Silesian Cluster

Så stod det på en stor vägg på flygutställningen i Friedrichshafen våren 2019. Med det avsågs att det finns ett stort antal företag inom segelflygsektorn i det området i sydvästra Polen som kallas Silesien. Kanske fler än i något annat enskilt område av den storleken på Jorden. Företagen samarbetar numera i varierade grad då dom för en tuff kamp för att överleva, därav begreppet Silesian cluster.

Tekst: Bernt Hall / Foto: Jens Trabolt

Silesien kallas på tyska för Schlesien och har en brokig bakgrund. Alltifrån mongolernas närvaro på 1200-talet till Böhmiskt styre och till en ”svensk” period på ca 50 år under 1600-talet då Karl den 12:e var i området för att bl.a återupprätta protestantismen. Senare övergick Silesien i Preussiskt styre på 17-hundratalet. Efter andra världskriget finns det kvar en liten del av västra Silesien i Tyskland och ytterligare en liten del i Tjeckien medan den största delen är i Polen.

En del av de gamla SZD lokalerna används idag, andra står oanvända och med stora renoveringsbehov. På bilden nyrenoverade, ljusa lokaler som används av Allstar, ett av företagen i Silesian Cluster som producerar bl.a Perkoz, SZD 55 Nexus e-motion (typ FES), SZD 59 Acro och SZD 51 Junior. T.v i bild CEO Michal Ombach.

SZD
Orsaken till koncentrationen av segelflygföretag med olika inriktning i området beror huvudsakligen på att i Bielsko-Biala råkade den stora statliga polska segelflygtillverkaren SZD ligga.

”Szybowcowy Zaklad Dosviadczalny” betyder ungefär “Utvecklingsenheten för segelflygplan”. SZD var segelflygdelen av PZL, den statliga organisation som svarade för all flygplanstillverkning och utveckling både militärt och civilt inte bara för Polen utan hela det kommunistiska östblocket.

I Bielsko låg framförallt den stora tekniska utvecklingsavdelningen för segelflygplan. Många omorganisationer och namnbyten inom SZD under årens lopp men flygplanen behöll alltid beteckningen SZD som tillverkarnamn följt av typnummer vilket vi tackar för.

Ingenjörerna jobbade i team och det var ofta konkurrens mellan teamen om vilka som lyckades bäst. Säkerligen en mycket rolig och utmanande tid för unga konstruktörer och medarbetare framförallt på 50- och 60-talen. Många av ingenjörerna kom från Tekniska Universitetet i Warzawa och dess flygtekniska fakultet. Man fick fram flygplan som tog VM-medaljer från 50-talet och fram till 1970 (Mucha, Zefir, Foka, Cobra, Orion) och som med fog kunde sägas tillhöra de bästa i världen.

Men man experimenterade också med ovanliga konfigurationer som flygande vingar t.ex SZD-6x Nietoperz (bild) och SZD 13 Wampir och canardkonstruktioner (”stabben fram”) som IS 5 Kaczka liksom utpräglade flygplan för avancerad flygning (Jastrzab, Kobuz).

Dessutom hade man en omfattande tillverkning av segelflygplan i Bielsko i direkt anslutning till utvecklingsavdelningen. Som mest var det 800 man som jobbade på fabriken och upp till 350 segelflygplan om året kunde det bli. Förutom tillverkning till Polen själv, export till andra östländer inklusive Sovjet och Kina men även relativt betydande antal till länder i väst. SZD hade också andra tillverkningsenheter i t.ex Jelenia Gora (f.d Grunau) som också hör till Silesien liksom i Krosno, Wroclav och Gdansk.

Figur: Arvet från SZD

Bielsko-Biala
Bielsko-Biala är idag en medelstor stad med ca 185 000 invånare, vackert belägen vid foten av den långsträckta bergskedjan Karpaterna. Ett vackert torg med uteserveringar, god mat och gott öl. Fina möjligheter till vandring i omgivningarna och vintertid skidåkning bjuder in till ett besök, inte bara med anledning av segelflyg. Närheten till Krakow 1,5h bilresa bort med dess flygplats som bl.a trafikeras av lågprisbolag är också en fördel.

 

I den stora gamla hangaren från SZD-tiden huserar nu endast Allstar på bilden Perkoz. Ligger på flygfältet mitt inne i Bielsko.

 

Firman Avionic som tillverkar Diana 2 och 3 har sin utvecklings och konstruktionsavdelning i Silesian Center medan tillverkningen sker i andra lokaler i Bielsko.

I Krakow finns också ett sevärt flygmuseum med många unika polska segelflygplanskonstruktioner som hänger i taket. Några tyvärr i dåligt skick. I Bielsko finns ett stort gräsfält nere i staden vid gamla SZD fabriken men också den världsberömda segelflygplatsen Zar på en bergssida alldeles utanför Bielsko. Där startar man alltid i en ganska markant utförsbacke och landar åt andra hållet i uppförsbacke oavsett vindriktning.

SZD fortsatte som företag efter ”frigörelsen” 1989 men då de militära beställningarna uteblev och flaggskeppet Jantar inte längre var konkurrenskraftigt i väst och efterföljaren SZD 55 inte blev den succé man hoppats på gick det sakta utför med den en gång så stora och stolta enheten.

Men man producerade ändå en del Puchatz och Junior. 1992 gick företaget slutligen i konkurs delvis beroende på ledningens ovana vid västerländska marknadsmässiga principer och förhållningssätt.

Då hade en av SZD-konstruktörerna, Bogumil Beres redan den nya revolutionerande 15-m kärran SZD 56 Diana färdig på ritbordet. Frågan är om inte hans Diana och utvecklingen Diana 2 är den mest framgångsrika konstruktionen av alla som bär namnet SZD?

Även Perkoz, en tvåsitsig utveckling av Puchatz fanns färdig (læs test her). Kom dock för sent innan serieproduktionen kommit igång var konkursen ett faktum. Redan innan konkursen hade flera av de tidigare ingenjörerna och produktionspersonalen lämnat och startat eget vilket också Beres gjorde.

Företagen i ”clustret” täcker ett ganska vitt spektrum av inriktningar från reparationer och ommålningar till tillverkning och utveckling av segelflygplan men även UL och motorflygplan samt transportvagnar mm. Dessutom en massa ”sidekicks”, tillverkning av delar eller hela flygplan till andra tillverkare (Extra, Stemme m.fl), kompositkomponenter inom andra områden samt enskilda projektuppdrag från utomstående.

Man slås av att i flera av de segelflygrelaterade företagen finns det ”investerare” eller affärsmän vid sidan av företagsledarna/delägarna där de senare står för flygbakgrunden. (Læs portræt af SZD efterfølgeren, Allstar PZL her)

Silesian Center for Science and Technology of Aviation Industry som ligger en bit utanför Bielsko. Anläggningen är bland de modernaste i Europa

 

Den stora belastningsjiggen i teknologicenteret. Anläggningen är bland de modernaste i Europa

Imponerande maskinpark
Ofta har man också projekt man driver med olika typer av EU- eller statlig forskningsfinansiering. Bl.a är Avionic (Diana2 och 3) delpartner i ett toppmodernt till 80 % EU-finansierat utvecklingscentrum för kompositkonstruktioner kallat Silesian Center for Science and Technology of Aviation Industry som startade 2012.

Där har man tillgång till det allra senaste när det gäller utrustning för forskning och prototypbyggen av kompositdelar både till flygindustri men även bilindustri mm. Driften finansieras delvis och samordnas av staden Gliwice norr om Bielsko.

8-10 företag arbetar direkt på plats, däribland Avionic som har sin konstruktionsavdelning där men Centret har också ca 40 externa uppdragsgivare. Totalt arbetar ca 40 personer på Centret varav mer än hälften är ingenjörer och forskare. Man kan hyra kontorsutrymmen och där jobbar ytterligare ett 20-tal personer i dagsläget.

Man har hypermodern utrustning med digitalstyrd laserskärning av prepreg mm.

Maskinparken är imponerande, fräsmaskiner för tredimensionell fräsning av formar, digitala skärmaskiner av glasfiber och kolfiberväv även i prepreg, två stora autoclaver, vibrationstestutrustning, anordningar för hållfastighetstest av vingar, laboratorier mm.

Prepreg är glas eller kolfiber som mättats med expoxi industriellt under mycket kontrollerade och kvalitetssäkrade former. Idag är i princip alla kompositdelar i trafikflygplan byggda med prepreg. Förvaras kallt och härdprocessen kommer igång först när prepregen utsätts för värme.

 

Här vattnas det i munnen på alla kompositnördar. Två stora autoklaver för härdning av prepreg i glas eller kolfiber i hög temperatur och tryck. Prepreg innebär att väven är optimalt mättad med epoxi industriellt när den levereras och man kan därigenom spara upp till 20% vikt av komponenterna. Prepregen förvaras kyld tills den skall användas t.ex i en vingform där man sedan skjuter in t.ex vingformen i autoklaven så att härdprocessen startar.

 

Tredimensionella fräsmaskiner har ju numera blivit vardag. Man sparar ju oerhört mycket tid och framförallt får man enormt mycket högre kvalitet när man tillverkar såväl negativ- som positivformar till vingar, kroppar och olika andra delar.

I kompositkonstruktioner som segelflygplansvingar ger användning av prepreg ca 20% mindre behov av epoxi och framförallt får man jämnare kvalitet och blir därigenom starkare än vid handuppläggning. Användning av kolfiber ger också 25% starkare konstruktioner eller motsvarande lägre vikt. Man bör helst ha tillgång till en autoclav där man skjuter in formen med ilagd prepreg.

Med övertryck och värme upp till 120 gr C genomförs härdningsprocessen. Men det går också att mer traditionellt lägga i prepregen i formen i rumstemperatur och få tryck genom att suga ut luften under en plastfilm som ligger på prepregen. Sedan måste man dock värma hela processen i en ugn för att härdningen skall starta, ofta en isolerad ”låda”.

Således innehåller clustret segelflygrelaterade företag som arbetar efter beprövad erfarenhet och andra som ligger i teknikens och forskningens frontzon. Lönerna har ökat även i Polen vilket framförallt påverkar de personalintensiva företagen som sysslar med ommålning och reparationer. Kompenseras till viss del av ett gott rykte. När det gäller utveckling av flygplan hoppas vi att Polen kan fortsätta att vara en välbehövlig utmanare till den tyska dominansen. Lycka till önskar vi!

SZD-flygplan: Made in Silesia

SZD-6x Nietoperz. SZD experimenterade också med ovanliga konfigurationer som flygande vingar

 

SZD 24 Foka. Futuristiskt stjärparti från Foka som kom i början av 60-talet. Fina prestanda i standardklassen men den vann även uppseendeväckande VM 1965 i Öppna klassen med Jan Wroblewski från Polen.

 

SZD 56-2 Diana
Världens otvivelaktigt bästa 15-m kärra SZD 56-2 som nu tillverkas av Avionic i en ännu förbättrad form. Och det är inte bara Kawa som nått framgångar med den.