Pilot i profil: Elias Severholt Fourati

Link to automatic translation

När jag inte flyger studerar jag till Civilingenjör inom Farkostteknik på KTH. Utöver studierna och flygning har jag även ett intresse för programmering, mer specifikt så brukar jag främst bygga hemsidor och webbappar.

Mitt flygintresse började som liten, redan vid sex års ålder fick jag min första flygsimulator som jag flög med nästan varje dag. Redan då hade jag siktet på att bli pilot.

Det var inte förrän jag var 14 år gammal när jag var på ett av före detta Young Pilots segelflygläger på Vängsö som jag fick testa på segelflyg för första gången. Jag hade knappt hört talas om segelflyg och visste inte heller vad det riktigt innebar. Min spontana tanke var att man åkte upp och ned utan att göra speciellt mycket, men jag vart positivt överraskad under min tur för efter dess fastnade jag.

Jag började segelflygskola år 2018 i ASK-21 på Vängsö med första ensistsflygningen i Pilatus B4.

Det finns flera upplevelser som jag minns men den starkaste var den flygning när jag flög ensam för första gången. Jag minns hur jag satt i flygplanet och läraren kom fram till mig och sa att det nu var dags att flyga själv. Det var nästan vindstilla och solen låg lågt på himlen.

Linan spändes och när jag väl var i luften kände jag glädjen och friheten flöda genom hela mig ända ner till tårna. Jag gjorde mina svängar, en till höger och en till vänster, och efter de gjorde jag en fin och mjuk landning. Det är svårt att beskriva den känslan när man får flyga själv för första gången, men jag tror många kan relatera i hur härligt det känns även om det kan vara lite nervöst.

Jag äger själv inget segelflygplan så det har varierat mycket över åren och bland tävlingar. Jag har flugit både Genesis 2 och LS-4 i klubbklass (Danewid-fondens) samt LS-8 i Standard. Utöver det har jag även flugit Duo Discus T med Janusz Centka och ASW-27B på SM 2023. Men hittils har det finaste och bästa flygplanet varit LS-8an som jag flög på EM i Tábor.

Den mest häftiga och minnesvärda flygningen jag har var när jag gav mig ut på ett 1000km tur och retur försök. Både RASPen och SkySight visade mer eller mindre rött över nästan hela Sverige.

Jag startade kring 9-tiden och hade en bra fart fram tills jag var i höjd med Borlänge TMA där det låg ett stort molntäcke som bromsade in farten. Jag kom hela vägen upp till nästan Sundsvall innan jag valde att vända, nästan 300km ut. Resten av flygningen blev en POB på lite över 800km med över 8 timmar i luften. Helt klart en av de häftigaste flygningarna jag har gjort.

NG: Har du en favoritdestination/terräng när du flyger?

Tjeckien var otroligt vackert när jag var där, annars om jag måste flyga i Sverige så tycker jag att Bergslagen upp mot Dalarna är väldigt vackert med de blåa sjöarna och de stora skogarna.

NG: Vilket flygplan skulle vara i din drömhangar?

En JS-3 Jet

NG: Har du någonsin fått kritik för din flygning?

Absolut! Den bästa piloten jag har blivit coachad av i samma flygplan måste nog ändå vara Janusz Centka som jag flög med under Uppsala Masters 2024 i Eskilstunas Duo Discus T. Extremt kul och lärorikt!  Av Centka fick jag kritik över hur jag flög rent segelflygmässigt, mycket om vilket nosläge man ska hålla, när man ska öka farten respektive minska farten men även hur man flyger under moln och molngator.

Sedan finns det även sådant som är mindre roligt att höra, till exempel att man flyger för nära någon annan eller har gjort en ful ingång i termiken men sådan kritik tar jag åt mig och försöker förbättra vid varje flygning.

Jag har för övrigt haft väldigt få tillfällen där jag har känt mig rädd under flygning, däremot var det vissa tillfällen både i Polen och Tábor det här året som jag upplevde ett visst obehag.

Mer specifikt under gaggle flygning i svag men även stark termik med många flygplan (20+) som det börjar bli lite otäckt. Många flyger sina egna varv i termiken med olika farter och olika lutningar och hamnar därför på kollisionskurs med andra flygplan väldigt ofta. Mycket att hålla koll på och mycket som kan gå fel, speciellt när man kollar på de tidigare årens statistik.

NG: Har du idéer om vad vi behöver göra för att behålla medlemmar och säkerställa sportens överlevnad?

Det är en väldigt svår fråga… Jag tror att man måste till och börja med att satsa mycket på ungdomar och se till att flygklubben är en trevlig plats att vara på. Ungdomarna är ju framtiden till segelflyget, utan ungdomar har vi ej framtida piloter. Problemet är dock att ungdomar lockas av andra ungdomar, om man har väldigt få ungdomar är det svårt att rekrytera fler och man hamnar i en ond cykel.

Ett problem efteråt är att många av de som tar cert slutar efteråt, därav måste man även kunna presentera flera vägval efter certifikat och visa att det inte tar slut när man har pappret i handen utan att det är bara början av ens flygkarriär vare sig om det är inom sträckflyg, utbildning, eller styrelsearbete med flera.

NG: Finns det en sak med att flyga som du önskar att du hade insett tidigare?

Att börja tidigt och flyga mycket men speciellt att flyga tävlingar tidigt. Det enda som gör dig till en bättre segelflygare när man är färsk är att flyga mycket och samla på sig timmar. Tävlingar ger även otroligt mycket utveckling i ens flygande, mycket mer än att bara flyga sträcka.

 

NG: Hur många timmar har du totalt?

Ungefär 600 timmar.

 

NG: Har du någonsin skadat ett flygplan?

Aldrig.

 

NG: Om du kunde ändra din livsväg eller karriär, vad skulle du vilja bli?

Jag känner att jag fortfarande har många vägar framför mig men valet om att jobba som pilot är nog ändå något som lockar lite. Annars är jag fortfarande väldigt nöjd med min utbildning som jag håller på med just nu.

Om 10 år hoppas jag att jag fortsätter med tävlingsflygningen och även har hamnat på pallen på någon internationell tävling. Helst ser jag även till att jag äger eller deläger ett fint flygplan som jag kan flyga ofta och länge med.

 

NG: Kan du reparera ett flygplan?

Endast småskador men annars nej!

NG: Vilken ”flygande” personlighet beundrar du mest – och varför?

Det är väldigt många andra som jag beundrar, främst skulle jag vilja säga att det är Stefan Langer och Sebastian Kawa. Det är inte många i världen som är på samma nivå som de är och när man följer de på tävlingar är det nästan orimligt hur bra on konsistent de flyger.

Men någon annan som jag har en stor beundran för är Janne Nordh, jag tycker det är extremt häftigt hur han flyger de långa flygningarna som han gör och att han har över 10 svenska rekord i 15m klassen (!), och såklart ett EM guld på allt det.

Så ni kan förstå min lycka när jag fick flyga tillsammans med honom på EM!