Segelflygmeterologi for dummies

Att göra prognoser för segelflygverksamhet är ingen lätt uppgift. Inte heller för någon som jobbat med meteorologi i ett antal år - det finns många parametrar att hålla ordning på och verksamhetens känslighet för vädret är mycket stor. För att få en bra bild av hur dagens segelflygdag kan tänkas bli behöver vi ofta gräva lite djupare i prognosmaterialet än gemene man.

Tekst: Emil Björk / Foto: Jens Trabolt

Om forfatteren:
Emil Björck
Flygklubb: Ljungbyhed FK
Födt: 1987
Utbildning: Magisterexamen i fysik, inriktning meteorologi, från Lunds universitet
Yrke: Prognosmeteorolog på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Fritidsintressen: Segelflyg, skidåkning, musik och träning i måttliga mängder.

Link to automatic translation

I många av de nordiska länderna har segelflygare faktiskt tillgång till lite mer sofistikerat prognosmaterial. Innehållet skiljer sig dock något mellan länderna. Denna artikel är ett försök till att beskriva vilka parametrar som är viktigast för att göra en prognos för segelflygning och riktar sig kanske mest till dig som är relativt ny i segelflyget.

Till att börja med anser jag att allt prognosmaterial i fält- eller kartform är bättre än att söka sig in på en enskild punkt. Man får då en uppfattning om var man befinner sig i förhållande till vädret och vilka skillnader man kan förvänta sig gentemot prognosen. Denna bredare bild får man inte om man endast undersöker vädret i tabellform för sin flygplats.

Det första man bör göra inför sin flygning är att…

Få grepp om den storskaliga vädersituationen

Detta görs ganska effektivt genom att se på någon av dina nationella TV-kanalers väderprognos i slutet av nyheterna. Här har man inte tid att gå in på detaljer men är istället väldigt bra på att illustrera de storskaliga förändringarna och om de kan tänkas vara varaktiga eller ej.

Det vi letar efter är en situation där trycket är någorlunda högt och där vi befinner oss på behörigt avstånd från lågtryckssystemen. Det är gynnsamt om en kallfront nyligen passerat och att vi befinner oss i ett läge med stigande lufttryck och nordvästliga vindar. I sådant fall vill vi ha ett högtryck under uppbyggnad ute över Nordsjön strax väster om Norge. Då får vi ner ny och ofta klar luft norrifrån som är labil i bottenskiktet, men tryckökningen hindrar konvektionen från att överutvecklas.

Det är fullt möjligt att få till en flygdag även om väderläget inte är som ovan. Det vi helst vill undvika är att befinna oss på syd- eller sydvästsidan av ett lågtryck. Här har vi ofta varm och fuktig luft som ger oss mulet och regn eller, om flygbart, låga molnbaser och dålig termik.

Instruktør Ole Baardtvedt vurderer vejr-udviklingen før start en junidag på Starmoen Flyveplads under seneste SveDaNor-strækflyvningskursus;
Et af kursets grundelementer er netop en forbedret forståelse af meteorologien under strækflyvning.

Vind

Man bör givetvis undersöka vindriktning och vindhastighet vid marken innan flygning. Men denna har egentligen endast betydelse för själva starten och landningen – resten av flygningen kommer förhoppningsvis att fortgå på betryggande avstånd från marken och här kan och lär både vindriktning och vindhastighet vara annorlunda. Kom ihåg att vinden på norra halvklotet vrider mot högre gradtal med höjden och vinden på lite högre höjd kan därför vara värd att utvärdera. Här finns inte den friktion som markytan bidrar med och får en rimligare uppskattning av den egentliga vinden och då en mer rimlig orientering av eventuella moln- eller termikgator.

Ofta anges höjden som avses då höjdvinden presenteras i fot eller meter men kan ibland istället anges som lufttryck. Trycket faller som bekant med höjden och har du tillgång till en prognos för vinden i tryckytorna för 950 hektopascal (hPa) eller 850 hPa, motsvarar detta vinden på cirka 700 respektive 1500 meter.

Termikstyrka och molnbas

Att beräkna eller uppskatta molnbasen är oftast den enklare av dessa två parametrar.

Den allra enklaste metoden för att beräkna molnbasen frampå dagen är att använda sig av den förväntade maxtemperaturen och daggpunktstemperaturen. I ett väl omblandat konvektivt skikt (alltså atmosfärens skikt närmast marken vilket ofta är väl omblandat de dagar vi flyger) kan en god uppskattning om förväntad högsta molnbas erhållas genom att ta skillnaden mellan prognosen för maxtemperaturen (T) och daggpunkten (Td) och multiplicera detta med 125, (T-Td)*125.

Vill man förenkla detta ytterligare ett steg kan man i formeln anta att daggpunktstemperaturen är densamma som temperaturen strax efter soluppgången. Men denna approximation är ganska grov och stämmer bäst under klara och vindsvaga högtrycksdagar.

Ibland finns prognoser för något som kallas boundary layer height – atmosfärens gränsskikt. Detta är en ganska svår parameter att definiera men enkelt kan vi tolka det som höjden på atmosfärens lägsta skikt upp till molnbasen. Vid dagar med termik kan vi helt enkelt se det som höjden på det konvektiva skiktet – alltså från marken till molnbasen eller inversionen. Notera då att höjden på gränsskiktet stiger under dagen och faller igen under natten.

Om det blir cumulusmoln eller ej är svårt att bedöma med konventionella medel. I allmänhet kan man dock oftast förvänta sig cumulusmoln – de har en tendens att dyka upp även om luften är torr. De tillfällen då det är tveksamt om det kan bildas cumulus är om vi befinner oss i en varmluftsmassa eller mitt i ett stabilt högtryck som legat en längre tid. Då kan luften antingen vara för stabil för att låta termiken stiga hela vägen till kondensationsnivån eller så är luften helt enkelt alltför torr för att kunna bilda moln. I SMHI:s termikprognoser finns en metod för att tala om huruvida det förväntas bli cumulusmoln eller ej.

Om man fått koll på den förväntade molnbasen kan man till viss del också uppskatta det förväntade medelstiget under dagen. Ju högre molnbasen blir desto mer energi kan vi förvänta oss att det finns i gränsskiktet. Därav kan vi också förvänta oss ett högre medelstig.

I den svenska teoriboken Segelflyg skriver meteorologen Bernt Olofsson om ett empiriskt förhållande mellan molnbas och medelstig:

Vid torrtermik

1000 m     1 m/s

2000 m     2 m/s

3000 m     3 m/s

 

Vid molntermik

1000 m    1-1.5 m/s

2000 m    2-3 m/s

3000 m    3-4 m/s

Att medelstiget blir högre vid molntermik har att göra med att det konvektiva skiktet blir något högre än vid torrtermik – skiktet når då nämligen hela vägen till molntoppen och inte bara molnbasen. Detta är endast en uppskattning av det förväntade medelstiget och många har nog upplevt starkare termik än 1.5 m/s även vid 1000 meters molnbas. För att beräkna styrkan på termiken krävs en sofistikerad metod.

Ur SMHI:s termikprognoser finns möjlighet att erhålla “medel-medelstiget” – ett medelvärde av våra medelstig under dagen. Denna prognos gör det möjligt att se hur termikstyrkan varierar i terrängen och i tiden.

Och vad kan gå fel

Man ska först och främst komma ihåg att en prognos är en prognos – skillnader gentemot verkligheten kommer att förekomma. En bra metod för att få koll på hur stora avvikelser man kan förvänta sig är att kontinuerligt hålla koll på prognosen för den dag man tänkt flyga och vara vaksam på hur stora skillnaderna är mellan varje prognosuppdatering.

Man ska då inte ha alltför stor tilltro till detaljer som plötsligt dyker upp – om din prognos i flera dagar signalerat svag termik över ett stort område men plötsligt får för sig att just över din flygplats väntas imorgon stark termik, bör man kanske vara lite skeptisk till detta finlir. Är prognosen däremot lik från dag till dag är det rimligare att anta att det som presenteras stämmer.

Överutveckling

Med överutveckling menas att cumulusmolnen tillåts växa högt och slutligen också producera cumulonimbusmoln och regnskurar.  Om regnskurar är att vänta brukar dessa oftast dyka upp i den prognosen du tar del av, men det är skillnad på olika skurväder.

I en riktigt labil varmluftsmassa ligger skurarna tät och molnbasen är ofta låg. Det gör att det inte finns mycket “luft” mellan skurarna och det blir svårt att få till någon bra flygning. Dessutom brukar också sikten vara dålig.I en kalluftsmassa kan regnskurar däremot vara mer isolerade och dessutom ha en högre molnbas. Här finns istället goda möjligheter till flygning och termiken kan samtidigt vara riktigt kraftig. Kom dock ihåg att ha respekt för cumulonimbusmolnen och närma dig välutvecklade cumulusmoln med försiktighet. Erfarna flygare i klubben kan säkert berätta för dig hur man bör förhålla sig till moln i olika väder.

Att se skillnad på skurar i en varmulftsmassa respektive kalluftsmassa kan vara svårt med konventionella medel. Här kan TV-prognosen tjäna som ett bra första steg för att se vilken luftmassa vi befinner oss i på flygdagen.

En annan generalisering man kan göra är att se hur tidigt på dagen skurarna dyker upp i prognosen. Detta kommer inte att stämma alltid men ofta om luftmassan är varm och labil, dyker skurarna ofta upp tidigt på dagen i prognosen och molnigheten blir gärna mer utbredd. Vid skurar i en kalluftsmassa kan det oftast dyka upp termik i prognosen både innan och samtidigt med skuraktiviteten. Det kan vara en indikation på att det finns plats att flyga mellan skurarna.




Utflakning

Jag är osäker på om ordet utflakning används i fler språk än svenskan. Med utflakning menas att cumulusmolnen växer till en viss nivå men sedan slutar växa på höjden och istället sprider ut sig horisontellt. Vid kraftig utflakning kan detta efterhand ge mulet väder och en förstörd segelflygdag även om termiken innan dess varit stark.

Detta är också ofta svårt att bedöma utifrån konventionellt prognosmaterial. Har man tillgång till prognoser för luftfuktigheten över molnbasen kan detta vara en indikation på om utflakning är möjligt eller inte. Ju fuktigare höjdluften är desto större är risken att den fukt som termiken och cumulusmolnen tillför inte kan återgå till vattenånga. Därför stannar vattnet kvar som molndroppar som kan ligga kvar länge och skymma solen.

Höga och medelhöga moln

Detta är viktigast att undersöka om man från annat håll har fått uppgiften att vädret idag kommer att bli bra och termiken stark. Om den prognosmodell som producerade en lovande termikprognos skulle ha missat molnskikt i hög eller medelhög nivå kan detta ha stor inverkan på det egentliga vädret.

Vi antar att termikprognosen visar på cumulus och mer än tre meter i sekunden i medelstig men att prognosmodellen gjort denna beräkning utifrån en annars molnfri himmel. Om då ett cirrus- eller altostratusskikt skulle driva in eller bildas försvagas solinstrålningen och man kan inte längre förvänta sig det utlovade medelstiget. Det kan ju givetvis också vara tvärtom – att termikprognosen gjort sina beräkningar baserat på en situation då vi har ett molnskikt i vägen för solen, men att detta molnsjok inte borde vara där. Då bör vi förvänta oss högre medelstig och man kan då rimligen anta en skillnad i termiken i prognosen i ett område utanför molnskiktet.

Alltså, vi kan få svar på frågan om termikprognosen är rimlig eller om prognosmodellen har missat moln i någon nivå. Att följa upp satellitbilder under morgonen den aktuella flygdagen kan också hjälpa till med att hålla koll på hur väl prognosen verkar ha fångat eventuella höga och medelhöga moln.

Kom ihåg att de gamla rävarna i din flygklubb ofta är väldigt duktiga meteorologer. De vet ofta hur “flygbar” en viss vädersituation är och det kan definitivt vara värt att konsultera dem innan flygning.

 

Källor

Olofsson B., (1993), Kapitel 6 – Meteorologi, Segelflyg – En lärobok, Axelsson/Danewid, SEGELFLYGsports Förlag AB, 222-323

Flere teknik-artikler

”Er det på tide med et ”open-source” elektrisk spil?”

Elektriske spil har mange fordele, mener danske Mads Leth fra Vestjydsk Svæveflyveklub og peger mod en europæisk crowdfunding-kampagne for at skyde projektet i gang.

Fleksibel vinge skal give mere fart

Nyt tysk vinge-projekt med kodenavnet ”MILAN” skal give mere fart og mindre modstand. Hemmeligheden er fleksibel vingeforkant.

Variometer med broadcast data

Polyteknisk Flyvegruppe i Danmark eksperimenterer med variometer som kan dele data. Det kan potentielt have store fordele.

Men hvad med rækkevidden?

En vigtig del af det at disponere over et svævefly er evnen til at flytte flyet over betydelige afstande med trailer i bil. Men hvad bliver resultatet, når vi går fra fossile biler til elektriske biler? NORDIC GLIDING har testet forbrug og rækkevidde med tidens mest populære el-bil: Tesla 3.

Elektrisk bogsering

Elektriska plan har redan använts för bogsering på prov så det är definitivt möjligt, men hur skulle ett verkligt praktisk och ekonomiskt bogserplan se ut? Argument för bogsering i en fossilfri värld.

Første klub med 2-sædet elektro

Borås Segelflygklubb er første klub i Norden til at købe fly med elektrisk drivlinje. Efter lang tids diskussion, og analyse bestilte klubben endelig en ASG 32 EL sidste år. NORDIC GLIDING var med, da de gode Borås-folk hentede det nye vidunder i Poppenhausen.

Dit næste slæbe-fly bliver en ”Rolls-Royce”

Rolls-Royce køber Siemens elektrofly-division. Det sætter yderligere fart på elektro-udviklingen, også i små fly.

Kapacitetsrevolution i FES-batteri

FES-batterierne kommer med dramatisk forbedret kapacitet

Første elektriske 2-seater i klubregi i Norden

Efter lang tids research, læsning, diskussion og besøg på fabrikker har Borås SFK gået ”all in” på elektrokonceptet og har bestilt en ASG 32 EL.

Fra computer til virkelighed

Med den nye AS 33 bryder Alexander Schleicher Segelflugbau i Poppenhausen med en lang tradition om at navngive flytyperne med konstruktørens efternavn. En af årsagerne til dette er, at udviklingsarbejdet nu håndteres af et stort team.

Ekstremt glidetal og flydende hydrogen

Projekt Phoenix som drives af en gruppe studenter fra Delfts Tekniske Universitet søger at få et teknologisk gennembrud på 2 meget vanskelige områder: Flyvning med flydende hydrogen og Boundary Layer Suction.

“Vi skylder giganterne alt”

Nixus er verdens første svævefly med fly-by-wire-styring: "Et massivt projekt", rapporterer konstruktøren Paolo Iscold til NORDIC GLIDING.

Svæveflyvning: Midt i den elektriske revolution

Som sport er vi med vores super-energieffektive fly det bedst tænkelige udgangspunkt for forsøg med elektrificering af flyvningen. Her er baggrund og fremtid.

På vej mod L/D 100

Hvordan kommer vi op på L/D 100? Den verdensberømte aerodynamiker Loek Boermans, som også var gæst på årets Billingehuskonference, gør her status over den globale udvikling i moderne aerodynamik. Rapport fra årets OSTIV-kongres

Perlan 2: Bygget til ekstremer

Perlan 2 er resultatet af mange års arbejde og forskning. Portræt af en ekstrem konstruktion.

Verdens vildeste wavecamp

Airbus Perlan 2-flyet har slået højdeverdensrekorden for svævefly, og det markerer en enorm præstation af en gruppe af frivillige. Men flyvning i ekstreme højder er ikke uden risiko.

Seilfly-teknikeren på elektrokursus

Ole Baartvedt fra Hallingdal Flyklubb var i april måned med på Pipistrel-fabrikken i Slovenien for få et kursus i elektromotorer

Termik!

Termik! Der er nok ikke noget område af meteorologien, hvor så mange varierende hypoteser og teorier cirkulerer omkring termikkens oprindelse og virkninger. Men hvad er rigtigt?

Vindkraft – et pilot-problem?

Vindturbiner og svævefly deler lufthavet. Men hvad er påvirkningen fra vindturbiner på lette fly i luften, og findes der en mulighed for fredelig sameksistens? Tyske studier belyser problematikken.

Problemer under flyslæb?

Bugsering med motorfly er en populær og ganske sikker startmetode. Men den aerodynamiske interaktion mellem motor- og svævefly kan i visse tilfælde give anledning til kontrolproblemer for den stakkels pilot i svæveflyet. NORDIC GLIDING analyserer her et problem.

Mod et sikrere design? – At bygge elektriske svævefly

Elektriske drivsystemer er enklere at anvende men præsenterer helt andre problematikker end benzinmotorer. NORDIC GLIDING har fulgt udviklingen af det elektriske turbosystem på ASG 32 EL som også anvendes på den nye AS 34 Me og den kommende AS 33 Me.

Elbil og flytrailer på langtur?

Selvmordsmission - for det går vel aldrig? Jo, siger norske Øyvind Moe. Han er blandt de første svæveflyvere i i verden som har prøvet konceptet.

Vario: Segelflygarens viktigaste instrument

Variometern har funnits med oss de senaste 80 åren. Från att ha varit ett tämligen enkelt mekaniskt instrument är det idag ”hjärnan” i sofistikerade segelflygdatorer. Detta är ett försök att redogöra för variometerns historia och utveckling.

Finaleglid fra rummet

Det er nu præcis 10 år siden, at verdens hurtigste, største, tungeste og i særklasse mest komplekse, farlige og dyreste svævefly gik på pension.

Segelflygmeterologi for dummies

Denna artikel är ett försök till att beskriva vilka parametrar som är viktigast för att göra en prognos för segelflygning och riktar sig kanske mest till dig som är relativt ny i segelflyget.

Flere nyheder

Svensk power sikrer DM

Et rekordstort antal DM-deltagere kræver mange slæbefly. Det krævede, at danske Henrik Sylvest og Søren Grum i går fløj til Sverige på pirat-eventyr og ”stjal” Borås SFKs fine Pawnee og bortførte den til svæveflyvecenter Arnborg.

Hvad siger ejerne om Jonker JS3 Rapture og Schempp-Hirth Ventus 3?

Jonker JS3 Rapture og Schempp-Hirth Ventus 3 er fine konstruktioner. NORDIC GLIDINGs Bernt Hall har interviewet 2 af ejerne, Björn Regnström og Börje Eriksson: Hvad siger de, og hvad har motiveret deres valg af type?

Ventus 3 vs JS 3 – mer lika än olika

Vilken är bäst? Vilken skall jag köpa eller drömma om att jag hade? Svaret är att det beror mer på vem Du är, vilka primära användningsområden du prioriterar, än skillnader i prestanda eller flygegenskaper! Största skillnaden som grund för dina val ligger nog i olika motoralternativ.

Det slovenske ”skunkworks”

Nu afslører LZ Design et proof-of-concept RES-system installeret i ASG 29 og retrofit af FES på Jonker JS1 og Lange Antares. NORDIC GLIDING har talt med grundlæggeren Luka Znidarsic om de store designmæssige udfordringer med at bygge det perfekte elektriske system.

Nordjysk Svæveflyveklub reddet på stregen

Usikkerhed om ny lejekontrakt på flyvepladsen tvang Nordjysk SFK til at stå med ryggen mod muren. Ville de nye ejere ikke forlænge kontrakten, måtte flyveklubben de fakto opløses med udgangen af næste år.

Træningen virkede

Da slæbeflyet fik motorproblemer efter start på norske Notodden sidste lørdag, holdt Øystein Bjørklund hovedet koldt og valgte klogt den eneste realistiske mulighed: At lande i vandet. ”Det gik godt, fordi jeg havde været grundig med min checkliste for afbrudt start”, forklarer han her om hændelsen.

Världsrekordet som inte blev något

Den 4 maj 1931, alltså för 90 år sedan, flög Günther Groenhoff i Fafnir från München till Kaaden i Tjeckoslovakien. Distansen blev 272 km. Det var ett uofficielt världsrekord, och Groenhoffs Kaaden flygning räknas som en av segelflygningens allra största bedrifter

Gunilla tog rekorden

April har været en produktiv rekord-måned for de nordiske svæveflyvere med 300 km T/R i Sverige, 760 km FAI trekant i DK og nu i fredags, på april måneds sidste dag, tre nye svenske rekorder sat af svenske Gunilla Lindell.

VM i Tyskland endnu et corona-offer

Efter længere tids planlægning og forsøg på at navigere i corona-restriktionerne har arrangørerne i går aftens offentliggjort deres beslutning om at aflyse årets VM i Stendal. Men hvad med de andre mesterskaber?

Cold feet gliding club

Svenske Wilhelm Wendt fortjener en eller anden form for survival-udmærkelse for at have siddet 10,5 time i ”bagsædet” på sin EB 29 DR søndag. I forsædet var Jim Acketoft. Men allerførst gennem lufthavet på minus 20 grader var Jims fødder! Uanset så var det super-vejr i både Sverige og Danmark, og rekordlisterne blev hærget godt og grundigt.

Robert Danewid: “Vi är en QE”

Hösten 2019 fick vi besked av TS jurister att vi inte kunde bli en Qualified Entity (QE). Vi fortsatte dock, via våra euroepiska kanaler, att arbeta för att bli QE och det visade sig under förra våren att TS jurister hade fel, vi kan visst det bli en QE!

Familieudflugt i “SX”

Ikke en rekordopgave, ikke en højhastighedsopgave, men en gennemført opgave med Nimbus 4DT i egne af Danmark alt for få svæveflyvere ser. Det skriver Jan W. Andersen efter at have fået en stor far/søn-flyveoplevelse med sønnen Emil.

Jomfruflyvning og drømmen om det perfekte klubfly

Duo Discus er en high-performance klubklassiker i den non-flappede 20-meterklasse. Med jomfruflyvningen af den nye elektriske FES-variant i fredags sænker Schempp-Hirth barrieren for nye strækflyvere og fortsætter elektrificeringen af produktsortimentet. Med en elektrisk turbo bliver det endnu mere enkelt og stress-frit at flyve ud over landskabet.

Perlan-grundlægger død

Den amerikanske pilot Einar Enevoldsson (1932-2021) står tilbage som en pioner i højdeflyvningen.

Landmark-havari med elektrofly

Den norske havarikommission har udgivet rapport om havariet med LN-ELA. Det var det samme fly, en Pipistrel Alpha Electro, som NORDIC GLIDING testede med stor interesse i 2018. Det var Norges første fuldt elektriske fly, og det er derfor meget vigtigt at fastlægge, hvad der førte til motorstop med efterfølgende nødlanding.

Crtomir Rojnik (1949-2021) In memoriam

Crtomir Rojnik, slovensk segelflygare och ingenjör från Celje i Slovenien, har satt djupa spår i variometrarnas värld.

Vi står stærkt i den kommende storm

Frankrig har netop stemt for et forslag som forbyder indenrigs-ruteflyvning på under 2 timer i tilfælde af, at der findes tog-alternativ. En lille sætning, men store konsekvenser.

Kold luft, sol og vind.

Lørdag d. 10. april var vejret i det sydlige Sverige og Danmark præget af kanonvejr – kold luft, sol og vind gav fantastiske skygader som ikke overudviklede. Det gav masser af meget lange flyvninger og en enkelt svensk rekord.

Tabell, sticka eller ring – historien om “best speed”

För 30-40 år sedan satt det en MacCready-ring i alla segelflygplan. Idag är den ofta utslängd. Det enda som påminner oss om ringen är att det värde vi ställer in i ”komputtern” för att ge farten vi ska hålla benämns ”MC”, som en påminnelse om Paul MacCready och hans ring. Och ändå är det inte MacCready som ska ha hela äran av att ha ”uppfunnit” teorin för bästa fart.

Jonker JS3: En nordisk salgssucces?

Der flyver allerede 4 fly i Norden. Nu kan den nordiske agent tilføje yderligere 7 ordrer til bestillings-listen – alle med den kommende elektriske selvstarts-version.

VW ID4 vs Tesla 3 i trailer-test

Sidste sensommer testede vi Tesla 3 Long Range som ”første realistiske” elbil for en transportkrævende svæveflyve-pilot. Resultatet var imponerende godt for den amerikanske game-changer. Men Tesla er ikke længere eneste alternativ. Må vi præsentere: VW ID4

Pik 20 E: Finsk selvstart i retrospekt

Svenske Jari Hyvarinen har ejet en PIK 20 E i flere år, Her er hans oplevelse med finsk selvstart - i retrospekt. Han har nemlig solgt den efter næsten 10 års ejerskab.

Svæveflyvning – det er noget jeg vil!

Jens Hansen er ny formand for Dansk Svæveflyver Union. Han blev fanget ind i svæveflyvningen for 30 år siden og har aldrig kigget tilbage

Nyt: Køb og salg-sektion på Nordicgliding.com

Skal du sælge eller købe flyvemaskine, instrumenter eller reservedele? Få gratis kontakt med køber eller sælger i det kendte NG.com-univers.

Lange flyver endelig med ny 21,5 m-Antares

Video fra testflyvning: Drømmen om bedre performance i svagt og middelstærkt vejr kan endelig opfyldes med jomfruflyvning af ny Antares-ydervinge.

Drømmen om frihed

En dansk andelsgruppe på 3 piloter har bestilt en selvstartende ASG 32 MI. ”Det skulle altså bare være et Schleicher-fly”, siger Luise Bruen fra Kalundborg Flyveklub om valget.

Danske Peter Eriksen er ny præsident for IGC

Den nordiske rolle og indflydelse i internationalt idrætsliv styrkes markant med valget af Peter Eriksen til Præsident for IGC, International Gliding Commission

Full motion Simulator til Folket

“Full Motion Simulator” – det er et koncept som tidligere har været reserveret til yderst kostbare professionelle simulatorer i de store luftfartsselskaber. Nu forsøger danske Christian Øelund at kombinere Condor-simulatoren med Virtual Reality og bevægelig base.  Perspektiverne – og slutprisen – er lovende.

Fortsat fornøjet med Mini LAK FES

Norske Trygve Rushfeldt har nu fløjet et par hundrede timer i sin elektrisk selvstartende Mini-LAK FES. Anvender man flyet som det er tænkt, er det et nydeligt koncept, siger han.

Status for elektrisk klubfly: So far, so good!

Som den første svæveflyveklub i Norden købte svenske Borås SFK et elektrisk 2-sædet klubfly, en ASG 32 EL. Efter et år gør vi status: Hvad er klubbens erfaringer efter en sæson?

VM i Glider Aerobatics: Nu gör vi ett nytt försök 2021!

Coronan gjorde att allt ställdes in 2020. Nu gör vi ett nytt försök 2021. VM i Glider Aerobatics hålls i Leszno, Polen, 28 juli till 8 augusti, 2021, skriver Pekka Havbrandt

Hans-Werner Grosse: 80 år i luften

Den tyske svæveflyvelegende Hans-Werner Grosse er død. Han fik 80 år i luften og blev et forbillede og mæcen for sporten.

”Er det på tide med et ”open-source” elektrisk spil?”

Elektriske spil har mange fordele, mener danske Mads Leth fra Vestjydsk Svæveflyveklub og peger mod en europæisk crowdfunding-kampagne for at skyde projektet i gang.

Ny bog: “Soaring Adventure – a guide to club pilots”

Der er længe til jul. Men hvorfor ikke bare købe Mike Fox’s udmærkede bog om svæveflyvning alligevel?

Peter Eriksen: Svæveflyvning om 10 år

Dette er min sidste leder, for på repræsentantskabsmødet i marts måned stopper jeg som formand for DSvU. Det har været 5 givtige år med mange spændende udfordringer. Lad mig derfor benytte denne lejlighed til at kigge ind i fremtiden, og komme med et bud på hvordan den kan forme sig for svæveflyvning.

Svar på leder: ”Grenförbunden behövs”

”Flygsportförbundet förefaller numera ha en agenda som handlar om att göra sig av med grenförbunden, vilket yttrar sig i att de alltmer jobbar direkt mot klubbarna och ”rundar” grenförbunden, skrev Segelflygets Robert Danewid i sin leder i 4. Februar. ”Intet kan være mere fejlagtigt”, svarer Anders Åkvist, ordförande i Svenska Flygsportsförbundet her i sin replik.

Drama i luften! Sverige og Norge fører i svæveflyve-VM

..altså i svæveflyve-simulatoren Condor! Men tag ikke fejl – det er konkurrence på liv og død, når de norske, danske og svenske piloter træner til virkelighedens mesterskaber

Drømmen om en Antares

En elektrisk selvstartende Lange Antares er ikke nogen discountløsning, men økonomien er acceptabel, når man er 6 ejere. Men det kræver tillid at købe fly, man aldrig har set - med en gruppe man aldrig har mødt. Danske Poul Kudal Guldbæk har valgt en utraditionel, men interessant løsning på sine flydrømme.

Robert Danewid: Jag är segelflygare!

Flygsportförbundet förefaller numera ha en agenda som handlar om att göra sig av med grenförbunden, vilket yttrar sig i att de alltmer jobbar direkt mot klubbarna och ”rundar” grenförbunden.

Danske Arne Boye-Møller skal flyve elektrisk DG til E3Glide i Varese, Italien

At flyve med elmotor som en del af et mesterskab bliver en taktisk og strategisk udfordring som pilot, siger danske Arne Boye Møller.

Schempp-Hirth bygger Duo Discus med FES

Klubklassikeren i 20 m-klassen tager skridtet ind i den elektriske verden sammen med klassekammeraten DG 1001 e neo. Nyt stort batteri er på vej, lover leverandøren.

Bevar flyvetrimmet med TMG-vinterflyvning

En gruppe danske entusiaster har udstationeret klubbens Dimona til en full-size-flyveplads med snerydning, ATC og hele molevitten. Ideen er at bryde vinterens depression med flyvning, når vejret spiller med.

Rebecca Hansen: TAKK for at du vil være i forkant dette året!

Seilflyseksjonen i NLF i Norge har et mål om at vi gjennom programmet «TAKK» skal hjelpe oss alle til en større kollektiv bevisstgjøring om det som er viktig og relevant ifm. vår flysikkerhet

Isolering i selvisolation

Man skal isolere sig, siger myndighederne. Det er de gode folk i DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk Klub, helt med på. Altså både Corona-isolering og isolering af hangaren, som nok er den flotteste i Norden.

“I strækflyvningen er man pioner hver dag”

Det siger det svenske "come-back-kid" Niklas Eriksson, 48, fra Hultsfred SFK.

Feringe er SM-klar (igen!)

SM planeras genomföras 3 - 10 juli 2021 på Feringe Flygfält och i tävlingsklasserna 18-meters, 20-meters och Klubbklass

Cockpit genom tiderna

2020 fyller segelflyget 100 år, och utvecklingen har ju varit enorm sedan dess. Det har skrivits mycket om segelflygplanens tekniska och aerodynamiska utveckling under dessa 100 år. Men om hur vår arbetsplats, cockpit eller sittbrunnen, utvecklats under samma tid hittar man inte så mycket skrivet. Så detta är en introduktion i ett ämne som borde bli föremål för mer flyghistorisk forskning.

Bliv bedre som pilot

Årets SveDaNor-kurser er offentliggjort. Skal det være fjeld-, stræk-, ava- eller IMC-flyvning? Og hvad bliver egentlig muligt med tanke på Corona?

Hede: Ny nordisk wave-camp-destination

Vi kender Vågå, Ottsjö og Kebne Wave Camp. Men Hede Wave Camp? Arboga FKs Lars Jauring rapporterer fra en ny nordisk destination; Hede Wave Camp 2020

Klenhart Aerodesign; Ny producent af svævefly

Selvom der allerede findes 4 producenter af svævefly i Tyskland, etablerer en femte endnu meget lille producent sig på markedet med en helt ny type svævefly: en 13,5 meter elektrisk selvstartende FAI svævefly. ”Birdy” bygges i den lette 120 kg klasse til det tyske marked.

SunSeeker Duo viser fortsat fremtiden

SunSeeker Duo var blandt de mest interessante fly, som var udstillet på Electrifly-in i Schweiziske Grenchen. Flyet er designet og bygget af legenden Eric Raymond og hans hustru Irena Raymond.

Grenchens elektrochock

Electrifly-in i Schweiz var et højdepunkt i en ellers corona-comatøs 2020-sæson

Test: LX Navigation LX 10 K – Smart all-in-one-system

Opgradering af variometer? Hvad skal man vælge? En af de nyeste skud på stammen er LX Navigations nye LX 10 K-system, som NORDIC GLIDING fik lejlighed til at prøve.

”Mit andet fly er en Libelle!”

På jobbet er det superpræcis og krævende F16-flyvning som gælder. I fritiden danser den danske jagerpilot GER videre på himlen i en Libelle med noget lavere hastighed. De to verdener er meget forskellige, men der er også overraskende punkter, hvor svæveflyvningen og potent militærflyvning har mere til fælles end andre typer af flyvning.

”Rumæneren”

Hvad skal man vælge når man præsenteres for et valg mellem et østeuropæisk diesellokomotiv eller en TMG? Morten Bennick har en andel i en meget usædvanlig TMG - en

Nyt liv til engelsk Grob 109 B-version

Den gamle Grob 109 B bliver moderniseret med Rotax-motor til støtte for velgørenhedsprojekt.

Peter Eriksen: Fra ASG 29 til AS 33

Formand for den danske Svæveflyver Union Peter Eriksen, mangeårig ASG 29-ejer er en ”first mover” på bestilling af AS 33. Her er hans første indtryk af AS 33 efter besøget hos Alexander Schleicher:

Test: AS 33: State of the art i 18 m-klassen?

AS 33 fick sitt typcertifikat för 18m versionen den 29 september och den 1 oktober fick NGs ”utsände”, som första utomstående, tillfälle att flyga AS 33.

Heart Aerospace afslører motor

Heart Aerospace, som står bag det 19-personers elektriske commuterfly ES 19, har afsløret flere detaljer om deres drivlinje, som de i øjeblikket tester i hangaren på Säve flyveplads i Göteborg.

Test: DG-1001 e neo

Vad är räckvidden? Första 2-sitsaren med FES! Nu har DG lanserat en ny version av DG-1001, nämligen DG-1001e neo med FES och nya neo-vingspetar. DG-1001e neo är den första tvåsitsaren med FES-systemet. Nordic Gliding fick som det första segelflygmagasin prova flygplanet.

Variometer med broadcast data

Polyteknisk Flyvegruppe i Danmark eksperimenterer med variometer som kan dele data. Det kan potentielt have store fordele.

Svenske svæveflyvere får hæderspriser

Det svenske flygsportsforbund har tildelt Robert Danewid fortjenstmedaljen i guld for en lang og vedholdende indsats for svæveflyvningen. Hans Folkesson fra Borås får desuden Kongelig medalje.

Forening vil flyve grønt med motorfly

Druine Turbulent er et lille selvbyggerfly med VW-motor. Nu vil en gruppe nordiske elektroentusiaster blive fossil-motoren kvit og installere EMRAX-elmotor.

JS2 Revenant – bag kulisserne

Med de succesfulde JS1 og JS3 har sydafrikanske Jonker taget en stor del af markedet for high-performance 1-sædede fly. De tyske fabrikanter har dog haft markedet for selvstartende fly for sig selv. Men nu er Jonker Sailplanes klar til produktion af den Solo-motoriserede 18/21 m-variant

Ny simulatorprojekt skal stimulere norsk svæveflyve-interesse

En hård udelanding løsnede vingerne på LN-GBO, en Pik 20D for cirka 20 år siden. Nu har flykroppen fået nyt liv som simulator på Hangar X på den nedlagte Fornebu lufthavn i Oslo.

Nisseflyvning trods corona

Den årlige Nisseflyvning i norske Oppdal d. 27-29. november giver isoleret set ingen mening. Det er netop attraktionen!

Crosswind-bonanaza i Ljungbyhed

Skånsk sidevind: Sæsonafslutningen i mange svæveflyveklubber markeres traditionelt med en landingskonkurrence. I Ljungbyheds Flygklubb var der crosswind-action for alle pengene. Det forhindrede dog ikke Jim Acketoft i at gå efter guldet!

Måske verdens flotteste flyveklub?

Valdres FK, som netop har været arrangør af NM, er en speciel flyveklub, beliggende i den mest fantastiske fjeldnatur og med en enorm flyveplads.

Test: SH Arcus Turbo 2020-edition

Storsælgeren Arcus fra Schempp-Hirth fejrer 10 året med flere opdateringer som kompletterer en i forvejen yderst vellykket konstruktion. Vi prøver den "lette" turbovariant Arcus T.

Guppy feber

Som en flyvende vinge – bare uden livsfare! En Genesis 2 er en hyper-eksotisk flyvemaskine og noget af det nærmeste man kommer på en flyvende vinge. Stefan Björnstam fra Östra Sörmlands FK ejede egentlig en DG 600, men er nu blevet smittet af ”Guppy-feberen”.

Men hvad med rækkevidden?

En vigtig del af det at disponere over et svævefly er evnen til at flytte flyet over betydelige afstande med trailer i bil. Men hvad bliver resultatet, når vi går fra fossile biler til elektriske biler? NORDIC GLIDING har testet forbrug og rækkevidde med tidens mest populære el-bil: Tesla 3.

Nu med video: Grundkonceptet fungerer: AS 34 ME endelig i luften

Schleichers revolutionerende elektriske standardklasse-selvstarter baner vejen for en helt ny klasse af fly.

Jonker frigiver specs på JS3 / JS4 elektro

Jonker Sailplanes har nu annonceret planer om at anvende elektrodrivlinjen fra den kommende standardklasse-type JS4 til også den eksisterende 15/18 meter JS3. Det giver god mening, da modellernes fuselage stort set er identiske.

Første nordiske Arcus leveret i 2020-version

En andelsgruppe i Nordsjællands SFK har fået levering på Nordens første Arcus i den opdaterede 2020-version. ”Klubbens Ferrari” er den omgående døbt.

Verdens bedste NM

OL i Lillehammer ‘94 fik betegnelsen ”the best olympics ever”. Det netop fløjne NM på Fagernes kan med sandfærdighed påkalde sig superlativerne: ”The best NM ever”.

Verdens største DG-flåde fejrer 10 års fødselsdag

Stefan Göldner, DGs salgs- og marketingchef har besøgt en af virksomhedens største kunder: US Air Force Academy i Colorado Springs er siden 2010 hjemsted for verdens største flåde af DG-1001 Club. Her er hans rapport.

Skive får ”nordisk” TMG på vingerne

Dimonaen med serienummer 3690 har givet de tidligere ejere i Norge og Sverige mange fine flyveoplevelser. Efter flere års renovering af Dimoaen glæder Skive Svæveflyveklub sig nu til at opleve Jylland fra egen TMG.

Fra Twin Astir til Super Hercules

Den 23-årige svæveflyvepilot med pilotnavnet ”ZAB” gik direkte fra svæveflyvningen til en karriere som Hercules-pilot i det danske flyvevåben. ”Som i svæveflyvningen oplever man skulle udnytte vejr og flyvemaskine til det maksimale”, siger han.

NORDICGLIDING.COM er online

Vil du læse en test af AS 33 - og samtidig få prøveflyvningen af JS 3 18 meter eller Ventus 3 serveret, gerne med et link til portrættet af fabrikken? Er du på jagt testen af det nyste vejr-apps? Eller er det klubportrættet af Feringe SFK du søger? Med det trykte magasin levede man bare for et nummer af gangen, men med NORDICGLIDING.COM er materialet samlet i et stort krydslinket univers.

Vil du være pilot i Forsvaret? Så start som svæveflyver!

Aftalen er endeligt på plads: Etableringen af Danish Air Cadets skal stimulere unges interesse for svæveflyvning og give Flyvevåbnet en bedre rekrutteringsbase.

IGC-møde i Corona-tider

Årets IGC Plenary møde fandt sted i Budapest, 6-7 marts 2020. Dette var kort før, verden lukkede ned på grund af COVID-19 krisen.

Online- konkurrence til alle

DSvUs nye system fortsætter hvor Termikligaen slap. Missionen; at puste liv i strækflyvningens venskabelige kappestrid

Digitalt træningsværktøj

Den danske svæveflyverunion har valgt softwaren ”Flightlogger” som elektronisk logbog og uddannelsesværktøj

I mundbindets skygge

En sport i total lockdown. Øde og låste flyveklubber, ingen aktivitet trods flyvevejr, ingen havde forventet denne situation. NORDIC GLIDING gør her en foreløbig retsmedicinsk undersøgelse over en historisk krise.

Producenter vs Corona: Update

Corona-krise og låste grænsebomme. Hvad betyder det for svæveflyvefabrikkerne? NORDIC GLIDING har talt med både Schleicher, DG og Schempp-Hirth som melder om fabrikker med super-tight Corona-politik, afbestillinger af fly, og myndigheder som hænger i bremsen.

Kastrups Corona Cowboys

Kastrup Lufthavn har Nordens højeste trafiktal. 30 mio passagerer kom gennem gatene i 2018. Nu har Corona decimeret operationen til næsten ingenting. 98% af flytrafikken er aflyst. En tragedie for branche og samfundsøkonomi. Men det gav mulighed for en ærlig talt sindssyg ide som mod alle odds blev en realitet.

Elektrisk “Pawnee” nærmere virkeligheden

Den elektriske Pure Flight Onix fra Tjekkiet er startet med tests af slæbekapacitet. Endnu et skridt i den rigtige retning for elektricificering af svæveflyvningen.

Borlänge vil have elektriske småfly

De gode folk fra Borås SFK fløj 335 km med klubbens nye ASG 32 EL til Dala Airport i Borlänge lufthavn d 15. maj Mission: at være eye-candy til indvielsen af lufthavnens nye ladesøjler til småfly.

E-fan-projekt offer for krisen?

E-fan X skulle give ny viden om hybrid-flyvning, men er nu et dødsoffer for Corona.

Masser af rekorder – trods Corona

Maj måned var rekord-fabrik for svæveflyvningen i Norden.

Simulatortræning fungerer

Ny statistik viser, at simulatortræning fungerer.

Spor efter stjålne fly

I oktober 2017 fik den danske klub Aviator i Aars stjålet 4 klubfly og 2 private fly. Nu har en ”ven” kontaktet klubben. Han har flyene!

Realistisk scenarie til svensk short haul elfly

Svenske Heart Aerospace er barn af det svenske ELISE-eltrafikfly-projekt som sigter mod at elektrificere flere regionale ruter.

Uli Kremer:”Jeg var ikke nervøs før AS 33-testflyvningen”.

AS 33 er i luften. Det markerer en nye æra for Schleicher, hvor et ungt og dynamisk team er ansvarlig for udviklingen.

Gliders 2020: Lange med nye vinger

Lange Aviation var den første til at elektricifere. En række forbedringer venter i 2020.

Gliders 2020 – made in Poland

Polske producenter som Allstar, Avionic og GP Gliders bærer arven videre efter SZD

Gliders 2020: Hph Sailplanes

Hph har en særlig dedikeret fanskare. Ikke uden grund.

Gliders 2020: Binder, superskibe til eliten

Binder indgår ingen kompromisser i design og produktion.

Gliders 2020: LAK skuer fremad

LAK i Litauen leverer fortsat interessante fly med teknisk vovemod.
Bernd Weber SH

Gliders 2020: Schempp-Hirth

Schempp-Hirth er fortsat en nytænkende volumenproducent

Gliders 2020: Jonker-eventyret fortsætter

Den sydafrikanske producent har i øjeblikket 3 projekter i udviklingsstadiet. Selvstarteren og Ventus-konkurrenten JS2, Standardklasse-flyet JS4 og endelig JS5, som bliver et åben klasse-fartmonster.

Gliders 2020: DG Flugzeugbau

DG i Bruchsal går all-in på elektriske fly i 2020

Gliders 2020: Schleicher

Industry outlook 2020. Schleicher I Popppenhausen for foden af det legendariske Wasserkuppe er verdens ældste fabrikant af svævefly. En vital 93 årig.

Første klub med 2-sædet elektro

Borås Segelflygklubb er første klub i Norden til at købe fly med elektrisk drivlinje. Efter lang tids diskussion, og analyse bestilte klubben endelig en ASG 32 EL sidste år. NORDIC GLIDING var med, da de gode Borås-folk hentede det nye vidunder i Poppenhausen.

Fra DG 1001 til A320

Svæveflyvning er ikke bare svæveflyvning. Mestrer man den motorløse flyvning, forstår man også naturens kræfter, det helt fundamentale airmanship og får også skærpet sine ”stick n’ rudder-skills”. Air France har efter flere års pause nu startet flyveskolen, Air Cadets i St Auban. Her træner fremtidens kommercielle piloter på DG 1001 Club neo.

Electric Avation Day 2019

Missionen: At flyve svæveflyvning i klubregi en hel dag uden at brænde en dråbe benzin af.

Dit næste slæbe-fly bliver en ”Rolls-Royce”

Rolls-Royce køber Siemens elektrofly-division. Det sætter yderligere fart på elektro-udviklingen, også i små fly.

Kapacitetsrevolution i FES-batteri

FES-batterierne kommer med dramatisk forbedret kapacitet

DG-1001 Club neo till Ålleberg

I början av augusti fick Segelflyget hem sin nya DG-1001 Club neo med den passande registreringen SE-SSF.

14-årige kan flyve solo (også i DK)

14-årige kan flyve solo (også i DK)

Svæveflyvere i samarbejde med det danske flyvevåben

Det danske flyvevåbe har indledt et partnerskab med DSvU

”Fly the aircraft”

På den svenske stats Trafikflyghögskola i Ljungbyhed er ”Stick’n’rudder”-skills og ”good airmanship”endnu på programmet. Ikke mindst når svæveflyveren Mikael Roslund er instruktør.

Segelflyget indstifter Göran Ax Memorial Trophy

Segelflyget har indstiftet en pris til minde om den måske største og mest succesfulde svenske pilot gennem tiderne, den dobbelte verdensmester Göran Ax

Perlan 2: Bygget til ekstremer

Perlan 2 er resultatet af mange års arbejde og forskning. Portræt af en ekstrem konstruktion.

Verdens vildeste wavecamp

Airbus Perlan 2-flyet har slået højdeverdensrekorden for svævefly, og det markerer en enorm præstation af en gruppe af frivillige. Men flyvning i ekstreme højder er ikke uden risiko.

Segelflygning: En väg till karriären

Anton Vannesjo, 27 år fra Stockholms Segelflygklubb flyver Dreamliner for Norwegian.

Svæveflyvning – turbo på en civil karriere?

Bliver man en bedre pilot af at være svæveflyver? Ja, svæveflyvningen kan være indgangsbillet til en videre professionel karriere. Det siger flere piloter.

Svæveflyvning – turbo på militær pilotkarriere?

Svæveflyvning kommer på flyvningens førsteplads, siger vi svæveflyvere generøst om os selv. Men giver træning i svæveflyvning bedre all-round-piloter og har svæveflyverne en fordel i en videre militær pilotkarriere?

Verdensrekord for elektrisk flyslæb

Rekorden er 70 sek hurtigere end den tidligere elektro-ekord fra 2013

Win on Sunday, sell on Monday

Jonker Sailplanes stillede overraskende op i 15-m-klassen under WGC 2017 i Benalla. Den nye konstruktion hedder JS3 ”Rapture” og viste lovende takter under mesterskabet. Uys Jonker gennemgår her det nye design.

OSTIV-PRIS TIL FES-opfinder

FES-opfinder hædret med pris.

LAk eksperimenterer med mikro-flap

Estonian Aviation Academy har i joint-venture med litauiske LAK udviklet et eksperimentielt mini-flap-system

Polakkerne kommer!

Polen har lang tradition for svæveflyvning - men det er længe side, de har været agendasettende i design af fly. Nu tager polske GP Gliders teten i våbenkapløbet med første flyvning med det selvstartende elektriske 13,5 m-fly, GP Velo 14 Se.

Mursejleren lever i luften

Det er nu lykkedes at bekræfte, hvad nogle forskere længe har haft mistanke om: Mursejlere tilbringer det meste af deres liv på vingerne, og kan holde sig flyvende på termik i mange måneder ad gangen uden nogensinde at lande.

Selvstart til klubpris

2-sædet selvstartende svævefly til basic træning og avanceret stræk? Det koster vel et par milioner? Næh Janus CM fra Schempp-Hirth, verdens første seriebyggede high-performance selvstartende to-sædede fly koster nu under 500.000kr.

Ny väderprognos inför 2014

Tekst: Robert Danewid, Ordförande Segelflyget
Segelflygorganisationerna i Danmark, Norge och Sverige beslöt i höstas att inte längre köpa de s k ”HIRLAM prognoserna
från SMHI.
Istället har Stefan Lövgren, Avesta SFK, utvecklat en segelflygprognos för Skandinavien utifrån RASP Blipmaps. Prognosen
är en grafisk representation av den välrenommerade men svårtolkade RASP / WRF.
Förutom den grafiska presentationen finns även möjligheter att trimma resultatet under säsongen baserat på rapporter
från piloterna.
Systemet testades under 2013 med resultat över förväntan.
Parametrarna trimmades under hela flygsäsongen och landade på inställningar som ger en aningen låg molnbas, men i gengäld bättre noggrannhet på molnbildningen.
Notera också att det finns tempogram för ett flertal platser i Skandinavien.
Med hjälp av observationer från piloterna är tanken att prognosen ska trimmas in under våren. Nästan längst ner på sidan,
under ”observationer”, finns möjlighet att lämna feedback på prognoserna. Gör det!
Mer information och själva prognosen hittas på: http://rasp.skyltdirect.se