Sonderingsguiden

Med artiklen " Segelflygmeterologi for dummies" tittade vi lite på hur man kan gå till väga för att bilda sig en uppfattning om när vädret lämpar sig för segelflygning. I denna artikel dyker vi ett stycke djupare i väderprognosdjungeln och tar oss an ett nyttigt verktyg - prognossonderingar.

Tekst: Emil Björk

Om forfatteren: Emil Björck
Flygklubb: Ljungbyhed FK
Födt: 1987
Utbildning: Magisterexamen i fysik, inriktning meteorologi, från Lunds universitet
Yrke: Prognosmeteorolog på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Fritidsintressen: Segelflyg, skidåkning, musik och träning i måttliga mängder.

Link to automatic translation

Om man vet hur de ska tolkas, kan prognossonderingar ganska effektivt ge information om hur ”kry” den luft vi vill flyga i är och vilken molnbas vi kan förvänta oss. Sonderingar kan även förse sträckflygaren med information om risken för utflakning i olika områden, eller om molnflygaren behöver oroa sig för överutveckling.

Skal vi flyve? Hvorhen? Hvornår? Emil Björk gennemgår her de vigtigste faktorer for at forstå vejret – læs artiklen ” Segelflygmeterologi for dummies” 

Det termodynamiska diagrammet

Innan vi tittar på hur en sondering av atmosfären kan se ut ska vi titta på det termodynamiska diagrammets beståndsdelar i Figur 1. Vi börjar med att bestämma att vi har höjden på den y-axeln och den anges här både som fallande tryck i hektopascal (hPa) och i meter (m). Ibland anges höjden endast som fallande tryck och som ungefärliga hållpunkter kan vi använda:
– 900 hPa motsvarar knappt 1000 m
– 850 hPa motsvarar cirka 1500 m

Figur 1: Det termodynamiska diagrammet

Det finns olika typer av termodynamiska diagram och lutningen på de olika linjerna i förhållande till varandra tycks vara en smaksak. De betyder dock samma sak, nämligen:
– Isoterm – röda linjer från sydväst till nordost. Även skalan på x-axeln.
– Torradiabat – svarta, heldragna linjer.
– Fuktadiabat – svarta, streckade linjer
– Blandningsförhållande – gröna, streckade linjer. Även den mindre tydliga, gråa skalan på x-axeln.

Isoterm
Dessa linjer anger kort och gott temperaturen i grader Celsius. Notera att temperaturen inte ligger parallellt med x-axeln utan är vinklad så att temperaturen stiger åt ”sydost” och faller åt ”nordväst”.

Torradiabat
Dessa linjer beskriver ett luftpakets färd i atmosfären adiabatiskt alltså utan att något energiutbyte sker med omgivningen och inget vatten varken kondenserar, sublimerar eller förångas. Vi kan tänka oss att en given torradiabat beskriver hur temperaturen avtar med höjden i en termikblåsa innan den nått kondensationsnivån (molnbasen). Att temperaturen avtar med höjden har således endast att göra med att trycket i luftpaketet faller.

Fuktadiabat
Dessa linjer beskriver ett luftpakets färd i atmosfären adiabatiskt men nu kondenserar vi vattenånga. På så sätt frigörs latent värme som tillförs luftpaketet och mycket riktigt ser vi att temperaturen i detta fuktadiabatiska luftpaket faller långsammare med höjden än för torradiabaten – energi tillförs luften i övergången från vattenånga till flytande vatten.

Blandningsförhållande
Luftens fuktinnehåll i gram vatten per kilogram luft (g/kg).

Figur 2: Ballongsondering från Wroclaw i Polen den 24:e maj 2012 klocka 12 UTC. Vi ser bland annat kurvornas knyck när stratosfären tar vid på knappt 11 000 meters höjd.

Sonderingen

Det finns både verkliga sonderingar, uppmätta med hjälp av en ballong, och prognossonderingar som framställs ur numeriska prognosmodeller. Får man tag på en verklig sondering för platsen man befinner sig på kan man skatta sig lycklig. Men de är sällsynta och därför är egentligen prognossonderingar mest intressanta för oss. Teorin är hursomhelst densamma och följande exempel är verkliga sonderingar.

Då en väderballong färdas uppåt genom atmosfären registrerar den temperatur och daggpunkt vilka vi sedan kan plotta som linjer i det termodynamiska diagrammet som i Figur 2. Dessa linjer kan aldrig korsa varandra så vi behöver inte oroa oss för att tappa bort vilken som är vilken, och daggpunkten ligger alltid till vänster.

I exemplet i Figur 2 ser vi att temperaturen vid marken är drygt 20C och på knappt 11 000 m cirka -55C. Här har vi tropopausen denna dag och vi ser sedan en tydlig knyck när vi går in i stratosfären och temperaturen så smått börjar stiga med höjden. Daggpunkten vid marken är 4C.
Utifrån sonderingen kan vi bestämma en rad tillstånd hos atmosfären. Vi börjar med att säga att ju längre ifrån varandra temperatur och daggpunkt ligger, desto torrare är atmosfären. Ligger de tätt är det fuktigt och risk för moln oavsett höjd.

Temperaturavtagande med höjden är definitionen för hur stabil atmosfären är. I diagrammet kan vi utläsa stabiliteten som:
– Stabil – ju mer högerut temperturlinjen lutar
– Labil – ju mer vänsterut temperturlinjen lutar
och vi återkommer till detta mer i detalj lite senare.

I exempelsonderingen i Figur 2 ser vi en typisk profil för en dag med termik och cumulus. Tyvärr stöter vi redan här på skillnaden i utformning mellan olika termodynamiska diagram. Jämför med Figur 1 för att känna igen linjerna.

Vi ser i Figur 2 att temperaturprofilen är parallell med torradiabaten den första biten upp till cirka 2000 m vilket hör till vanligheterna mitt på dagen en sommardag. På cirka 2000 m har vi en inversion där temperaturen stiger med höjden.

Foto 3: Trägen vinner. Ibland kan torrtermiken orka genom inversionen men i detta fallet var luften för torr för molnbildning.

I Foto 3 syns ett tydligt exempel på en inversion under en dag med torrtermik. Inversionen markeras tydligt av de partiklar som samlas i skiktet under inversionen. Över inversionen är luften klarare.

I det lägsta skiktet (lag, red.) upp till inversionen är luften väl omblandad vid den här tiden på dygnet och därför är temperaturlinjen (eller skiktningskurvan) parallell med torradiabaten i Figur 2. Vi ser även att daggpunkten nästintill går parallellt med linjerna för blandningsförhållande; den konvektiva omblandningen har jämnat ut fuktinnehållet i bottenskiktet och det är (nästan) lika mycket vattenånga överallt.

I det här torra skiktet får vi bedöma luftens stabilitet utifrån hur skiktningskurvan lutar jämfört med torradiabaten. Ju närmare torradiabatens lutning vi kommer, desto labilare är luften. Och just lutningen på torradiabaten är den mest labila luft vi kan få och därför kan temperaturkurvan inte luta mer vänsterut än vad den gör. Endast vid kraftig uppvärmning av det absolut lägsta skiktet närmast marken kan vi ha en labilare atmosfär än torradiabaten men detta beror endast på att solinstrålningen här är effektivare än luftens omblandning. I andra fall skulle denna labilitet utjämnas tämligen omgående.

I inversionen på ca 2000 m stiger temperaturen med cirka 4 grader ganska snabbt. Efter inversionen ser vi att temperaturen avtar långsammare med höjden (profilen lutar mer högerut) jämfört med under inversionen – luften är här torrstabil. Vad som händer ovanför inversionen ska vi återkomma till.

Praktik: Molnbasen

För vår del när vi segelflyger är hela sonderingen upp till tropopausen intressant men vi tar det allteftersom och börjar med det lägsta skiktet innan kondensationen – det luftlager vi normalt flyger i. Nu blir det lite mer praktiskt och vi försöker bestämma molnbasen utifrån sonderingen i Figur 4 som är samma sondering som i Figur 2 men inzoomad till det för tillfället mest intressanta skiktet.
Först ska vi komma ihåg att en prognossondering beskriver medelvärden för temperatur och daggpunkt för en omgivning som är ganska stor (för närvarande upp emot 2,7 x 2,7 km i SMHI:s prognoser). En verklig sondering å andra sidan beskriver verkligheten men endast i en punkt och sonderingar görs tämligen glest. Det kan och lär alltså förekomma variationer både inom ”prognosboxen” och vid sidan om punkten varifrån sonderingsballongen släppts.

Figur 4: Valda delar av sonderingen i Figur 2. Se texten för närmare beskrivning av den brandgula hävningskurvan.

För att vi ska få termik måste vi tillföra extra energi någonstans och det gör vi genom att simulera en höjning av temperaturen. Höj temperaturen vid marken 1 till 2 grader och gör en markering (1). Dra en linje från denna temperatur som går parallellt med torradiabaten (2).

Detta gör vi för att vi antar att termikblåsan stiger, att dess energiutbyte med omgivningen är lika med noll samt att dess temperaturavtagande endast är en funktion av lufttryckets avtagande med höjden.

Hitta daggpunkten vid marken och därmed också blandningsförhållandet mellan luft och vattenånga och gör en ny markering (3). Enligt adiabatisk teori (inget utbyte av någonting med omgivningen) ska vi ha samma fuktighet under hela termikblåsans färd och därför drar vi en ny linje (4) som går parallellt med linjerna för blandningsförhållande. När linje (2) och (4) möts är luften så pass kall att vattenångan börjar kondensera – vi har bestämt vår molnbas (5) som i det här fallet hamnar på ca. 2200 m. För att vi ska få cumulus måste linje (2) och (4) mötas innan inversionen. Annars kommer termikblåsan att stanna av innan vattenångan börjat kondensera och vi får istället torrtermik.

I denna sondering ligger daggpunkt och temperatur tillräckligt nära varandra vid (5) för att vi ska kunna förvänta oss cumulusbildning. Inversionen precis i detta skikt kommer att hämma cumulusmolnets fortsatta utveckling ty omgivningen är från och med (5) varmare än vår termikblåsa. Vi ser också att inversionen är torr – temperatur och daggpunkt ligger långt från varandra – vilket är gynnsamt för segelflygning och detta återkommer vi till.

Molntoppen

Vad som händer när väl ett cumulus bildats är betydande för hur den fortsatta segelflygdagen ska fortsätta. Figur 2 och 4 visar en dag då vi typiskt kan vänta oss små cumulus. Av erfarenhet vet vi att ju högre cumulusmolnen når, desto starkare blir oftast även termiken under moln – åtminstone i den övre halvan av molnbashöjden. Det kan därför vara intressant att undersöka förväntad molntoppshöjd för dagen. Vi tittar på lite scenarier i det här kapitlet och vi börjar för tydlighetens skull med en ytterlighet – överutveckling.




Överutveckling

Med överutveckling menar vi oftast stackmoln som växer i höjdled så pass att det till slut bildas upptornade cumulus congestus och senare skurmoln, cumulonimbus. Överutveckling kan ske även från den mest klarblåa himmel. Det beror på hur labil höjdluften är och om konvektionen vid marken når en tillräckligt hög energi för att sätta igång den högtsträckande, djupa konvektionen.
Vi utgår från sonderingen i Figur 5 och går till väga på precis samma sätt som när vi bestämde molnbasen.

Figur 5: Sondering från Poprad-Ganovce i Polen den 5:e augusti 2012. Hävningskurvan är inritad med brandgult och förklaras närmre i texten.

I figur 5 börjar vi med att lägga märke till att vi i detta exempel har fått hjälp med att hitta vår överskottstemperatur vid marken (1). Kraftig soluppvärmning har gett upphov till ett skikt nära marken med torrlabil luft precis som vi diskuterade tidigare. Från korsningen mellan linje (2) och (4) ska vi nu dra en ny linje (6) som är parallell med fuktadiabaten. Detta eftersom vattenångan (vanddamp, red.) i termikblåsan nu börjat kondensera och temperaturen avtar således långsammare på grund av tillförd latent värme.

Så länge linje (6) ligger till höger om temperaturprofilen är molnet varmare än omgivningen och kommer att fortsätta växa och vi kan fortsätta att förlänga linje (6). Men från att vi korsar temperaturprofilen och går över på vänster sida är termikblåsan kallare än omgivningen och kommer att bromsas in. Vi har i det ögonblicket nått en jämviktsnivå och därmed bestämt en rimlig molntoppshöjd (7).
Hur högt molnet blir har dock lite fler dimensioner och detta undersöks djupare i ett senare stycke om molntoppens energi. Som ett par tumregler kan vi så länge använda:
– Om molnets topp når -10 C, finns risk för nederbörd
– Om molnets topp når -25 C och molnets vertikala utsträckning (höjdskillnaden mellan (5) och (7)) är minst 3 km, finns risk för åska (torden, red.)

Molnet som vi bildat med vår hävningskurva i Figur 5 uppfyller båda dessa kriterier.
Om luften är upplagd för överutveckling finns det alltid en spärr som måste övervinnas innan molnet överutvecklas. Det kan vara en inversion på höjd som molnet måste ta sig genom eller något annat men den finns alltid där. Termiken måste nå nivån för fri konvektion varifrån den är varmare än omgivande luft upp till jämviktsnivån (7). I Figur 6 syns cumulonimbusmoln i bakgrunden. Molnen i förgrunden har ännu inte nått nivån för fri konvektion.

I exemplet i Figur 5 noterar vi att luften under kondensationsnivån är torrstabil (temperaturkurvan lutar mer högerut än torradiabaten) förutom i det uppvärmda skiktet i botten. Det var troligen därför inte någon stark termik under morgonen utan termiken bromsades ständigt då dess energi inte var tillräcklig för att stiga genom det torrstabila skiktet.

Men i takt med att marktemparaturen stiger kommer torrtermiken att nå allt högre. Soluppvärmningen vid marken blir till sist kraftig nog för att en termikblåsa ska vara varmare än omgivningen hela vägen upp till kondensationsnivån (5). Strax ovanför kondensationsnivån är det sedan fritt fram att stiga till knappt 12 000 m där vi når jämviktsnivån (7). Denna dag i Polen var det just ett stabilt skiktat bottenskikt som var spärren för överutveckling.

Vid sådana förhållanden dyker överutvecklingen verkligen upp från en klarblå himmel. När termikblåsan väl fått energi nog att nå kondensationsnivån når konvektionen snabbt högre höjder. På grund av den stabila skiktningen under molnbasen hittar vi dålig termik dock till allt högre höjd och till sist, då vi ser ett första cumulus, är överutvecklingen snart igång.

När man undersöker molntoppshöjden kan det även vara intressant att se vad som händer om daggpunkten vid marken skulle variera. Om vi med ett snabbt överslag i Figur 5 höjer daggpunkten en grad, ser vi att molnbasen hamnar lägre och det skulle således krävas något mindre soluppvärmning innan vi når nivån för fri konvektion.

I just detta fallet spelar en höjning av daggpunkten ingen större roll för molntoppshöjden utan kanske bara innebär överutveckling tidigare på dagen. Hade vi däremot haft en inversion på medelhög höjd, kan extra fukt vid marken vara avgörande för om molnet orkar bryta genom denna inversion eller ej. Det kan innebära skillnaden mellan regnskur och inte regnskur och daggpunkten vid marken spelar ofta en större roll vid sådana tveksamma lägen än vad temperaturen gör.

Figur 6: Väldigt labil luft på väg in från nordväst över Ljungbyhed.

Figur 6 kan vara ett exempel på detta. Det är inte orimligt att anta att molnen i förgrunden hämmas av en inversion på höjd medan cumulonimbusmolnet i bakgrunden orkat ta sig genom inversionen. Ovanför är det sedan fritt fram att stiga till tropopausen. Det kan ibland alltså vara värt att laborera lite med daggpunkten, särskilt då man tänkt sig att flyga i moln.

Flere teknikartikler

Hold øje med FLARM-systemets funktion.

En simpel test afslører, at ikke alle FLARM-systemer fungerer optimalt. Elektroniktekniker Oluf Mauritsen fra Skrydstrup Svæveflyveklub har gennemgået flere forskellige installationer og giver her tips til hvordan man selv udfører en enkel test af systemets ydeevne.
Det kan være en god investering i øget flyvesikkerhed.
20. juni 2023/af Jens Trabolt

Termik-praktikere møder termik-forskere

Der nørdes helt i top på det norske nationalcenter på Starmoen, som i denne uge er vært for en international sommerskole for vejr-forskere. Kan vi blive klogere på termikken, mon?
29. juli 2022/af Jens Trabolt

e-Genius slår 2 verdensrekorder

Forskningsflyet eGenius fra Stuttgart Universitet har fået en velfungerende range extender baseret på Smart/Mercedes-dieselmotor. Med det nye hybridsystem lykkedes det at slå 2 rekorder for elektriske fly – både absolut distancerekord på over 1000 km og hastighedsrekord på 206 km/t over en 500 km bane.
26. april 2022/af Jens Trabolt

Svævefly i videnskabens tjeneste

DLR, det tyske nationale center for luftfarts- og rumforskning, har Europas største flåde af forskningsfly. Ud af de totalt 12 fly findes der også et højt instrumenteret svævefly, en Discus 2C, som nok er DLRs mindste og letteste test-fly, men er på ingen måde det mindst kapable. Det skal vi se nærmere på her.
19. januar 2022/af Jens Trabolt

Åska och drivis – Nedslag i loggboken

"Nu började vädret att snabbt bli riktigt bra. Molnbasen steg och var nästan 2 500 m. Och cumulusen började växa på både höjd och bredd. Något var på gång.
Jag insåg att det nu gällde att se till att flyga hem så fort som möjligt. Hur kunde en dag, som enligt prognoserna skulle bli en fin sommardag, förvandlas till en magnifik uppvisning i ”åska och drivis”? Segelflygväder är utan tvekan intressant och bjuder ofta på mysterier och överraskningar, skriver Robert Danewid her om en yderst mindeværdig flyvning.
28. december 2021/af Jens Trabolt

To fluer med et smæk (og en trailer)

Producenterne af svævefly kan ikke stole på kvantespring inden for aerodynamik eller materialevidenskab. Der skal nye ideer til for at fastholde ønsket om at købe nye svævefly.
Tidligere Schleicher-konstruktør Michael Greiner diskuterer her et nyt koncept, som giver mulighed for en stor variation i spændvidde – hvordan ville det være med et fly med 18- og 26 meter-tipper i en og samme trailer?
17. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

”Er det på tide med et ”open-source” elektrisk spil?”

Elektriske spil har mange fordele, mener danske Mads Leth fra Vestjydsk Svæveflyveklub og peger mod en europæisk crowdfunding-kampagne for at skyde projektet i gang.
17. februar 2021/af Jens Trabolt

Fleksibel vinge skal give mere fart

Nyt tysk vinge-projekt med kodenavnet ”MILAN” skal give mere fart og mindre modstand. Hemmeligheden er fleksibel vingeforkant.
17. december 2020/af Jens Trabolt

Variometer med broadcast data

Polyteknisk Flyvegruppe i Danmark eksperimenterer med variometer som kan dele data. Det kan potentielt have store fordele.
7. december 2020/af Jens Trabolt

Men hvad med rækkevidden?

En vigtig del af det at disponere over et svævefly er evnen til at flytte flyet over betydelige afstande med trailer i bil. Men hvad bliver resultatet, når vi går fra fossile biler til elektriske biler? NORDIC GLIDING har testet forbrug og rækkevidde med tidens mest populære el-bil: Tesla 3.
20. oktober 2020/af Jens Trabolt

Elektrisk bogsering

Elektriska plan har redan använts för bogsering på prov så det är definitivt möjligt, men hur skulle ett verkligt praktisk och ekonomiskt bogserplan se ut? Argument för bogsering i en fossilfri värld.
25. februar 2020/af Jens Trabolt

Første klub med 2-sædet elektro

Borås Segelflygklubb er første klub i Norden til at købe fly med elektrisk drivlinje. Efter lang tids diskussion, og analyse bestilte klubben endelig en ASG 32 EL sidste år. NORDIC GLIDING var med, da de gode Borås-folk hentede det nye vidunder i Poppenhausen.
25. februar 2020/af Jens Trabolt

Dit næste slæbe-fly bliver en ”Rolls-Royce”

Rolls-Royce køber Siemens elektrofly-division. Det sætter yderligere fart på elektro-udviklingen, også i små fly.
3. oktober 2019/af Jens Trabolt

Kapacitetsrevolution i FES-batteri

FES-batterierne kommer med dramatisk forbedret kapacitet
3. oktober 2019/af Jens Trabolt

Første elektriske 2-seater i klubregi i Norden

Efter lang tids research, læsning, diskussion og besøg på fabrikker har Borås SFK gået ”all in” på elektrokonceptet og har bestilt en ASG 32 EL.
11. juli 2019/af Jens Trabolt

Fra computer til virkelighed

Med den nye AS 33 bryder Alexander Schleicher Segelflugbau i Poppenhausen med en lang tradition om at navngive flytyperne med konstruktørens efternavn. En af årsagerne til dette er, at udviklingsarbejdet nu håndteres af et stort team.
11. juli 2019/af Jens Trabolt

Ekstremt glidetal og flydende hydrogen

Projekt Phoenix som drives af en gruppe studenter fra Delfts Tekniske Universitet søger at få et teknologisk gennembrud på 2 meget vanskelige områder: Flyvning med flydende hydrogen og Boundary Layer Suction.
11. maj 2019/af Jens Trabolt

“Vi skylder giganterne alt”

Nixus er verdens første svævefly med fly-by-wire-styring: "Et massivt projekt", rapporterer konstruktøren Paolo Iscold til NORDIC GLIDING.
11. maj 2019/af Jens Trabolt

Svæveflyvning: Midt i den elektriske revolution

Som sport er vi med vores super-energieffektive fly det bedst tænkelige udgangspunkt for forsøg med elektrificering af flyvningen. Her er baggrund og fremtid.
13. januar 2019/af Jens Trabolt

På vej mod L/D 100

Hvordan kommer vi op på L/D 100? Den verdensberømte aerodynamiker Loek Boermans, som også var gæst på årets Billingehuskonference, gør her status over den globale udvikling i moderne aerodynamik. Rapport fra årets OSTIV-kongres
13. december 2018/af Jens Trabolt

Perlan 2: Bygget til ekstremer

Perlan 2 er resultatet af mange års arbejde og forskning. Portræt af en ekstrem konstruktion.
17. oktober 2018/af Jens Trabolt

Verdens vildeste wavecamp

Airbus Perlan 2-flyet har slået højdeverdensrekorden for svævefly, og det markerer en enorm præstation af en gruppe af frivillige. Men flyvning i ekstreme højder er ikke uden risiko.
17. oktober 2018/af Jens Trabolt

Seilfly-teknikeren på elektrokursus

Ole Baartvedt fra Hallingdal Flyklubb var i april måned med på Pipistrel-fabrikken i Slovenien for få et kursus i elektromotorer
19. juli 2018/af Jens Trabolt

Termik!

Termik! Der er nok ikke noget område af meteorologien, hvor så mange varierende hypoteser og teorier cirkulerer omkring termikkens oprindelse og virkninger. Men hvad er rigtigt?
22. juni 2018/af Jens Trabolt

Vindkraft – et pilot-problem?

Vindturbiner og svævefly deler lufthavet. Men hvad er påvirkningen fra vindturbiner på lette fly i luften, og findes der en mulighed for fredelig sameksistens? Tyske studier belyser problematikken.
23. februar 2018/af Jens Trabolt

Hvad er fremtiden for åben klasse?

NORDIC GLIDING har netop fløjet den spændende videreudvikling af åbenklasse-superskibet EB 29 – nu med R-vinger, som er tyndere og som giver mere fart. Men hvad er den generelle udvikling i den åbne klasse? Svaret kommer fra et forum af verdens førende konstruktører og eksperter. De træffes årligt til den såkaldte OSTIV-konference. Denne gang var 33. konference under VM i Benalla.
3. september 2017/af Jens Trabolt

Problemer under flyslæb?

Bugsering med motorfly er en populær og ganske sikker startmetode. Men den aerodynamiske interaktion mellem motor- og svævefly kan i visse tilfælde give anledning til kontrolproblemer for den stakkels pilot i svæveflyet. NORDIC GLIDING analyserer her et problem.
30. august 2017/af Jens Trabolt

Mod et sikrere design? – At bygge elektriske svævefly

Elektriske drivsystemer er enklere at anvende men præsenterer helt andre problematikker end benzinmotorer. NORDIC GLIDING har fulgt udviklingen af det elektriske turbosystem på ASG 32 EL som også anvendes på den nye AS 34 Me og den kommende AS 33 Me.
30. maj 2017/af Jens Trabolt

Elbil og flytrailer på langtur?

Selvmordsmission - for det går vel aldrig? Jo, siger norske Øyvind Moe. Han er blandt de første svæveflyvere i i verden som har prøvet konceptet.
2. april 2017/af Jens Trabolt

Vario: Segelflygarens viktigaste instrument

Variometern har funnits med oss de senaste 80 åren. Från att ha varit ett tämligen enkelt mekaniskt instrument är det idag ”hjärnan” i sofistikerade segelflygdatorer. Detta är ett försök att redogöra för variometerns historia och utveckling.
12. august 2016/af Jens Trabolt

Finaleglid fra rummet

Det er nu præcis 10 år siden, at verdens hurtigste, største, tungeste og i særklasse mest komplekse, farlige og dyreste svævefly gik på pension.
5. april 2016/af Jens Trabolt

Sonderingsguiden

Med artiklen " Segelflygmeterologi for dummies" tittade vi lite på hur man kan gå till väga för att bilda sig en uppfattning om när vädret lämpar sig för segelflygning. I denna artikel dyker vi ett stycke djupare i väderprognosdjungeln och tar oss an ett nyttigt verktyg - prognossonderingar.
20. oktober 2014/af Jens Trabolt

Segelflygmeterologi for dummies

Denna artikel är ett försök till att beskriva vilka parametrar som är viktigast för att göra en prognos för segelflygning och riktar sig kanske mest till dig som är relativt ny i segelflyget.
29. april 2014/af Jens Trabolt

 

Flere nyhedsartikler

“Det bliver i familien”

Danske Rasmus Ørskov og Jørgen Thomsen har købt en Jonker JS3 RES til deling. De er intet dårligt makkerpar, for Rasmus er verdensmester i Klubklassen, og Jørgen kan fikse alt, inklusiv elektrodrivlinjer.  Flyet fik sin ilddåb under det netop overståede DM på Arnborg.
22. maj 2024/af Jens Trabolt

Invitation: ElSKÅ 2 – EL Segelflyg Konferens på Ålleberg 28 – 29 augusti

För två år sedan arrangerade Segelflyget och Nordic Gliding, med Svenska Flygsportförbundet som sponsor, en tvådagars konferens, som vi kallade ElSKÅ på Ålleberg. Ett 40-tal deltagare fick prova AS 34 Me, ASG 32 el, Discus 2 FES, DG-1001e och LAK-17 C FES. Nu följer vi upp denna konferens med en ny, ElSKÅ 2. Denna gång kommer tonvikten att ligga på startmetoder.
17. maj 2024/af Jens Trabolt

Välkomna till Segelflygets kvinnoträff på Ålleberg!

Alla skandinaviska segelflygkvinnor inbjuds till årets SWM, Scandinavian Women Meet 2024 på Ålleberg 7-9. juni samt 23-25. augusti 2024.
Detta året träffas vi två helger under och efter tävlingssäsongen. Du behöver inte ha cert eller ens vara aktiv. Det räcker att du har ett brinnande intresse för segelflyg i alla dess former och är kvinna.
13. maj 2024/af Jens Trabolt

I luften – uden en lyd

Det er en mærkelig oplevelse at se en ASK 21 blive startet af et elektrisk Skylaunch Evo-spil. En elektrisk summen afslører, at noget er i gang, men her er intet rasende V8-brøl. Stigevinklen på flyet indikerer dog, at her er titaniske kræfter i værk. NG har besøgt en nordtysk klub i LSV Grambeker Heide som har taget hul på fremtiden.
6. maj 2024/af Jens Trabolt

Ventus selvstarter elektrisk for første gang!

Schempp-Hirth fløj første gang i går med den fuldt elektrificerede Ventus E på Hahnweide.
Basis er tydeligt Solo-systemet som vi i grove træk også kender fra JS3 RES, men Schempp-Hirth har tydeligvis opgraderet nogle af hovedkomponenterne med henblik på at øge performance og effektivitet i systemet efter deres egne specifikationer.
26. april 2024/af Jens Trabolt

Kan du lande til T’et?

Ud over Grand Prix og DM i kunstflyvning er DM i præcisionslanding på programmet til DM-ugen på Arnborg. Ambitionen for landingskonkurrencen d. 17 og 18. juni er et festligt event, hvor der er masser af se på og med hurtig afgørelse af points. Tilmelding er fortsat mulig.
25. april 2024/af Jens Trabolt

“Sikke en masse herligt legetøj”

“Umuligt” sagde alle volumenproducenter for 10 år siden, da Nordic Gliding spurgte om det var muligt at producere et selvstartende elektriske svævefly til ”masserne”. På årets Aero-messe som blev afholdt for 30. gang i Friedrichshafen var tendensen klar: Alt indenfor svæveflyvning er efterhånden elektrificeret, og godt legetøj koster…
23. april 2024/af Jens Trabolt

Land i sigte – klokken 7 om morgenen!

Yves Gerster fra Schweiz er ikke bare en kapabel pilot. Han er også nysgerrig, og med et et godt Europa-kort på væggen finder han inspiration til nye imponerende flyvninger. For få uger siden fløj han fra St Auban i Frankrig til Corsica – og retur!
17. april 2024/af Jens Trabolt

Bag kulissen før Aero

I næste uge starter Aero Messe i Friedrichshafen med et stort opbud af svævefly-producenter. Messen er enorm, og det samme kan siges for den store energi som mange virksomhederne lægger i at deltage. Hos Alexander Schleicher i Poppenhausen har man startet forberedelserne mindst et halvt år forvejen.
12. april 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 4: Om olika landningsteknik

"Jag var nu på ungefär 150 m höjd och i en svag plané. Då händer det, mitt framför nosen, planets och min, slår en 2 m bred, röd fallskärm ut, svischar till vindrutan och försvinner bakåt, uppåt. Linan som är av stål, hamnar över vänstervingen ungefär en och en halv meter från flygkroppen, där den börjar såga sig igenom vingnäsans fanér."
10. april 2024/af Jens Trabolt

Var med på Ungdomsläger 2024

Häng med på ungdomsläger sommaren 2024 – ett minne för livet!
I sommar anordnar Segelflygförbundet och KSAK åter igen ett utbildningsläger i segel och motorflyg som genomförs 21-26 juli på Ålleberg i Falköping.
8. april 2024/af Jens Trabolt

Morning Glory: Unikt vejrfænomen i ødemarken

“Morning Glory” er en sjælden begivenhed i atmosfæren i det nordlige Australien; En bølge som rejser gennem atmosfæren med cirka 40 km/t. Foran dette fænomen løfter luften sig laminart. Bagved Morning Glory kan der være ekstrem turbulens. Manden bag SkySight-prognosen Matthew Scutter rejste 2500 km hver vej for at opleve at flyve svævefly på Morning Glory.
4. april 2024/af Jens Trabolt

Mod alle fire ror-stop på Wavecamp

Wavecamps med flyvning fra frosne søer er en verdens-unik signatur for den svenske og norske svæveflyvning. Årets lejre i Vågå og Ottsjö er netop afsluttede, mens verdens nordligste i Kebnekaise fortsat pågår.
3. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".
2. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.
27. marts 2024/af Jens Trabolt

Mere slæberevolution i Norden

Sidste år erstattede Seilflyseksjonen i NLF og Segelflyget de gamle Pawnee og Supercub med køb af 141 hk-Eurofox. Nu følger flere nordiske klubber trop.
”At NLF valgte flyet efter grundig research var for os en bekræftelse af, at det var det rigtige fly”, fortæller styreleder i Drammen Flyklubbs Seilflygruppe Fredrik Øystese, som netop har bestilt samme fly.
22. marts 2024/af Jens Trabolt

Nye handicaps skal gøre klubklassen mere fair

Den yderst populære klubklasse er konstrueret med henblik på, at ældre og dermed prisbillige fly, der ikke længere er i top, fortsat skal kunne konkurrere i nationale og internationale sammenhænge. Hemmeligheden er handicapkoefficienter som gør det muligt for at holde et mesterskab for en klasse, hvor flyene kan være meget forskellige. I Danmark bliver disse handicaps nu ændret, så konkurrencen bliver mere fair end før.
21. marts 2024/af Jens Trabolt

Skövde flygklubb igår, idag och i morgon

Skövde FK flyttade förra året, då kommunens framtidsplaner för flygfältet i Skövde inte var garanti för fortsatt verksamhet. Klubben har nu fått fotfäste hos vänner på flygplatsen i Falköping och sammanslagningen av resurser har resulterat i en av Europas finaste klubbflottor. Fritt luftrum dessutom! Skövde FK:s Bernt Hall berättar här om de kanske största förändringarna i klubbens snart 90-åriga historia.
20. marts 2024/af Jens Trabolt

Ove Hillersborg får Göta-pokalen

Göta-pokalen, skænket af Aeroklubben i Göteborg, er dansk svæveflyvnings højeste udmærkelse. Den uddeles i år til Ove Hillersborg for hans store indsats i dansk svæveflyvning gennem årene. 
12. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den
svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."
7. marts 2024/af Jens Trabolt

Svæveflyve-piloter inspicerede kandidat til fremtidens elektriske slæbefly

Til weekendens IGC-møde i Toulouse var der indlagt et besøg hos Aura Aero, som har indgået aftale med det franske svæveflyveforbund om at levere fremtidens elektriske slæbefly.
6. marts 2024/af Jens Trabolt

Flyv hurtigere end Ib Braes og vind 10 000 DKK

Modsat golf og tennis er svæveflyvningen normalt ikke en sport, hvor man tjener penge på sine resultater. Og dog! Til mindehøjtideligheden for den danske rekordpilot Ib Braes på Arnborg for kort tid siden blev ”Ib Braes hastighedspokal” offentliggjort. Flyver man hurtigere end han gjorde i 1975 på en 100 km FAI trekant, så er der helt op til 10 000 kroner på højkant.  
5. marts 2024/af Jens Trabolt

Mindeord: Solo-motorpioneren Wolfgang Emmerich 1951-2024

Wolfgang Emmerich gik bort i januar efter længere tids sygdom, men hans signatur kommer til at findes i alle svæveflyveklubber verden rundt i mange år fremover. Han var en drivende kraft i udviklingen og produktion af de små Solo-motorer, som revolutionerede svæveflyvningen.
29. februar 2024/af Jens Trabolt

Svævefly på job og i fritiden

Ulf Ringertz er professor i Flygteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt passioneret svæveflyve-pilot. Et af hans mange projekter er en elektrificeret version af det lille svenske 12 m svævefly Windex.
28. februar 2024/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Man måste känna sin historia för att möta framtiden”

C-diplomet och ”måsmärket” fyller 100 år i år. I januari höll jag ett webinar om segelflygutbildningen under 100 år. När jag gjorde researchen till det insåg jag hur mycket av 30-tals strukturerna som fortfarande finns kvar i segelflyget. På gott och ont.
27. februar 2024/af Jens Trabolt

Solformørkelse i TMG – stik den!

Mange piloter har en ”bucket-list”, noget man gerne vil prøve her i livet. Det kan være bølge-flyvning i Norden, hangflyvning i Alperne eller noget helt tredje. Her er en ny ide: Sidste år, d. 20 april, fløj australske Barry Hendy 3500 km fra sin base i Benalla ud til vestkysten af Australien i en Phoenix-TMG for at opleve en total solformørkelse i 15 000 ft. Stik den!
22. februar 2024/af Jens Trabolt

Ny hangar giver flyveglæde i hverdagen

Det er meningsløst at have dyre fly, hvis de er utilgængelige. Nye hangarer giver komfort og smidighed i hverdagen for en række nordiske klubber, senest med byggeprojekt i Midtsjællands SFK.
20. februar 2024/af Jens Trabolt

DM-ugen 2024: Sportsfest på himlen over Herning

For første gang er svæveflyvningen med i sportsfesten ”DM-ugen” i Herning som afvikles fra 20-23 juni. Svæveflyvningen tyvstarter dog allerede d. 17. juni, og således bliver Arnborg i hele uge 25 vært for en række spændende sportslige events med konkurrencer i kunstflyvning, grand prix og præcisionslanding.  
14. februar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 2: En vinschstart med Baby

En vinschstart med Baby: Man kanske borde haft djuphavsdykning som hobby istället? Höjdmätarens visar 275 m. Då avbryts plötsligt mina funderingar av ett ryck, som handgripligt påminner mig att det är tid att koppla ur. Innan jag hinner göra detta får jag ett nytt ryck, som förvandlar min hals till en giraffdito och sänder denna tanke genom min skalle:  "Detta här har jag t o m betalt pengar för."!
12. februar 2024/af Jens Trabolt

Fra ASK 21 til F-35

Svæveflyvningen og den trofaste ASK 21 blev adgangsbilletten for piloten CAI til en karriere med spændende F-16-flyvning i det danske flyvevåben. Nu er han ved at lægge sidste hånd på sin omskoling til verdens nok mest avancerede flyvemaskine F-35 i USA. Det er et projekt omgivet af et ekstremt sikkerhedsniveau som matcher den ekstreme teknologi bag flyets performance. Her får vi et sjældent blik bag kulisserne.
8. februar 2024/af Jens Trabolt

Norsk jernhest får nyt liv på Arnborg

Den pensionerede norske Pawnee LN-EIC kommer nu til Danmark til erstatning for OY-CYY som havarerede sidste år. Til trods for alderen er der fortsat en brugsværdi, vurderer man i Danmark
6. februar 2024/af Jens Trabolt

Den perfekte svæveflyve-bil?

Volkswagens ID Buzz er en elektrisk re-inkarnation af den legendariske VW Bus fra 1959. Den kan trække op til 1000 kg trailer, og er med et ben i både for – og fremtid utrolig charmerende og ikke mindst ekstremt rummelig. Men hvor langt kommer man med en fly-trailer på slæb?
2. februar 2024/af Jens Trabolt

Hvornår er selvstartende el-fly grønnere end Pawnee?

Med muligheden for elektrisk selvstart i de fleste nye 18 m-fly er elektrificeringen kommet et skridt nærmere. Men er elektriske svævefly egentlig grønne? Aktuel rapport giver os en indikation af, hvad et batteri egentlig ”koster”.
29. januar 2024/af Jens Trabolt

På 1000 km rekordjagt i Namibia

I hjertet af Namibia, hvor termikken danser over det endeløse landskab i Kalahari-ørkenen, har to danske svæveflyvepiloter, Claus Elmeros og Klaus Juhl realiseret drømmen om at flyve den første danske 2-sædede 1000 km FAI-trekant.
24. januar 2024/af Jens Trabolt

SM i Konstflyg 2024

Till sommar så kommer Konstflyg SM att avgöras i Borås i såväl segelflyg som motorflyg. Tävlingen är öppen för alla från våra nordiska länder, dock krävs ett svenskt medborgarskap för att bli svensk mästare.
22. januar 2024/af Jens Trabolt

”ESP” til svævefly?

Stalls i lav højde fører hvert år til alvorlige havarier i svæveflyvningen. Men hvad nu hvis et svævefly var monteret med et system som både advarer og griber fysisk ind, lidt ligesom ESP-stabilitetskontrol til biler? Et tysk forskningsprojektet ”ASAsys” sigter netop på at udforske mulighederne for et anti-stall-system.
15. januar 2024/af Jens Trabolt

Mindeord Ib Braes 1928-2024

Ib Braes er gået bort i en moden alder af 95 år, oplyser familien. Ib Braes var en af de helt store svæveflyvere i sin generation og har spillet en stor rolle i udviklingen af strækflyvningen i Danmark – dels gennem sin forståelse af vejr og termik, men også som drivkraft under etableringen af svæveflyvecenter Arnborg.
12. januar 2024/af Jens Trabolt

Bröderna Hütter – pionjärer och innovatörer

Bröderna Hütter har nog gått under radarn inom segelflyget, men de är upphovsmän och medskapare till några av segelflygets viktigaste innovationer. Nästa gång du monterar ett flygplan med automatiska roderkopplingar eller tar ut luftbromsarna på finalen, skänk bröderna Wolfgang och Ulrich Hütter en tanke. Och deras samarbete med Eugen Hänle gav oss några av de första och epokgörande ”plastflygplanen”.
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Hütter H17: världens minsta segelflygplan?

När undertecknad guidar grupper i vårt Segelflygmuseum på Ålleberg berättar man gärna om de lite mer udda segelflygplan som finns där. Ett av dessa är den dimunitiva Hütter H17 SE-SAD med knappt 10 m spännvidd, världens minsta segelflygplan. Just det kanske inte är helt sant men i varje fall inte långt ifrån….
H17 var bröderna Hütters första ”riktiga” konstruktion 1934 som sedan följdes av många epokgörande flygplan t.ex H 301 Libelle
9. januar 2024/af Jens Trabolt

Jens Hansen: “Hvad vil vi huske i 2023? Og hvad byder 2024 på for os svæveflyvere?”

Nytårshilsen fra Formand i DSvU, Jens Hansen som her ser tilbage på 2023 og frem mod nye planer for 2024.
3. januar 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta skrönor del 1: Att rutscha

I segelflygaren och flyghistorikern Knut Ullers (1929-2018) donerade samling hittade vi fem ”skrönor” om segelflyg under kriget och från Bulltofta i Malmö. Författaren til skrönorna är signaturen BS. Bakom BS står Bengt Serwe (1919-2002). Bengt var arkitekt och sedermera även lärare på Pauli skolan i Malmö (Sveriges äldsta tekniska läroverk) där han undervisade i bl a byggteknik. Här kommer första delen: "Att rutscha"
27. december 2023/af Jens Trabolt

Vi ønsker en glædelig jul. Tak for 2023!

Kære læsere, samarbejdspartnere og annoncører. NORDIC GLIDING ønsker en glædelig jul og godt nytår.
22. december 2023/af Jens Trabolt

Julehilsen fra Norge: “Endelig snur sola igjen”

"Motoren til alle oss seilflygere, sola, snur endelig igjen, og vi kan glede oss til en ny flott sesong", skriver Styreleder i S/NLF Håvard Gangsås i denne julehilsen. 2023-sæsonen var et godt udgangspunkt: Ingen alvorlige skader eller ulykker, en norsk VM-titel i E-gliding og et Ole Reistad-senter i topform - ovenikøbet med friske slæbekræfter til næste år med helt nyt Eurofox. Jo, der er meget at glæde sig over.
21. december 2023/af Jens Trabolt

Video: Gennemgang af JS5-prototypen

Den åbne klasse giver konstruktørerne frihed til at designe og producere fly med maksimal performance. Med den nye JS5 Rey mener Jonker, at 24 meter spændvidde er det helt rigtige kompromis når det gælder maksimal ydelse over hele polaren. Kort efter jomfruflyvningen fik NORDIC GLIDING en unik mulighed for at opleve JS5-prototypen via en online-forbindelse.
20. december 2023/af Jens Trabolt

Nytårshälsning: Vi ser fram mot 2024

2024 blir ett praktår, vi ska flyga som aldrig förr, eller hur? Alla vi som jobbar centralt i Segelflyget, ideellt eller anställda, önskar alla segelflygare, where ever you are, en god jul och ett gott nytt 2024. Julehälsning fra Robert Danewid och Henrik Svensson.
19. december 2023/af Jens Trabolt

Nye åbenklasse-hotships: Arven efter ASW 22 og Nimbus 4

Med introduktionen af EB 29-serien, JS1 C 21 m og Schempp-Hirth Quintus sluttede dominansen fra de gamle åbenklasse-typer som ASW 22 og Nimbus 4. Nu står de nye åbenklasse-hotships Jonker JS5 og AS35 M ved døren og banker på. Men hvad er performance-filosofien bag disse fly?
12. december 2023/af Jens Trabolt

”I det mindste er der køligt i 4000 meters højde”

Til VM i Australien har deltagerne ingen problemer med at holde varmen. Over 40 grader kræver masser af væske og godt med solcreme. ”Den er i øvrigt gratis og står ved siden af remouladen her på flyvepladsen”, griner Rasmus Ørskov, som også kan godte sig over en velfortjent dagssejr på 4. dagens race i klubklassen. Rapport fra VM-lejren.
8. december 2023/af Jens Trabolt

50 år senere: Gjennom Australien med Blanik!

"Om jeg ville gjort det igjen? Selvsagt!"
I 1974 fløy norske Stein Frich fra kyst til kyst gjennom den australske «outback» i en Blanik. Noe som ingen andre hadde prøvd før med seilfly. Underveis måtte han starte med brutale bilstarter fra improviserte flystriper i bushen og lande på testområder for atombomber med «stålørnen». Ja, det var ikke kjedelig!
6. december 2023/af Jens Trabolt

Turbine-power på dit (gamle) fly

LS4 Jet-projektet kan nu leveres fra tyske M&D. Næste projekt er ”turbine-turbo” på ASW 27 til næste år. Kigger man endnu længere frem i kalenderen mener M&D også, at både LS6 og LS8 er mulige kandidater.
4. december 2023/af Jens Trabolt

”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”

Det bliver close race, når NLF afholder det populære Sailplane Grand Prix-format til maj næste år på Starmoen.
”En chance for at profilere Seilfly-Norge i en international setting”, mener fagchef Steinar Øksenholt.
29. november 2023/af Jens Trabolt

Interglide – fagmesse for svæveflyvningen?

Vi mangler vores egen messe, mener Markus Immig, initiativtager til svæveflyve-messen Interglide som efter planen skal afholdes i november 2024 i Karlsruhe.
24. november 2023/af Jens Trabolt

Bog: En kærlighedserklæring til svæveflyvningen

Den nye bog, “The Art of Gliding” er et ekstremt flot og gennemarbejdet smykke af en bog, spækket med informationer og gode historier fra ekstreme flyvninger. Den er også en personlig beretning fra forfatteren, østrigske Simon Lemmerer om sin fars og sit eget forhold til svæveflyvning.
21. november 2023/af Jens Trabolt

Nu är ”treorna” elektrifierade

Alla tre ”treorna”, JS 3, AS 33 och Ventus 3 (fast den heter officiellt bara Ventus) har nu SLG kapacitet med elektriska drivlinor. Först ut var Jonkers JS 3 RES, vars första serieexemplar levererades till USA i december 2020, Schleichers AS 33 Me flög hösten 2022 och i november 2023 presenterade Schempp-Hirth Ventus E, med planerad jungfruflygning våren 2024. Elektrifieringen av segelflyget går rasande fort och intresset är stort!
20. november 2023/af Jens Trabolt

VM-støtteaktion blev en succes

Danske Michael Mix er sammen med Poul Kim Larsen og Rasmus Ørskov på vej mod VM i Australien. Det er forbundet med meget store udgifter at deltage, men takket være donationer og sponsorater, så er det lykkedes at samle penge nok ind, fortæller Mix, som vi her fangede straks før afrejse.
16. november 2023/af Jens Trabolt

Udvid horisonten med Svedanor-kurserne 2024

Nu er oversigten klar over næste års SveDaNor-kurser som byder på unikke flyveoplevelser: Hvilket andet sted i verden kan man eksempelvis lære at flyve bølger fra isen med talrige 2000 meter fjeldtoppe omkring sig eller prøve kræfter med termikken inde i en stor CU på IMC-skyflyvningskursus?
13. november 2023/af Jens Trabolt

På 5200 meter över Ottsjö! Rapport från lägret 2023

Ottsjö Fjällflygläger 2023 samlade 39 deltagare från åtta svenska klubbar. Med sig hade man tio segelflygplan. Många deltog för första gången, vilket är glädjande. Vädret med låga temperaturer och vindar mestadels från väst, gjorde att vi fick ut 10 flygdagar av 14 möjliga. 6 dagar gav riktigt bra vågflygningar.  Thomas Brandt rapporterar från 2023-lägret. 
9. november 2023/af Jens Trabolt

Kystinspektion i Bergfalke

DASK, den danske svæveflyvehistoriske klub, leverede på sidste dag i september endnu en af de eksotiske Lønstrup-træf ved den danske Vestkyst. Vindretningen var perfekt, men det blæste helt sindssygt. Det gav både fordele og ulemper…
8. november 2023/af Jens Trabolt

Værd at vente på: Elektrisk selvstart for Ventus-serien

Med en elektrisk selvstartende 18 m-version af Ventus, har Schempp-Hirth nu en unik model-palette, hvor kunderne kan vælge mellem hele 4 motor-varianter. Den nye version, som blev afsløret i weekenden til den tyske svæveflyvemesse i Freudenstadt, byder på et overbevisende, opgraderet design, som utvivlsomt får mundvandet til at løbe hos entusiasterne.
6. november 2023/af Jens Trabolt

Hur gammal är för gammal?

Vi blir äldre och äldre. Och det är väl rätt bra, för alternativet är ju sämre! Någon gång måste man ju sluta flyga. Men när? Hur gammal är för gammal, och kan erfarenhet och kunskap kompensera för ålderskrämporna?
2. november 2023/af Jens Trabolt

“Hvem liker lukten av bensin i et seilfly?” Erfaringer med JS 3 RES efter en sæsong

I slutten av juni i år ble jeg lykkelig eier av Jonker JS3 RES. Ett av de råeste 18m flyene på markedet, som i tillegg har en helt ny elektrisk motor som muliggjør selvstart. Jeg fløy første start på Starmoen 30 juni, og alt sto til forventingene ! Siden da har jeg 40 starter, alle med elektrisk selv start, 166 timer, og 13000 strekk kilometer. LN-GEL (ELetric) og jeg begynner å bli riktig så gode venner, og jeg er kort oppsummert veldig fornøyd. På oppfordring fra redaktøren deler jeg her mine erfaringer til nå.
30. oktober 2023/af Jens Trabolt

Segelflygkonferensen 2023 blir digital

Missa inte ett toppprogram med Jonker Sailplanes, Alexander Schleicher, Skysight og LX NAV på Segelflygkonferensen d. 18. November.
27. oktober 2023/af Jens Trabolt

Jomfruflyvning for polsk elektro-turbo

Da NORDIC GLIDING besøgte polske Allstar SZD i Bielsko-Biala i sommeren 2019, bemærkede vi en stærkt modificeret SZD-55-2-fuselage som var under forberedelse til installation af batterier og motor i næsen. Nu har systemet fløjet jomfruflyvning under navnet ”Allstar E-Motion”.
26. oktober 2023/af Jens Trabolt

Drømmen om ”Adventure Gliding Tour” i svævefly

Kom med på tur og få en oplevelse for livet, når et team af svæveflyve-entusiaster sætter kursen mod det store udland. ”Der er plads til piloter med alle erfaringsniveauer”, lyder det fra en af initiativtagerne, danske Jan Granvig Dahl som også hilser andre nordiske deltagere velkomne.
24. oktober 2023/af Jens Trabolt

För 50, 40 och 30 år sedan

Fem jubileum - PIK 20, Smirnoff Rally, VM i Hobbs, VM i Borlänge och tidningen Segelflygsport
16. oktober 2023/af Jens Trabolt

NG tester Dynamic WT9.15 GTi

Med Pawnee og Super Cubs som nærmer sig pensionen, er jagten er gået ind på det næste slæbefly. Ikke mindst hos forbundene i Norge og Sverige som har købt Eurofox med 141 hk Rotax. Men Dynamic WT-9 leveres også med samme kraftige motor. Du’r den? NORDIC GLIDING har testet det mod den på papiret mere motorstærke 180 hk Super Cub fra Ålleberg. Resultatet imponerer.
12. oktober 2023/af Jens Trabolt

NM i seilfly Acro på Klanten

Mariann Brattland og Jarle Böhn Mathisen Norgesmestre i hhv. Primary og Intermediate. Det, som er ekstra imponerende er, at Mariann flyr med sideror på venstre hånd. Hennes gull-prestasjon forsterker jo bare det faktum, at et handicap er ingen hindring for topp idrettsresultater! Rapport fra NM i Seilfly Acro på Klanten.
10. oktober 2023/af Jens Trabolt

Aerobatics – en ny dimension til min svæveflyvning

”Jeg kan kun opfordre andre der ønsker at udvide deres pilotkompetencer og få mere præcision og sikkerhed i flyvningen til at deltage i et akro-kursus”. Det siger danske Kim Bauer-Jensen som fik udvidet horisonten på sommerens SveDaNor-kursus på norske Starmoen.
9. oktober 2023/af Jens Trabolt

Aerobatics-bok kan läsas av alle

Svenska Pekka Havbrandt har skrivit en bok om avancerad flygning med segelflygplan, och den här är riktigt bra. Den kan läsas av alla som har ett allmänt segelflygintresse, og det borde ligga en i alla klubblokaler, rapporterer Mikael Roslund i sin recension
4. oktober 2023/af Jens Trabolt

Kristine Hornum er DSvUs nye generalsekretær

”Fra mine forældre har jeg lært, at man giver en hånd med, der hvor man er”. Den holdning har været en ledestjerne for Kristine Hornum i livet med idræt og frivillige foreninger. Hun er DSvUs nye generalsekretær, og er præcis som sin forgænger i jobbet ikke rekrutteret indefra. I denne uge starter hun på Arnborg, men et par dage forinden ”kidnappede” NORDIC GLIDING hende til et lynkursus i ”det der” svæveflyvning.
3. oktober 2023/af Jens Trabolt

Schempp-Hirths nye ansigter

Svæveflyvebranchen er et lille sted. Michael Greiner, tidligere Alexander Schleicher-konstruktør, er nu en del af et nyt team hos Schempp-Hirth. Samtidig bekræftes endelig nyheden om elektrisk selvstartende Ventus E.
27. september 2023/af Jens Trabolt

Træt af den kedelige ASK 21? Så prøv 1930’ernes 1-sædede skolekoncept!  

I gamle dage måtte eleverne i en svæveflyveklub tåle meget. De pædagogiske værktøjer og forholdet mellem flyvning og havari blev forbedret kraftigt, da der kom 2-sædede skolefly hvor instruktøren faktisk kunne flyve med. NORDIC GLIDING har været ”elev for en dag” og prøvet nogle af datidens skolefly under ”Oldtimer Rally” hos DASK på Arnborg.
26. september 2023/af Jens Trabolt

“Polish Start”: Hur minskar vi risken för ”midairs”?

Hur minskar vi risken för ”midairs”? I Polen har man funderat en hel del på detta och jobbat med nya grepp. Sedan ett par år använder man ett helt nytt startförfarande plus att man förbjuder tracking i realtid
20. september 2023/af Jens Trabolt

Jonker-entusiaster i halv og hel skala

Danske Erik Schultz og Niels Erik Pedersen er begge 60 år, Jonker-entusiaster og har brugt mange penge på hver deres elektrisk selvstartende JS3-svævefly. Men der er forskel på størrelsen af deres fly. Men ikke meget!
18. september 2023/af Jens Trabolt

Förslag till ny struktur av det undre luftrummet

I början av september presenterade Luftfartsverket (LFV) en utredning och förslag till ny struktur av luftrummet under 2 900 m STD, alltså det luftrum majoriteten av våra flygningar sker i!
13. september 2023/af Jens Trabolt

Grob 109B som ”hot-rod”-multiværktøj?

Forrige år kom nyheden om 100 hk-opgradering til G109 B. Men mere power er godt! Tysk firma tilbyder nu certificering med den store 141 hestes turboladede Rotax 915-motor og constant speed-propel. Det giver mulighed for at flyslæbe.
12. september 2023/af Jens Trabolt

Kæmpedrone i luften under Junior-EM på Arnborg!

Ingen panik! Der var fuldstændig styr på situationen, da en professionel dronefotograf efter aftale med Junior-EM-teamet optog de fedeste film.
11. september 2023/af Jens Trabolt

Med TMG på strandtur

En 65 hestes MotorFalke er nok ikke det mest oplagte bush-fly, men det er der ingen som har fortalt flyets ejer Niels Arild Jakobsen fra Skive Svæveflyveklub. Han og klubkammeraten Thomas H. Sørensen har flere gange deltaget i det interessante Blokhus Strand-fly-in med OY-NAX, senest 20 august, hvor både deltagere og strandgæsterne fik en stor oplevelse.
9. september 2023/af Jens Trabolt

JEGC 2023: I huvudet på en gammal steward

För nionde gången var jag steward på ett VM eller EM. Den här gången på junior EM i Danmark, där Arnborg, danska segelflygets center, tog emot 56 juniorer från 16 nationer, 36 i klubbklassen och 20 i standard, i början av augusti. JEGC är årets stora segelflyghändelse i Norden.
5. september 2023/af Jens Trabolt

Norsk verdensmester i Virtual Sailplane Grand Prix

Det blev Arne Martin Güettler som gik med sejren i det 2. FAI Virtual Sailplane Grand Prix som er en del af IGC og FAIs lovende Esports-koncept.
4. september 2023/af Jens Trabolt

DSvU: “Tak til de mange frivillige”

Sommerens mange mesterskaber på Svæveflyvecenter Arnborg har krævet en stor arbejdsindsats, og for at få disse konkurrencer afviklet har et stort antal frivillige lagt sjæl og kræfter i projekterne. Stort tak, lyder det her fra Hovedbestyrelsen i DSvU.
1. september 2023/af Jens Trabolt

Kvinnorna som går emot stereotypen!

De europeiska mästerskapen för juniorer i segelflyg hölls i år på Arnborgs flygfält i Danmark. Drygt 50 piloter deltog och fyra tävlande piloter var kvinnor. Detta är en högre siffra än vad det brukar vara på tävling och motsvarar nästan 10% kvinnliga piloter!
31. august 2023/af Jens Trabolt

Ungdomar fick gratis intro-kurs i Västerdalarnas FK

26–27 augusti anordnade Västerdalarnas Flygklubb en kostnadsfri introduktionskurs för ungdomar i åldrarna 15–25. Tanken bakom gratiskursen var att främja segelflyget och att fler ungdomar skulle intressera sig för sporten.
30. august 2023/af Jens Trabolt

Gösta Arvastson 1943-2023

Gösta Arvastson, Segelflygförbundets förste ordförande, har gått bort. Minnesord av Bertil Ohlsson.
29. august 2023/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Vi är segelflygare!”

Flygsportförbundet har kommunicerat att vi segelflygare ska kalla oss flygsportare och inte segelflygare och att våra landslagspiloter representerar Flygsportförbundet. Reflektioner om identitet og kultur från Junior-EM.
28. august 2023/af Jens Trabolt

Svæveflyvningen på første parket i Roskilde Airshow

Straks under 20 000 fly-fans var mødt op til denne weekends Roskilde Air Show ved København. Himmelballetten med svævefly var en herlig afveksling til efterbrændere og jagerfly.
22. august 2023/af Jens Trabolt

Mindeord Lars Agesen-Pagh 1974-2023

Formand i DSvU Jens Hansen skriver her i anledning af Lars Agesen Paghs bortgang d. 19 august.
22. august 2023/af Jens Trabolt

Lars Agesen-Pagh er gået bort

DSvUs afgående generalsekretær Lars Agesen-Pagh er gået bort efter længere tids sygdom.
21. august 2023/af Jens Trabolt

Grøn strøm til en grøn sport?

Høje energipriser og klimadiskussion har fået flere nordiske flyveklubber til at montere solceller på taget. I mange tilfælde kan det være en god investering, men ønsket om at bidrage til en grøn sport og være selvforsynende med egenproduceret strøm store dele af året er også en parameter i nogle af projekterne.
17. august 2023/af Jens Trabolt

Reception for Lars Agesen-Pagh aflyst

DSvUs afgående generalsekretær Lars Agesen-Pagh skulle have været centrum for en afskedsreception på søndag d. 20 august. Det er desværre aflyst.
16. august 2023/af Jens Trabolt

Junior-EM: Alle fly og piloter intakte

Deltagerne og arrangørerne af Junior EM på Arnborg viste klasse og kæmpede sig gennem til et gyldigt mesterskab trods svære vilkår. Men vigtigst af alt; havari-trenden blev brudt – ingen skader eller havarier.
14. august 2023/af Jens Trabolt

Selvstart om natten med natkikkert og overnatning i bølgen: Historien bag en 3000 km-flyvning

I juni måned fløj den amerikanske bølge-specialist Gordon Boettger og kammeraten Bruce Campbell utrolige 3058 km i en Arcus J langs Sierra Nevada-bjergene bag Los Angeles og San Francisco. Dette inkluderede selvstart om natten, en overnatning i bølgen og anvendelse af natkikkerter, Night Vision Goggles. Amelie Holighaus, datter af Schempp-Hirth chefen Tilo Holighaus har her gravet lidt i den utrolige historie.
11. august 2023/af Jens Trabolt

Og så til sommervejret…

Uvejr, ekstremnedbør og vind har givet piloter og arrangører af mesterskaber i Europa en hård omgang.
9. august 2023/af Jens Trabolt

13 år i svæveflyvningens tjeneste

Efter 13 år som generalsekretær stopper Lars Agesen Pagh i DSvU. Han fik aldrig svæveflyvecertifikat, men hjertet tilhører alligevel sporten. På jorden har han i jobbet fightet for at sætte de mest optimale rammer for sporten og piloterne i Danmark. Men nu kæmper han sin egen private kamp mod alvorlig sygdom.
4. august 2023/af Jens Trabolt

Junior EM uden trofast slæbehest

”Jeg skal lige ned til ham hver dag for at sige hej”. Det siger slæbepiloten Jannie Krogsdal om ”sin” kære Pawnee Yankee Yankee som nu står parkeret under en presenning på Arnborg. Flyets aktive karriere fik en brat opbremsning ved mødet med et læhegn nær Arnborg d. 7. juli. Skaderne betyder, at Yankee Yankee har nok desværre fløjet sit sidste slæb i en alder af 57 år.
3. august 2023/af Jens Trabolt

Jobopslag: Vil du være ny Generalsekretær i DSvU?

Som generalsekretær skal du være leder af vores unionskontor på Arnborg og sikre godt samspil med svæveflyveklubberne, fagudvalg, idrætsforbund, offentlige myndigheder og den politiske del af organisationen. Du vil også i nogen grad blive involveret i ledelse af Svæveflyvecenter Arnborg, skriver DSvU i dette jobopslag.
27. juli 2023/af Jens Trabolt

Outsider-VM i Spanien

Que? Trods fantastisk terræn og exceptionelt kraftig termik er Spanien stort set ukendt som svæveflyve-nation. Det forhindrede dog ikke en gruppe lokale entusiaster i at afholde kvindernes 12. verdensmesterskab i Soria.
26. juli 2023/af Jens Trabolt

Bilslæb – alternativ til flyslæb?

Bilslæb: Back-up for slepeflyet eller alternativ startmetode? Arne Wangsholm ser her nærmere på en gammel startmetode, som med elektriske biler og fly har fået nyt liv.
7. juli 2023/af Jens Trabolt

Varför har amerikanska segelflygplan så dåliga prestanda?

I Europa är ASK 21 ett vanligt skolflygplan, kanske det vanligaste. ASK 21 har ett glidtal på 34. Många i Sverige menar att det är alldeles för dåligt för ett skolflygplan. I USA är Schweizer 2-33 det vanligaste skolflygplanet. Den har ett glidtal på 22. Varför har amerikanska segelflygplan överlag så dåliga prestanda? Kan inte jänkarna bättre?
30. juni 2023/af Jens Trabolt

”Det stærkeste junior-team i årevis”

Junior-EM er lige om hjørnet på Svæveflyvecenter Arnborg. Sverige og Danmark stiller op med en stærk nordisk repræsentation, og specielt for Danmark skal det blive interessant at se om en eventuel hjemmebanefordel viser sig i resultaterne. ”Vi har det stærkeste Junior-team i årevis”, lyder det fra den danske Team Captain Emil Dalboe forud for Junior EM.
29. juni 2023/af Jens Trabolt

JS3 RES-typecertifikat: ”Vi skålede i kold Cola”

Jonker har nu endelig efter års forsinkelse har fået sit typecertifikat til den elektrisk selvstartende JS3 RES. Nu kan de i alt 11 nordiske piloter, som har bestilt dette fly, se lyset for enden af den meget lange tunnel.
26. juni 2023/af Jens Trabolt