december 2023/af Jens Trabolt

På 5200 meter över Ottsjö! Rapport från lägret 2023

Ottsjö Fjällflygläger 2023 samlade 39 deltagare från åtta svenska klubbar. Med sig hade man tio segelflygplan. Många deltog för första gången, vilket är glädjande. Vädret med låga temperaturer och vindar mestadels från väst, gjorde att vi fick ut 10 flygdagar av 14 möjliga. 6 dagar gav riktigt bra vågflygningar.  Thomas Brandt rapporterar från 2023-lägret. 
9. november 2023/af Jens Trabolt

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…
8. november 2023/af Jens Trabolt

Drømmen om ”Adventure Gliding Tour” i svævefly

Kom med på tur og få en oplevelse for livet, når et team af svæveflyve-entusiaster sætter kursen mod det store udland. ”Der er plads til piloter med alle erfaringsniveauer”, lyder det fra en af initiativtagerne, danske Jan Granvig Dahl som også hilser andre nordiske deltagere velkomne.
24. oktober 2023/af Jens Trabolt

Med TMG på strandtur

En 65 hestes MotorFalke er nok ikke det mest oplagte bush-fly, men det er der ingen som har fortalt flyets ejer Niels Arild Jakobsen fra Skive Svæveflyveklub. Han og klubkammeraten Thomas H. Sørensen har flere gange deltaget i det interessante Blokhus Strand-fly-in med OY-NAX, senest 20 august, hvor både deltagere og strandgæsterne fik en stor oplevelse.
9. september 2023/af Jens Trabolt

Selvstart om natten med natkikkert og overnatning i bølgen: Historien bag en 3000 km-flyvning

I juni måned fløj den amerikanske bølge-specialist Gordon Boettger og kammeraten Bruce Campbell utrolige 3058 km i en Arcus J langs Sierra Nevada-bjergene bag Los Angeles og San Francisco. Dette inkluderede selvstart om natten, en overnatning i bølgen og anvendelse af natkikkerter, Night Vision Goggles. Amelie Holighaus, datter af Schempp-Hirth chefen Tilo Holighaus har her gravet lidt i den utrolige historie.
11. august 2023/af Jens Trabolt

En juni-drøm: 565 km ø-hop på udebane i Danmark

Præcise prognoser, gode fly og ”lidt” erfaring gav 4 Herning-piloter en yderst spændende flyvning med krydsning af store vandområder d. 3. juni 2023.
19. juni 2023/af Jens Trabolt

Över Öresund från Sverige till Kastrup flygplats – 90 år senare.

Den 12 augusti 1933 blev Edmund Sparmann i ESG-31, SE-ADP, den förste att segelflyga, eller rättare sagt glidflyga, över Öresund. 1983 var jag involverad i återskapandet av flygningen 50 år senare. Nedslag i loggboken
1. juni 2023/af Jens Trabolt

Havkrydser med flaps

En Arcus M er et ypperligt 2-sædet fly med fremragende præstationer. Giver man det 2 piloter med appetit på eventyr og ekspedition kan man også notere ”Oceangående” på listen over plusord. Danske Minik Frank og Frederik Nøddelund fik i starten af maj realiseret en plan for en grænseoverskridende flyvning fra Jylland til Sverige med havkrydseren på ”60 fods spændvidde”.
24. maj 2023/af Jens Trabolt

Langt, hurtigt, fantastisk (og langsomt og højt!)

Dagene omkring 3-7 maj bød på ekstraordinære flyvninger i Sverige. Janne Nordh, Jari Niskanen, Mikael Engström, Bengt Frid og flere andre fik store oplevelser i luften. Men en dansk ASK 23 fik måske den bedste udsigt. 
9. maj 2023/af Jens Trabolt

Nedslag i loggboken: Islay tur-och-retur

"Vi gled på och var nu nere på 3 000 m, fortfarande i moln. Micke började tveka. ”Där är fa…. ingen glugg på andra sidan!”. ”Jo, fortsätt”, sa jag. På 2 500 m, fortfarande ingen glugg, bara moln. ”Robban, det här håller inte, där är ingen glugg!” säger kapten. OK, han var kapten, så vi vände tillbaka mot Aboyne, fortfarande i moln. Gluggen hade uppenbarligen dragit igen, men det fina lentiset låg säkert kvar däruppe, till ingen nytta". Nedslag i logbogen fra en meget usædvanlig flyvning i Skotland.
4. april 2023/af Jens Trabolt

Som i en fryser: 24 timer i norske bølger

Det er 20 år siden, at 2 tyske piloter beviste i praksis, at det er muligt at overnatte i luften på bølger over de norske fjelde. Med over 24 timer i luften satte Helmut Rohs og Robert Fessler punktum for en af de vildeste strækflyvninger nogensinde i Norden. Redaktionen på NORDIC GLIDING har tidligere hørt om denne historie, men har altid troet, at det var en ”myte” – indtil det nu lykkedes at opspore de to piloter, som nu fortæller historien.
17. januar 2023/af Jens Trabolt

Drømmen om 1000 km i Danmark og 1500 km i Sverige

Rekorder er til for at blive slået. Det er en vigtig drivkraft i svæveflyvningen, og vi ser, at ”barren” flyttes op hvert år med bedre fly og ikke mindst bedre vejrprognoser og planlægning. Men hvad ville det fx kræver at flyve 1000 km i DK eller 1500 km i Sverige?
14. december 2022/af Jens Trabolt

Frankrig rundt med ”Himlens knallert”

Eksperimental-flyet ”Sol Ex” er et barn af den franske ingeniør Jean-Baptiste Loiselet. Han har tidligere sejlet til Antarktis, men blev for 7 år siden fascineret af svæveflyvningens muligheder for lange flyvninger. Hans drøm var total soldrevet autonomi og selvstart. Det kunne ingen producenter tilbyde, så han byggede sit eget fly. Nu har han fløjet Frankrig rundt i svævefly uden en dråbe benzin eller ekstern elektricitet.
7. december 2022/af Jens Trabolt

Bland nissar, bölger och norrsken

Sista helgen i november är det traditionell säsongsavslutning och nisseflygning på Oppdal, hemvist för NTNU flygklubb. Ett av det mest fascinerande med flygning i Oppdal vid denna tid på året är ljuset. På morgonen och eftermiddagen blir lentisarna vackert solbeslysta underifrån. Ljuset och färgerna är vidunderliga. Rapport från Robert Danewid
29. november 2022/af Jens Trabolt

Ekstreme Bahia – med Kawa på ekspedition

Vi forbinder normalt Brasilien med mange eksotiske ting, primært karneval, fremragende fodboldspillere, Amazonasskoven eller en statue af Kristus i Rio. Men meget få mennesker forbinder Brasilien med tørre plateauer og svæveflyvning. Men sådan ser mindst halvdelen af landet ud i et ækvatorialt tørt klima. 16 gange verdensmester i svæveflyvning, Sebastian Kawa har udforsket ukendte områder i Brasilien med en lille gruppe af andre svæveflyvepiloter. Her er hans rapport.
4. november 2022/af Jens Trabolt

Oh là là! Til fjeldflyvningskursus i St Auban – i Dimona!

At man vælger at tage på flyvekursus på det franske nationalcenter i St Auban er ikke noget unikt. Det er det derimod, at man som danske Claus Kjær Jensen og klubkammeraten Alexander Borrel-Jensen fra Kolding fravælger passagerflyet til Nice og i stedet flyver klubbens Dimona derned. Oh là là!
27. september 2022/af Jens Trabolt

Nedslag i loggboken: Ferryflygning av LAK-12

Husker du, ærede læser, Robert Danewids retro-historie om den sindssyge udelanding i Litauen? Her kommer del 2 som handler om en tilsvarende sindssyg færgeflyvning i Sverige med en LAK 12 under Eskilstuna Open i 1990 – beretningen inkluderer ambulancer med fuldesyge litauere og en potentiel ulovlig udelanding på en svensk flyvevåbenbase med et sovjetisk indregistreret fly. Kort sagt, alt er normalt!
30. maj 2022/af Jens Trabolt

Litauisk utelandning – Nedslag i loggboken

"Petras drar på full gas med klaffen infälld och vi börjar skörda och mala säd. Till slut ser man inget framåt. Jag stirrar förtvivlat på fartmätaren som tycks fastnat på 60 km/h."
Interessant? Jo, här är Robert Danewids berättelse om en ekstrem utelandning under Baltic Cup i 1989, hvor Litauen forfarende var Sovjet-okkuperad.
21. april 2022/af Jens Trabolt

Jag – en Idaflieg-testpilot!

Nedslag i logbogen: August 1976 i Tyskland - Jantarn skulle testas. Polaren skulle mätas och flygegenskaperna undersökas och dokumenteras samt lite annat. Det tog tyskarna hand om. Stene och jag skulle bli ”Zacher-piloter” och testflyga några andra nya typer. Men först skulle vi utbildas! Det är ett av mina bästa segelflygminnen.
25. februar 2022/af Jens Trabolt

Åska och drivis – Nedslag i loggboken

"Nu började vädret att snabbt bli riktigt bra. Molnbasen steg och var nästan 2 500 m. Och cumulusen började växa på både höjd och bredd. Något var på gång.
Jag insåg att det nu gällde att se till att flyga hem så fort som möjligt. Hur kunde en dag, som enligt prognoserna skulle bli en fin sommardag, förvandlas till en magnifik uppvisning i ”åska och drivis”? Segelflygväder är utan tvekan intressant och bjuder ofta på mysterier och överraskningar, skriver Robert Danewid her om en yderst mindeværdig flyvning.
28. december 2021/af Jens Trabolt

Kan en cub også flyve sådan?

Göran Ax (1942-2018) fra Landskrona FK var dobbelt verdensmester, tidligere jagerpilot, højt anset SAS-kaptajn – og skulle det vise sig - en formidabel kusk på klubbens Piper Cub, da jeg skulle fotografere ASH 31 og EB 28 til en reportage til NORDIC GLIDING i 2013. Den opvisning glemmer jeg aldrig. Her er et ”Nedslag i logbogen”
30. november 2021/af Jens Trabolt

”Det var fantastisk at flyve her”.

En gruppe entusiaster fik lørdag luft under vingerne til det unikke Lønstruptræf. "Vildt fantastisk", lød vurderingen.
27. september 2021/af Jens Trabolt

På hvalsafari med Jo Inge

Sandane i Norge er en ekstremernes flyveplads, et ”hangarskib” omgivet af isbræer og stejle kilometerhøje fjeld. I fjorden 50 meter fra flyvepladsen svømmer hvalerne i dybet. Men i luften er det Jo Inge Bjørø som hersker i sin nye Arcus M med konceptet ”Fjord Gliding”.
2. september 2021/af Jens Trabolt

”Begrænsninger er bare noget oppe i vores hoved”.

Det siger den tyske svæveflyver Klaus Ohlmann. Han har sine egne ideer om svæveflyvning og lykkedes med en mega-flyvning d. 17. maj fra Frankring til Grækenland. Flyvningen er summen af mange erfaringer som Klaus Ohlmann har gjort sig i de senere år.
28. maj 2021/af Jens Trabolt

Over 15 timer i cockpittet

Østrigske Markus Gusenleitner satte 11. maj europæisk vice-rekord, da han fløj 1806 km på 15 timer. ”Det var en let flyvning”, siger han. Det er svært at tro, men ikke desto mindre sandt. Med til historien hører også nyheden fra i går om Klaus Ohlmans endnu ikke-opmålte mega-flyvning fra Frankrig til Grækenland.
18. maj 2021/af Jens Trabolt

Gunilla tog rekorden

April har været en produktiv rekord-måned for de nordiske svæveflyvere med 300 km T/R i Sverige, 760 km FAI trekant i DK og nu i fredags, på april måneds sidste dag, tre nye svenske rekorder sat af svenske Gunilla Lindell.
3. maj 2021/af Jens Trabolt

Cold feet gliding club

Svenske Wilhelm Wendt fortjener en eller anden form for survival-udmærkelse for at have siddet 10,5 time i ”bagsædet” på sin EB 29 DR søndag. I forsædet var Jim Acketoft. Men allerførst gennem lufthavet på minus 20 grader var Jims fødder! Uanset så var det super-vejr i både Sverige og Danmark, og rekordlisterne blev hærget godt og grundigt.
26. april 2021/af Jens Trabolt

Familieudflugt i “SX”

Ikke en rekordopgave, ikke en højhastighedsopgave, men en gennemført opgave med Nimbus 4DT i egne af Danmark alt for få svæveflyvere ser. Det skriver Jan W. Andersen efter at have fået en stor far/søn-flyveoplevelse med sønnen Emil.
22. april 2021/af Jens Trabolt

Kold luft, sol og vind.

Lørdag d. 10. april var vejret i det sydlige Sverige og Danmark præget af kanonvejr – kold luft, sol og vind gav fantastiske skygader som ikke overudviklede. Det gav masser af meget lange flyvninger og en enkelt svensk rekord.
12. april 2021/af Jens Trabolt

Hede: Ny nordisk wave-camp-destination

Vi kender Vågå, Ottsjö og Kebne Wave Camp. Men Hede Wave Camp? Arboga FKs Lars Jauring rapporterer fra en ny nordisk destination; Hede Wave Camp 2020
6. januar 2021/af Jens Trabolt

Første 750 km FAI trekant i Danmark!

For ikke så mange år siden var denne idé regulær science fiction. Men i maj fik Mads Lykke fra Vejle SFK realiseret en rigtig gammel drøm om en flyvning absolut på kanten af af det mulige. Her beretter han om flyvningen og ikke mindst planlægningen af ruten.
24. juni 2020/af Jens Trabolt

Ingo Renner – 37000 timmar segelflygtid!

Ingo Renner, Tocumwal, Caproni Calif: Möt tre ikoniska begrepp i Australiens segelflyg
3. juni 2020/af Jens Trabolt

Kastrups Corona Cowboys

Kastrup Lufthavn har Nordens højeste trafiktal. 30 mio passagerer kom gennem gatene i 2018. Nu har Corona decimeret operationen til næsten ingenting. 98% af flytrafikken er aflyst. En tragedie for branche og samfundsøkonomi. Men det gav mulighed for en ærlig talt sindssyg ide som mod alle odds blev en realitet.
26. maj 2020/af Jens Trabolt

Masser af rekorder – trods Corona

Maj måned var rekord-fabrik for svæveflyvningen i Norden.
26. maj 2020/af Jens Trabolt

Flere nyhedsartikler

Land i sigte – klokken 7 om morgenen!

Yves Gerster fra Schweiz er ikke bare en kapabel pilot. Han er også nysgerrig, og med et et godt Europa-kort på væggen finder han inspiration til nye imponerende flyvninger. For få uger siden fløj han fra St Auban i Frankrig til Corsica – og retur!
17. april 2024/af Jens Trabolt

Bag kulissen før Aero

I næste uge starter Aero Messe i Friedrichshafen med et stort opbud af svævefly-producenter. Messen er enorm, og det samme kan siges for den store energi som mange virksomhederne lægger i at deltage. Hos Alexander Schleicher i Poppenhausen har man startet forberedelserne mindst et halvt år forvejen.
12. april 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 4: Om olika landningsteknik

10. april 2024/af Jens Trabolt

Var med på Ungdomsläger 2024

Häng med på ungdomsläger sommaren 2024 – ett minne för livet!
I sommar anordnar Segelflygförbundet och KSAK åter igen ett utbildningsläger i segel och motorflyg som genomförs 21-26 juli på Ålleberg i Falköping.
8. april 2024/af Jens Trabolt

Morning Glory: Unikt vejrfænomen i ødemarken

“Morning Glory” er en sjælden begivenhed i atmosfæren i det nordlige Australien; En bølge som rejser gennem atmosfæren med cirka 40 km/t. Foran dette fænomen løfter luften sig laminart. Bagved Morning Glory kan der være ekstrem turbulens. Manden bag SkySight-prognosen Matthew Scutter rejste 2500 km hver vej for at opleve at flyve svævefly på Morning Glory.
4. april 2024/af Jens Trabolt

Mod alle fire ror-stop på Wavecamp

Wavecamps med flyvning fra frosne søer er en verdens-unik signatur for den svenske og norske svæveflyvning. Årets lejre i Vågå og Ottsjö er netop afsluttede, mens verdens nordligste i Kebnekaise fortsat pågår.
3. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".
2. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.
27. marts 2024/af Jens Trabolt

Mere slæberevolution i Norden

Sidste år erstattede Seilflyseksjonen i NLF og Segelflyget de gamle Pawnee og Supercub med køb af 141 hk-Eurofox. Nu følger flere nordiske klubber trop.
”At NLF valgte flyet efter grundig research var for os en bekræftelse af, at det var det rigtige fly”, fortæller styreleder i Drammen Flyklubbs Seilflygruppe Fredrik Øystese, som netop har bestilt samme fly.
22. marts 2024/af Jens Trabolt

Nye handicaps skal gøre klubklassen mere fair

Den yderst populære klubklasse er konstrueret med henblik på, at ældre og dermed prisbillige fly, der ikke længere er i top, fortsat skal kunne konkurrere i nationale og internationale sammenhænge. Hemmeligheden er handicapkoefficienter som gør det muligt for at holde et mesterskab for en klasse, hvor flyene kan være meget forskellige. I Danmark bliver disse handicaps nu ændret, så konkurrencen bliver mere fair end før.
21. marts 2024/af Jens Trabolt

Skövde flygklubb igår, idag och i morgon

Skövde FK flyttade förra året, då kommunens framtidsplaner för flygfältet i Skövde inte var garanti för fortsatt verksamhet. Klubben har nu fått fotfäste hos vänner på flygplatsen i Falköping och sammanslagningen av resurser har resulterat i en av Europas finaste klubbflottor. Fritt luftrum dessutom! Skövde FK:s Bernt Hall berättar här om de kanske största förändringarna i klubbens snart 90-åriga historia.
20. marts 2024/af Jens Trabolt

Ove Hillersborg får Göta-pokalen

Göta-pokalen, skænket af Aeroklubben i Göteborg, er dansk svæveflyvnings højeste udmærkelse. Den uddeles i år til Ove Hillersborg for hans store indsats i dansk svæveflyvning gennem årene. 
12. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den
svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."
7. marts 2024/af Jens Trabolt

Svæveflyve-piloter inspicerede kandidat til fremtidens elektriske slæbefly

Til weekendens IGC-møde i Toulouse var der indlagt et besøg hos Aura Aero, som har indgået aftale med det franske svæveflyveforbund om at levere fremtidens elektriske slæbefly.
6. marts 2024/af Jens Trabolt

Flyv hurtigere end Ib Braes og vind 10 000 DKK

Modsat golf og tennis er svæveflyvningen normalt ikke en sport, hvor man tjener penge på sine resultater. Og dog! Til mindehøjtideligheden for den danske rekordpilot Ib Braes på Arnborg for kort tid siden blev ”Ib Braes hastighedspokal” offentliggjort. Flyver man hurtigere end han gjorde i 1975 på en 100 km FAI trekant, så er der helt op til 10 000 kroner på højkant.  
5. marts 2024/af Jens Trabolt

Mindeord: Solo-motorpioneren Wolfgang Emmerich 1951-2024

Wolfgang Emmerich gik bort i januar efter længere tids sygdom, men hans signatur kommer til at findes i alle svæveflyveklubber verden rundt i mange år fremover. Han var en drivende kraft i udviklingen og produktion af de små Solo-motorer, som revolutionerede svæveflyvningen.
29. februar 2024/af Jens Trabolt

Svævefly på job og i fritiden

Ulf Ringertz er professor i Flygteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt passioneret svæveflyve-pilot. Et af hans mange projekter er en elektrificeret version af det lille svenske 12 m svævefly Windex.
28. februar 2024/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Man måste känna sin historia för att möta framtiden”

C-diplomet och ”måsmärket” fyller 100 år i år. I januari höll jag ett webinar om segelflygutbildningen under 100 år. När jag gjorde researchen till det insåg jag hur mycket av 30-tals strukturerna som fortfarande finns kvar i segelflyget. På gott och ont.
27. februar 2024/af Jens Trabolt

Solformørkelse i TMG – stik den!

Mange piloter har en ”bucket-list”, noget man gerne vil prøve her i livet. Det kan være bølge-flyvning i Norden, hangflyvning i Alperne eller noget helt tredje. Her er en ny ide: Sidste år, d. 20 april, fløj australske Barry Hendy 3500 km fra sin base i Benalla ud til vestkysten af Australien i en Phoenix-TMG for at opleve en total solformørkelse i 15 000 ft. Stik den!
22. februar 2024/af Jens Trabolt

Ny hangar giver flyveglæde i hverdagen

Det er meningsløst at have dyre fly, hvis de er utilgængelige. Nye hangarer giver komfort og smidighed i hverdagen for en række nordiske klubber, senest med byggeprojekt i Midtsjællands SFK.
20. februar 2024/af Jens Trabolt