Pionerer: Peter Riedel

Pionerer
serie i NORDIC GLIDING
Konstruktører, piloter og tænkere som har udviklet flyvningen

Peter Riedel föddes i Dehlitz i Sachsen i augusti 1905. Hans far var luthersk präst och hans mor professor i teologi. Hans far var sinnessjuk och hans mor begick självmord, så hans uppväxt var nog inte så kul.

Femton år gammal, 1920, kom han till Wasserkuppe för den första Rhöntävlingen. Oskar ”Rhönvater” Ursinus skrev 1920 i sin tidskrift Luftsport ett upprop där han ”kallade Tysklands ungdom till segelflygtävlingar på Wasserkuppe” (i Tyskland var motorflygning efter Versaillefreden 1919 förbjudet). Riedel hade med sig ett hemmabyggt segelflygplan som han flög med i tävlingen. Han var därefter en trogen deltagare i Rhöntävlingarna.

Tre ”segelflygkungar” – Heini Dittmar, Peter Riedel och Ludvig Hoffman.
Vinnare av Rhöntävlingen 1932, 1933 och 1934

Med filantropologen Karl Kotzenbergs hjälp, som blivit intresserad av segelflyg, kunde Peter studera till ingenjör vid tekniska högskolan i Darmstadt. Efter examen utbildade han sig till trafikpilot. Han kunde dock inte finna något jobb inom trafikflyget utan tog anställning hos DFS (Deutsche Forschungsanstalt für Segelflug) under professor Walter Georgii. Här blev han kvar i sex år. Under sin tid på DFS utvecklade Riedel flygbogseringen.

Det var Riedel som flygsläpade Günter Groenhoff när han i maj 1931 gjorde sin berömda flygning på 272 km från München in i Tjeckoslovakien. Det var ett världsrekord, men då det inte var tillåtet med flygsläp vid världsrekord noterades det inte som ett världsrekordrekord. Det skulle dröja tre år innan någon flög längre. Utvecklingen av flygsläp möjliggjorde att man kunde lämna hangen och gummirepsstarten och börja flyga var man ville, och det var otroligt viktigt för utvecklingen av segelflyget och bidrog till att göra segelflyg till den folksport (med regimens ”hjälp”) som det var i Tyskland i slutet av 30-talet.

Günther Groenhoffs fatala flygning, Wasserkuppe 23. juli 1932. I baggrunden Peter Riedel. När Fafnir reparerades efter Groenhoffs fatala haveri 1932 var det Riedel som blev dess pilot.

Samtidigt fortsatte Riedel sin egen segelflygkarriär. När Fafnir reparerades efter Groenhoffs fatala haveri 1932 var det Riedel som blev dess pilot. I juni 1933 satte han ett världsrekord på 228 km i Fafnir. I augusti vann han Rhöntävlingen. Riedel blev 1933 års mottagare av Hindenburgpokalen (Hindenburgpokalen hade satts upp 1928 av rikspresidenten och gamle fältmarskalen Paul Hindenburg. Den delades ut till den som gjort årets främsta flygprestation i Tyskland). I den andra delen av Rhön-trilogin skriver Riedel att ”alla har sitt år och 1933 var mitt”. Riedel har silver-C nr sju.

Riedel på Wasserkuppe: Fra venstre: Professor Georgii, Riedel, Reitsch og Wolf Hirth.

1934 deltog han i professor Georgiis Sydamerikaexpedition tillsammans med Hanna Reitsch, Heini Dittmar och Wolf Hirth. I Sydamerika flög han Fafnir och gjorde flera spektakulära flygningar, bl a expeditionens längsta sträckflygning på 165 km. Under expeditionen blev han god vän med Hanna Reitsch.

I Sydamerika flög Riedel Fafnir och gjorde flera spektakulära flygningar, bl a expeditionens längsta sträckflygning på 165 km.

Första ”turbon”
1935 var Riedel en av de första att sätta en motor på ett segelflygplan, en Condor, motorseglaren var född. Riedel kallade flygplanet ”La Falda”. Motorn var en Kröber M4 på 18 hästkrafter och hade en skjutande propeller. Den var monterad på en fast pylon mitt över vingen.

Montage av Kröbermotorn på La Falda

På den tiden flög man ju rena distansflygningar, rätt ut med vädret så långt det gick. Så tanken med La Falda var inte att undvika utelandning utan att undvika hämtning.

La Falda flögs som ett rent segelflygplan, som en vanlig Condor. Efter utelandning kom laget, utan transportvagn, med motorn, som skruvades fast och så flög man hem. I praktiken visade det sig att det tog alldeles för lång tid att montera motorn så projektet lades ner. La Falda kan betraktas som den första ”turbon”, fast den var alltså även självstartande.

1936 reste Riedel tillsammans med Hanna Reitsch och Joachim Kuettner (vågflygningens stora utforskare) till Sverige och invigningen av Bromma flygplats. Här gjorde Peter och Hanna en rad uppvisningsflygningar. Den 6 juni var han i Malmö för en flygdag, han startade från Bulltofta i en Rhönsperber, kopplade söder om Lund på 450 m och segelflög sedan över Öresund och landade på Kastrup, dagens Copenhagen Airport. En flygning på ca 40 km.

Flygningen anses som den första riktiga segelflygningen över öppet vatten. Riedel erhöll det pris på 1 000 danska kronor, som tidningen Politiken satt upp. Flygningen är beskriven i (2) och där står bl a att han kunde flugit vidare, för vädret var bra, men dagen efter var det flygdag på Bulltofta där det svenska kronprinsparet var hedersgäster. Personligen har jag ett minne som berör denna flygning, se separat ruta. Notera att på den tiden fanns det inget kontrollerat luftrum, så allt var mycket enklare……..

Precis som kompisen Wolf Hirth var han mot den nya regimen i Tyskland och speciellt nationaliseringen av tyskt segelflyg, som blev mer eller mindre en paramilitär organisation. Och de båda demonstrerade på flera sätt sin motvilja. Men då båda var så välkända lyckades de undgå repressalier. Det första kapitlet i (3) ägnas åt denna tid och Riedels motvilja och avsky mot den nya ordningen i Tyskland är uppenbar.

1934 fick Riedel jobb som pilot hos Lufthansa. Här stannade han i två år. Därefter fick han jobb på flygbolaget SCADTA i Colombia. Han lämnade Tyskland med avsikten att inte återvända.
1937 deltog han i de amerikanska mästerskapen. Under tävlingen fick han ett erbjudande av den tyska militärattachén i USA att jobba vid tyska legationen. Han accepterade och började jobba i Washington i maj 1938. Efter ett tag blev han officer i Luftwaffe och flygattaché. Han gifte sig även med en amerikanska, Helen.

När USA gick med i kriget blev Riedel internerad tillsammans med hela ambassadpersonalen. Som en del i ett diplomatiskt utbyte återvände Riedel, tillsammans med Helen, till Tyskland där han fick jobb som ingenjör hos Heinkel.

Helen hade fått TBC under resan till Tyskland och behövde vård i Schweiz. För att hon skulle få utresetillstånd, lät sig Riedel värvas av tyska underrättelsetjänsten Abwehr, som placerade honom som flygattaché vid tyska ambassaden i Stockholm.

Han förblev segelflyget troget och bl a skrev han under sin tid som attaché en artikel om hur fint det var (är?) att segelflyga på Gotland, speciellt molnflygning, som publicerades i tidningen Flyg.

Under sin tid i Stockholm fick han ta del av dokument som beskrev förintelsen. Riedel blev förfärad över vad dokumenten beskrev. Han överlämnade dem till den amerikanska underrättelsetjänsten OSS i Stockholm.

Han blev förråd av en god vän och kallades tillbaka till Tyskland. Riedel förstod att det var en enkel biljett till Berlin och gick under jorden i Sverige. Han fick hjälp av den svenske journalisten och segelflygaren Harald ”Mille” Millgård.

När kriget var slut blev han internerad i Sverige och satt några månader i fängelse. Han lyckades fly och hamnade i Casablanca där han åter greps. Här satt han i fängelse i ett år, innan han åter flydde och lyckades återförenas med sin fru i Venezuela. Även om Helen var amerikansk medborgare fick de inte återvända till USA. Peter tog åter jobb som trafikpilot, i Kanada och Sydafrika. I samband med att Eisenhower blev president 1952 ändrades synen på tyskar och Peter och Helen kunde återvända till USA. Under resten av sitt yrkesverksamma liv flög Riedel för TWA och Pan Am.

Peter Riedel ca 1975

Efter pensioneringen bosatte sig paret i Oklahoma och Riedel började skiva trilogin ”Erlebte Rhöngeschichte 1911-1939”. Verket som består av tre magnifika volymer kom ut mellan 1977 och 1985 och beskriver segelflyget under åren 1911 till 1939 och då speciellt med anknytning till tyskt segelflyg och Wasserkuppe, men även segelflygets utveckling i övriga världen är beskriven.

Läser man lite tyska och är intresserad av segelflygets historia är trilogin ett måste. Det är det ultimata verket om Rhön epoken och det tidiga segelflyget. Kort före sin död publicerade han sina memoarer ”German Air Attaché”.

Peter Riedel avled 93 år gammal i november 1998.

• Referenser
  Start in den Wind, Peter Riedel, Motorbuch Verlag 1977
  Von Hangwind zur Thermik, Peter Riedel, Motorbuch Verlag 1984
  Über sonnige Weiten, Peter Riedel, Motorbuch Verlag 1985
  Handbuch des Segelfliegens, redaktör Wolf Hirth , svenska upplagan 1943
  Sailplanes 1920-1945, Martin Simons, Eqip 2001
  Svensk Flygidning nr 1 1944
  Diverse artiklar och bilder på Internet