Robert Danewid: I framtiden kan segelflyget vara teknikledande!?

Jag är helt övertygad om, oavsett vad vi tycker om klimatförändringarna, så måste vi anpassa segelflyget till en framtid som ser helt annorlunda ut än idag och är fossilfri.

av Robert Danewid, Ordförande Segelflyget

I Schweiz finns ett förslag om att alla ”små” flygplan, inklusive segelflygplan, ska betala en CO2 avgift på 500 CHF (ca 3000:-) vid varje start från ett schweiziskt flygfält. I Sverige har fältbiologerna tagit kongressbeslut om att verka för ett totalt förbud för ”nöjesflyg (allmänflyg och flygsport). Svenska regeringen vill ha ett totalförbud mot försäljning av fossildrivna bilar från 2030. Och man tillsätter en utredning som ska föreslå ett datum för totalförbud mot försäljning av fossila bränslen.

”Klimatanhängarna” och ”klimatförnekarna” har naturligtvis olika åsikter om detta. Men jag är helt övertygad om, oavsett vad vi tycker om klimatförändringarna, så måste vi anpassa segelflyget till en framtid som ser helt annorlunda ut än idag och är fossilfri. Mitt scenario är att 2035 har vi inte längre tillgång till fossila bränslen (alltså ”soppa” till våra bogserflygplan, vinschar, SLG, TMG och SSG).

Våra ”system” är tröga. Ett flygplan vi köper idag har en livstid på i alla fall 50 år (om vi inte kvaddar det innan, haveri är faktiskt den vanligaste orsaken till att segelflygplan kasseras). Köper vi t ex en Arcus M idag så innebär det att om 15 år kanske vi inte kan använda den som SLG. Själv har jag en ASG 32 Mi, som är tre år gammal och kostade nästan 3 mille. Vad är den värd om 15 år om jag inte kan använda den som SLG? Och våra bogserflygplan? Alla Pawnee, Cubar m fl och även nya UL med Rotax-motorer, vad blir de värda? Ska vi ha något för dem ska vi kanske sälja dem idag? Alltså, om vi inte gör något så kan det mycket väl bli så att om 15 år så står vi där och kan inte komma i luften. Och då är de värdelösa.

Slutsatsen är för mig solklar. Vi måste genast börja arbeta för att elektrifiera segelflyget och andra alternativa motor koncept. NORDIC GLIDING är den facktidskrift som skriver allra mest om el-segelflyg. Vi har genom åren kunnat läsa många artiklar om olika el-projekt i NG. Även i detta nummer. Det finns massor av el-projekt på gång. El-vinschar, elmotorer i TMG, SSG och SLG, och även bogserflygplan. De nyaste flygplanen är ”elektriska”, AS 34 Me och DG-1001 FES.

Många rynkar på näsan, varför tillverka nya segelflygplan som inte är lika bra som JS 3, Ventus 3 och AS 33? Men den tid flygplan har en vingbelastning på minst 60 kg/kvm är snart förbi (därför är förslaget till IGC mötet i mars att höja max vikten i 18 m till 700 kg ren idioti). Vilka framtida bogserflygplan ska ”dra upp” dem? En turbo-Cmelak förbrukar 200 l/tim.

Segelflyget har alltid legat i frontlinjen för tekniska innovationer. Konstruktionssättet att bygga en vinge med en vingbalk och torsionsnäsa – ”Einholmvingen” – kommer från ”oss” (Vampyr 1921) och luftbromsarna uppfanns inom segelflyget på 30-talet. Detsamma gäller winglets och användandet av kolfiber. Diskussionen om det är möjligt att driva ett passagerarflygplan med elmotorer pågår för fullt på sociala medier. Men en sak är säker; det går alldeles utmärkt att byta ut våra vinschar, bogserflygplan, TMG, SLG och SSG till el-drift. Så låt oss än en gång gå i bräschen och visa att vi både kan och vill vara ledande!

Vampyr – alla segelflygplans fader

Segelflyget har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska titta på hur vi kan elektrifiera segelflyget. Men inte bara det. Går det att driva dagens motorer (Lycoming, Rotax, Wankel, Solo etc) med biobränsle? Kan man bygga om dem? Kommer vi att ha tillgång till biobränsle?

Gruppen ska titta på möjliga framtida tekniska lösningar för våra flygplan. Gruppens uppgift är att scanna av marknaden och se vad som är på gång. När kan vi ha elektriska bogserflygplan på marknaden? Kan FES utvecklas till SLG (inte bara för UL segelflygplan)?

Hur laddar vi alla el-motorer? Vad innebär el-flyg rent operativt. Andra möjligheter/spår, t ex biobränsle. Dokumentera tekniska specifikationer. Fundera och titta på finansieringssätt. Besöka mässor/utställningar (t ex AERO) för att lära och skaffa kontakter. Gruppen ska jobba brett och söka kontakt med segelflygorganisationer och tillverkare internationellt.
Framtiden, om än mörk på många områden, är på detta området ljus. Om vi bara vill!