Sonderingsguiden

Med artiklen " Segelflygmeterologi for dummies" tittade vi lite på hur man kan gå till väga för att bilda sig en uppfattning om när vädret lämpar sig för segelflygning. I denna artikel dyker vi ett stycke djupare i väderprognosdjungeln och tar oss an ett nyttigt verktyg - prognossonderingar.

Tekst: Emil Björk

Om forfatteren: Emil Björck
Flygklubb: Ljungbyhed FK
Födt: 1987
Utbildning: Magisterexamen i fysik, inriktning meteorologi, från Lunds universitet
Yrke: Prognosmeteorolog på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Fritidsintressen: Segelflyg, skidåkning, musik och träning i måttliga mängder.

Link to automatic translation

Om man vet hur de ska tolkas, kan prognossonderingar ganska effektivt ge information om hur ”kry” den luft vi vill flyga i är och vilken molnbas vi kan förvänta oss. Sonderingar kan även förse sträckflygaren med information om risken för utflakning i olika områden, eller om molnflygaren behöver oroa sig för överutveckling.

Skal vi flyve? Hvorhen? Hvornår? Emil Björk gennemgår her de vigtigste faktorer for at forstå vejret – læs artiklen ” Segelflygmeterologi for dummies” 

Det termodynamiska diagrammet

Innan vi tittar på hur en sondering av atmosfären kan se ut ska vi titta på det termodynamiska diagrammets beståndsdelar i Figur 1. Vi börjar med att bestämma att vi har höjden på den y-axeln och den anges här både som fallande tryck i hektopascal (hPa) och i meter (m). Ibland anges höjden endast som fallande tryck och som ungefärliga hållpunkter kan vi använda:
– 900 hPa motsvarar knappt 1000 m
– 850 hPa motsvarar cirka 1500 m

Figur 1: Det termodynamiska diagrammet

Det finns olika typer av termodynamiska diagram och lutningen på de olika linjerna i förhållande till varandra tycks vara en smaksak. De betyder dock samma sak, nämligen:
– Isoterm – röda linjer från sydväst till nordost. Även skalan på x-axeln.
– Torradiabat – svarta, heldragna linjer.
– Fuktadiabat – svarta, streckade linjer
– Blandningsförhållande – gröna, streckade linjer. Även den mindre tydliga, gråa skalan på x-axeln.

Isoterm
Dessa linjer anger kort och gott temperaturen i grader Celsius. Notera att temperaturen inte ligger parallellt med x-axeln utan är vinklad så att temperaturen stiger åt ”sydost” och faller åt ”nordväst”.

Torradiabat
Dessa linjer beskriver ett luftpakets färd i atmosfären adiabatiskt alltså utan att något energiutbyte sker med omgivningen och inget vatten varken kondenserar, sublimerar eller förångas. Vi kan tänka oss att en given torradiabat beskriver hur temperaturen avtar med höjden i en termikblåsa innan den nått kondensationsnivån (molnbasen). Att temperaturen avtar med höjden har således endast att göra med att trycket i luftpaketet faller.

Fuktadiabat
Dessa linjer beskriver ett luftpakets färd i atmosfären adiabatiskt men nu kondenserar vi vattenånga. På så sätt frigörs latent värme som tillförs luftpaketet och mycket riktigt ser vi att temperaturen i detta fuktadiabatiska luftpaket faller långsammare med höjden än för torradiabaten – energi tillförs luften i övergången från vattenånga till flytande vatten.

Blandningsförhållande
Luftens fuktinnehåll i gram vatten per kilogram luft (g/kg).

Figur 2: Ballongsondering från Wroclaw i Polen den 24:e maj 2012 klocka 12 UTC. Vi ser bland annat kurvornas knyck när stratosfären tar vid på knappt 11 000 meters höjd.

Sonderingen

Det finns både verkliga sonderingar, uppmätta med hjälp av en ballong, och prognossonderingar som framställs ur numeriska prognosmodeller. Får man tag på en verklig sondering för platsen man befinner sig på kan man skatta sig lycklig. Men de är sällsynta och därför är egentligen prognossonderingar mest intressanta för oss. Teorin är hursomhelst densamma och följande exempel är verkliga sonderingar.

Då en väderballong färdas uppåt genom atmosfären registrerar den temperatur och daggpunkt vilka vi sedan kan plotta som linjer i det termodynamiska diagrammet som i Figur 2. Dessa linjer kan aldrig korsa varandra så vi behöver inte oroa oss för att tappa bort vilken som är vilken, och daggpunkten ligger alltid till vänster.

I exemplet i Figur 2 ser vi att temperaturen vid marken är drygt 20C och på knappt 11 000 m cirka -55C. Här har vi tropopausen denna dag och vi ser sedan en tydlig knyck när vi går in i stratosfären och temperaturen så smått börjar stiga med höjden. Daggpunkten vid marken är 4C.
Utifrån sonderingen kan vi bestämma en rad tillstånd hos atmosfären. Vi börjar med att säga att ju längre ifrån varandra temperatur och daggpunkt ligger, desto torrare är atmosfären. Ligger de tätt är det fuktigt och risk för moln oavsett höjd.

Temperaturavtagande med höjden är definitionen för hur stabil atmosfären är. I diagrammet kan vi utläsa stabiliteten som:
– Stabil – ju mer högerut temperturlinjen lutar
– Labil – ju mer vänsterut temperturlinjen lutar
och vi återkommer till detta mer i detalj lite senare.

I exempelsonderingen i Figur 2 ser vi en typisk profil för en dag med termik och cumulus. Tyvärr stöter vi redan här på skillnaden i utformning mellan olika termodynamiska diagram. Jämför med Figur 1 för att känna igen linjerna.

Vi ser i Figur 2 att temperaturprofilen är parallell med torradiabaten den första biten upp till cirka 2000 m vilket hör till vanligheterna mitt på dagen en sommardag. På cirka 2000 m har vi en inversion där temperaturen stiger med höjden.

Foto 3: Trägen vinner. Ibland kan torrtermiken orka genom inversionen men i detta fallet var luften för torr för molnbildning.

I Foto 3 syns ett tydligt exempel på en inversion under en dag med torrtermik. Inversionen markeras tydligt av de partiklar som samlas i skiktet under inversionen. Över inversionen är luften klarare.

I det lägsta skiktet (lag, red.) upp till inversionen är luften väl omblandad vid den här tiden på dygnet och därför är temperaturlinjen (eller skiktningskurvan) parallell med torradiabaten i Figur 2. Vi ser även att daggpunkten nästintill går parallellt med linjerna för blandningsförhållande; den konvektiva omblandningen har jämnat ut fuktinnehållet i bottenskiktet och det är (nästan) lika mycket vattenånga överallt.

I det här torra skiktet får vi bedöma luftens stabilitet utifrån hur skiktningskurvan lutar jämfört med torradiabaten. Ju närmare torradiabatens lutning vi kommer, desto labilare är luften. Och just lutningen på torradiabaten är den mest labila luft vi kan få och därför kan temperaturkurvan inte luta mer vänsterut än vad den gör. Endast vid kraftig uppvärmning av det absolut lägsta skiktet närmast marken kan vi ha en labilare atmosfär än torradiabaten men detta beror endast på att solinstrålningen här är effektivare än luftens omblandning. I andra fall skulle denna labilitet utjämnas tämligen omgående.

I inversionen på ca 2000 m stiger temperaturen med cirka 4 grader ganska snabbt. Efter inversionen ser vi att temperaturen avtar långsammare med höjden (profilen lutar mer högerut) jämfört med under inversionen – luften är här torrstabil. Vad som händer ovanför inversionen ska vi återkomma till.

Praktik: Molnbasen

För vår del när vi segelflyger är hela sonderingen upp till tropopausen intressant men vi tar det allteftersom och börjar med det lägsta skiktet innan kondensationen – det luftlager vi normalt flyger i. Nu blir det lite mer praktiskt och vi försöker bestämma molnbasen utifrån sonderingen i Figur 4 som är samma sondering som i Figur 2 men inzoomad till det för tillfället mest intressanta skiktet.
Först ska vi komma ihåg att en prognossondering beskriver medelvärden för temperatur och daggpunkt för en omgivning som är ganska stor (för närvarande upp emot 2,7 x 2,7 km i SMHI:s prognoser). En verklig sondering å andra sidan beskriver verkligheten men endast i en punkt och sonderingar görs tämligen glest. Det kan och lär alltså förekomma variationer både inom ”prognosboxen” och vid sidan om punkten varifrån sonderingsballongen släppts.

Figur 4: Valda delar av sonderingen i Figur 2. Se texten för närmare beskrivning av den brandgula hävningskurvan.

För att vi ska få termik måste vi tillföra extra energi någonstans och det gör vi genom att simulera en höjning av temperaturen. Höj temperaturen vid marken 1 till 2 grader och gör en markering (1). Dra en linje från denna temperatur som går parallellt med torradiabaten (2).

Detta gör vi för att vi antar att termikblåsan stiger, att dess energiutbyte med omgivningen är lika med noll samt att dess temperaturavtagande endast är en funktion av lufttryckets avtagande med höjden.

Hitta daggpunkten vid marken och därmed också blandningsförhållandet mellan luft och vattenånga och gör en ny markering (3). Enligt adiabatisk teori (inget utbyte av någonting med omgivningen) ska vi ha samma fuktighet under hela termikblåsans färd och därför drar vi en ny linje (4) som går parallellt med linjerna för blandningsförhållande. När linje (2) och (4) möts är luften så pass kall att vattenångan börjar kondensera – vi har bestämt vår molnbas (5) som i det här fallet hamnar på ca. 2200 m. För att vi ska få cumulus måste linje (2) och (4) mötas innan inversionen. Annars kommer termikblåsan att stanna av innan vattenångan börjat kondensera och vi får istället torrtermik.

I denna sondering ligger daggpunkt och temperatur tillräckligt nära varandra vid (5) för att vi ska kunna förvänta oss cumulusbildning. Inversionen precis i detta skikt kommer att hämma cumulusmolnets fortsatta utveckling ty omgivningen är från och med (5) varmare än vår termikblåsa. Vi ser också att inversionen är torr – temperatur och daggpunkt ligger långt från varandra – vilket är gynnsamt för segelflygning och detta återkommer vi till.

Molntoppen

Vad som händer när väl ett cumulus bildats är betydande för hur den fortsatta segelflygdagen ska fortsätta. Figur 2 och 4 visar en dag då vi typiskt kan vänta oss små cumulus. Av erfarenhet vet vi att ju högre cumulusmolnen når, desto starkare blir oftast även termiken under moln – åtminstone i den övre halvan av molnbashöjden. Det kan därför vara intressant att undersöka förväntad molntoppshöjd för dagen. Vi tittar på lite scenarier i det här kapitlet och vi börjar för tydlighetens skull med en ytterlighet – överutveckling.




Överutveckling

Med överutveckling menar vi oftast stackmoln som växer i höjdled så pass att det till slut bildas upptornade cumulus congestus och senare skurmoln, cumulonimbus. Överutveckling kan ske även från den mest klarblåa himmel. Det beror på hur labil höjdluften är och om konvektionen vid marken når en tillräckligt hög energi för att sätta igång den högtsträckande, djupa konvektionen.
Vi utgår från sonderingen i Figur 5 och går till väga på precis samma sätt som när vi bestämde molnbasen.

Figur 5: Sondering från Poprad-Ganovce i Polen den 5:e augusti 2012. Hävningskurvan är inritad med brandgult och förklaras närmre i texten.

I figur 5 börjar vi med att lägga märke till att vi i detta exempel har fått hjälp med att hitta vår överskottstemperatur vid marken (1). Kraftig soluppvärmning har gett upphov till ett skikt nära marken med torrlabil luft precis som vi diskuterade tidigare. Från korsningen mellan linje (2) och (4) ska vi nu dra en ny linje (6) som är parallell med fuktadiabaten. Detta eftersom vattenångan (vanddamp, red.) i termikblåsan nu börjat kondensera och temperaturen avtar således långsammare på grund av tillförd latent värme.

Så länge linje (6) ligger till höger om temperaturprofilen är molnet varmare än omgivningen och kommer att fortsätta växa och vi kan fortsätta att förlänga linje (6). Men från att vi korsar temperaturprofilen och går över på vänster sida är termikblåsan kallare än omgivningen och kommer att bromsas in. Vi har i det ögonblicket nått en jämviktsnivå och därmed bestämt en rimlig molntoppshöjd (7).
Hur högt molnet blir har dock lite fler dimensioner och detta undersöks djupare i ett senare stycke om molntoppens energi. Som ett par tumregler kan vi så länge använda:
– Om molnets topp når -10 C, finns risk för nederbörd
– Om molnets topp når -25 C och molnets vertikala utsträckning (höjdskillnaden mellan (5) och (7)) är minst 3 km, finns risk för åska (torden, red.)

Molnet som vi bildat med vår hävningskurva i Figur 5 uppfyller båda dessa kriterier.
Om luften är upplagd för överutveckling finns det alltid en spärr som måste övervinnas innan molnet överutvecklas. Det kan vara en inversion på höjd som molnet måste ta sig genom eller något annat men den finns alltid där. Termiken måste nå nivån för fri konvektion varifrån den är varmare än omgivande luft upp till jämviktsnivån (7). I Figur 6 syns cumulonimbusmoln i bakgrunden. Molnen i förgrunden har ännu inte nått nivån för fri konvektion.

I exemplet i Figur 5 noterar vi att luften under kondensationsnivån är torrstabil (temperaturkurvan lutar mer högerut än torradiabaten) förutom i det uppvärmda skiktet i botten. Det var troligen därför inte någon stark termik under morgonen utan termiken bromsades ständigt då dess energi inte var tillräcklig för att stiga genom det torrstabila skiktet.

Men i takt med att marktemparaturen stiger kommer torrtermiken att nå allt högre. Soluppvärmningen vid marken blir till sist kraftig nog för att en termikblåsa ska vara varmare än omgivningen hela vägen upp till kondensationsnivån (5). Strax ovanför kondensationsnivån är det sedan fritt fram att stiga till knappt 12 000 m där vi når jämviktsnivån (7). Denna dag i Polen var det just ett stabilt skiktat bottenskikt som var spärren för överutveckling.

Vid sådana förhållanden dyker överutvecklingen verkligen upp från en klarblå himmel. När termikblåsan väl fått energi nog att nå kondensationsnivån når konvektionen snabbt högre höjder. På grund av den stabila skiktningen under molnbasen hittar vi dålig termik dock till allt högre höjd och till sist, då vi ser ett första cumulus, är överutvecklingen snart igång.

När man undersöker molntoppshöjden kan det även vara intressant att se vad som händer om daggpunkten vid marken skulle variera. Om vi med ett snabbt överslag i Figur 5 höjer daggpunkten en grad, ser vi att molnbasen hamnar lägre och det skulle således krävas något mindre soluppvärmning innan vi når nivån för fri konvektion.

I just detta fallet spelar en höjning av daggpunkten ingen större roll för molntoppshöjden utan kanske bara innebär överutveckling tidigare på dagen. Hade vi däremot haft en inversion på medelhög höjd, kan extra fukt vid marken vara avgörande för om molnet orkar bryta genom denna inversion eller ej. Det kan innebära skillnaden mellan regnskur och inte regnskur och daggpunkten vid marken spelar ofta en större roll vid sådana tveksamma lägen än vad temperaturen gör.

Figur 6: Väldigt labil luft på väg in från nordväst över Ljungbyhed.

Figur 6 kan vara ett exempel på detta. Det är inte orimligt att anta att molnen i förgrunden hämmas av en inversion på höjd medan cumulonimbusmolnet i bakgrunden orkat ta sig genom inversionen. Ovanför är det sedan fritt fram att stiga till tropopausen. Det kan ibland alltså vara värt att laborera lite med daggpunkten, särskilt då man tänkt sig att flyga i moln.

Flere teknikartikler

e-Genius slår 2 verdensrekorder

Forskningsflyet eGenius fra Stuttgart Universitet har fået en velfungerende range extender baseret på Smart/Mercedes-dieselmotor. Med det nye hybridsystem lykkedes det at slå 2 rekorder for elektriske fly – både absolut distancerekord på over 1000 km og hastighedsrekord på 206 km/t over en 500 km bane.
26. april 2022/af Jens Trabolt

Svævefly i videnskabens tjeneste

DLR, det tyske nationale center for luftfarts- og rumforskning, har Europas største flåde af forskningsfly. Ud af de totalt 12 fly findes der også et højt instrumenteret svævefly, en Discus 2C, som nok er DLRs mindste og letteste test-fly, men er på ingen måde det mindst kapable. Det skal vi se nærmere på her.
19. januar 2022/af Jens Trabolt

Åska och drivis – Nedslag i loggboken

"Nu började vädret att snabbt bli riktigt bra. Molnbasen steg och var nästan 2 500 m. Och cumulusen började växa på både höjd och bredd. Något var på gång.
Jag insåg att det nu gällde att se till att flyga hem så fort som möjligt. Hur kunde en dag, som enligt prognoserna skulle bli en fin sommardag, förvandlas till en magnifik uppvisning i ”åska och drivis”? Segelflygväder är utan tvekan intressant och bjuder ofta på mysterier och överraskningar, skriver Robert Danewid her om en yderst mindeværdig flyvning.
28. december 2021/af Jens Trabolt

To fluer med et smæk (og en trailer)

Producenterne af svævefly kan ikke stole på kvantespring inden for aerodynamik eller materialevidenskab. Der skal nye ideer til for at fastholde ønsket om at købe nye svævefly.
Tidligere Schleicher-konstruktør Michael Greiner diskuterer her et nyt koncept, som giver mulighed for en stor variation i spændvidde – hvordan ville det være med et fly med 18- og 26 meter-tipper i en og samme trailer?
17. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

”Er det på tide med et ”open-source” elektrisk spil?”

Elektriske spil har mange fordele, mener danske Mads Leth fra Vestjydsk Svæveflyveklub og peger mod en europæisk crowdfunding-kampagne for at skyde projektet i gang.
17. februar 2021/af Jens Trabolt

Fleksibel vinge skal give mere fart

Nyt tysk vinge-projekt med kodenavnet ”MILAN” skal give mere fart og mindre modstand. Hemmeligheden er fleksibel vingeforkant.
17. december 2020/af Jens Trabolt

Variometer med broadcast data

Polyteknisk Flyvegruppe i Danmark eksperimenterer med variometer som kan dele data. Det kan potentielt have store fordele.
7. december 2020/af Jens Trabolt

Men hvad med rækkevidden?

En vigtig del af det at disponere over et svævefly er evnen til at flytte flyet over betydelige afstande med trailer i bil. Men hvad bliver resultatet, når vi går fra fossile biler til elektriske biler? NORDIC GLIDING har testet forbrug og rækkevidde med tidens mest populære el-bil: Tesla 3.
20. oktober 2020/af Jens Trabolt

Elektrisk bogsering

Elektriska plan har redan använts för bogsering på prov så det är definitivt möjligt, men hur skulle ett verkligt praktisk och ekonomiskt bogserplan se ut? Argument för bogsering i en fossilfri värld.
25. februar 2020/af Jens Trabolt

Første klub med 2-sædet elektro

Borås Segelflygklubb er første klub i Norden til at købe fly med elektrisk drivlinje. Efter lang tids diskussion, og analyse bestilte klubben endelig en ASG 32 EL sidste år. NORDIC GLIDING var med, da de gode Borås-folk hentede det nye vidunder i Poppenhausen.
25. februar 2020/af Jens Trabolt

Dit næste slæbe-fly bliver en ”Rolls-Royce”

Rolls-Royce køber Siemens elektrofly-division. Det sætter yderligere fart på elektro-udviklingen, også i små fly.
3. oktober 2019/af Jens Trabolt

Kapacitetsrevolution i FES-batteri

FES-batterierne kommer med dramatisk forbedret kapacitet
3. oktober 2019/af Jens Trabolt

Første elektriske 2-seater i klubregi i Norden

Efter lang tids research, læsning, diskussion og besøg på fabrikker har Borås SFK gået ”all in” på elektrokonceptet og har bestilt en ASG 32 EL.
11. juli 2019/af Jens Trabolt

Fra computer til virkelighed

Med den nye AS 33 bryder Alexander Schleicher Segelflugbau i Poppenhausen med en lang tradition om at navngive flytyperne med konstruktørens efternavn. En af årsagerne til dette er, at udviklingsarbejdet nu håndteres af et stort team.
11. juli 2019/af Jens Trabolt

Ekstremt glidetal og flydende hydrogen

Projekt Phoenix som drives af en gruppe studenter fra Delfts Tekniske Universitet søger at få et teknologisk gennembrud på 2 meget vanskelige områder: Flyvning med flydende hydrogen og Boundary Layer Suction.
11. maj 2019/af Jens Trabolt

“Vi skylder giganterne alt”

Nixus er verdens første svævefly med fly-by-wire-styring: "Et massivt projekt", rapporterer konstruktøren Paolo Iscold til NORDIC GLIDING.
11. maj 2019/af Jens Trabolt

Svæveflyvning: Midt i den elektriske revolution

Som sport er vi med vores super-energieffektive fly det bedst tænkelige udgangspunkt for forsøg med elektrificering af flyvningen. Her er baggrund og fremtid.
13. januar 2019/af Jens Trabolt

På vej mod L/D 100

Hvordan kommer vi op på L/D 100? Den verdensberømte aerodynamiker Loek Boermans, som også var gæst på årets Billingehuskonference, gør her status over den globale udvikling i moderne aerodynamik. Rapport fra årets OSTIV-kongres
13. december 2018/af Jens Trabolt

Perlan 2: Bygget til ekstremer

Perlan 2 er resultatet af mange års arbejde og forskning. Portræt af en ekstrem konstruktion.
17. oktober 2018/af Jens Trabolt

Verdens vildeste wavecamp

Airbus Perlan 2-flyet har slået højdeverdensrekorden for svævefly, og det markerer en enorm præstation af en gruppe af frivillige. Men flyvning i ekstreme højder er ikke uden risiko.
17. oktober 2018/af Jens Trabolt

Seilfly-teknikeren på elektrokursus

Ole Baartvedt fra Hallingdal Flyklubb var i april måned med på Pipistrel-fabrikken i Slovenien for få et kursus i elektromotorer
19. juli 2018/af Jens Trabolt

Termik!

Termik! Der er nok ikke noget område af meteorologien, hvor så mange varierende hypoteser og teorier cirkulerer omkring termikkens oprindelse og virkninger. Men hvad er rigtigt?
22. juni 2018/af Jens Trabolt

Vindkraft – et pilot-problem?

Vindturbiner og svævefly deler lufthavet. Men hvad er påvirkningen fra vindturbiner på lette fly i luften, og findes der en mulighed for fredelig sameksistens? Tyske studier belyser problematikken.
23. februar 2018/af Jens Trabolt

Hvad er fremtiden for åben klasse?

NORDIC GLIDING har netop fløjet den spændende videreudvikling af åbenklasse-superskibet EB 29 – nu med R-vinger, som er tyndere og som giver mere fart. Men hvad er den generelle udvikling i den åbne klasse? Svaret kommer fra et forum af verdens førende konstruktører og eksperter. De træffes årligt til den såkaldte OSTIV-konference. Denne gang var 33. konference under VM i Benalla.
3. september 2017/af Jens Trabolt

Problemer under flyslæb?

Bugsering med motorfly er en populær og ganske sikker startmetode. Men den aerodynamiske interaktion mellem motor- og svævefly kan i visse tilfælde give anledning til kontrolproblemer for den stakkels pilot i svæveflyet. NORDIC GLIDING analyserer her et problem.
30. august 2017/af Jens Trabolt

Mod et sikrere design? – At bygge elektriske svævefly

Elektriske drivsystemer er enklere at anvende men præsenterer helt andre problematikker end benzinmotorer. NORDIC GLIDING har fulgt udviklingen af det elektriske turbosystem på ASG 32 EL som også anvendes på den nye AS 34 Me og den kommende AS 33 Me.
30. maj 2017/af Jens Trabolt

Elbil og flytrailer på langtur?

Selvmordsmission - for det går vel aldrig? Jo, siger norske Øyvind Moe. Han er blandt de første svæveflyvere i i verden som har prøvet konceptet.
2. april 2017/af Jens Trabolt

Vario: Segelflygarens viktigaste instrument

Variometern har funnits med oss de senaste 80 åren. Från att ha varit ett tämligen enkelt mekaniskt instrument är det idag ”hjärnan” i sofistikerade segelflygdatorer. Detta är ett försök att redogöra för variometerns historia och utveckling.
12. august 2016/af Jens Trabolt

Finaleglid fra rummet

Det er nu præcis 10 år siden, at verdens hurtigste, største, tungeste og i særklasse mest komplekse, farlige og dyreste svævefly gik på pension.
5. april 2016/af Jens Trabolt

Sonderingsguiden

Med artiklen " Segelflygmeterologi for dummies" tittade vi lite på hur man kan gå till väga för att bilda sig en uppfattning om när vädret lämpar sig för segelflygning. I denna artikel dyker vi ett stycke djupare i väderprognosdjungeln och tar oss an ett nyttigt verktyg - prognossonderingar.
20. oktober 2014/af Jens Trabolt

Segelflygmeterologi for dummies

Denna artikel är ett försök till att beskriva vilka parametrar som är viktigast för att göra en prognos för segelflygning och riktar sig kanske mest till dig som är relativt ny i segelflyget.
29. april 2014/af Jens Trabolt

 

Flere nyhedsartikler

Klub-folk tester AS 34 Me

Lige før påske kørte danske Lars Sverre Rasmussen og Morten Hugo Bennick (forfatteren) fra Polyteknisk Flyvegruppe til Poppenhausen for at prøve den nye AS 34Me. Fungerer den efter hensigten?
Ja, er det korte svar!
19. maj 2022/af Jens Trabolt

Två år med JS3 (och Corona)

Svenske Björn Regnström var tidligt ude med at købe Jonker JS3. Faktisk den første i Sverige. Med tidligere ejerskab af typer som LS3, LS7, ASW 22, en halv Nimbus 4DM og LS1-d har han et bredt erfaringsgrundlag. Så hvordan er det at blive jet-pilot i den hotte 18-meterklasse? NORDIC GLIDING har spurgt ham om hans tanker før og efter købet. Var flyet værd at vente på? Her kommer den fulde sandhed - i en meget omfattende og grundig artikel.
17. maj 2022/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Kan vi rädda segelflygklimatet?”

Många segelflygare satte säkert kaffet i vrångstrupen när de läste rubriken ovan. Min subjektiva uppfattning är att det inom våra led finns väldigt många s k ”klimatförnekare”. Men det är OK, det får man vara. För på samma sätt som det är helt lagligt att bränna baconlindade koraner är det helt lagligt att vara ”klimatförnekare”. Det är inte det denna ledare ska handla om. Men något händer utan tvekan med vårt segelflygklimat.
16. maj 2022/af Jens Trabolt

Alle svæveflyvere er TOP GUN 2-piloter

Den originale Top Gun-film blev en kult-flyvefilm og gav massiv interesse for at blive jagerpilot. Nu er Top Gun 2 på vej, og DSvU sigter mod at booke en hel biografsal d. 7.juni for en helt speciel privat filmoplevelse.
11. maj 2022/af Jens Trabolt

“Smart” og energieffektivt klubhus

Klubhus? Gammelt, slidt, lugt af døde mus? Ikke i Øst-Sjællands Flyveklub som sætter standarden for fremtidige klubhus-byggerier. Ikke bare i Danmark, men måske på verdensplan.
11. maj 2022/af Jens Trabolt

ElSKÅ – EL Segelflyg Konferens på Ålleberg 31 augusti – 1 september

Eldrift är något nytt för de flesta av oss. För att lära oss mer och öka våra kunskaper i ämnet arrangerar Segelflyget och Nordicgliding.com, med Svenska Flygsportförbundet som sponsor, en tvådagars konferens, som vi kallar ElSKÅ på Ålleberg den 31 augusti – 1 september.
9. maj 2022/af Jens Trabolt

Litauisk svæveflyve-klub medvirkede til fund af stjålne danske svævefly

Det litauiske svæveforbund har udsendt beskrivelse af det fortsat meget mystiske tyveri og fund af de danske svævefly, som blev stjålet fra klubben Aviator i 2017.
6. maj 2022/af Jens Trabolt

Aero 2022 – back in business

Efter 2 år med Corona-pause var Aero 2022 tilbage i god form. Trods at de store svæveflyvefabrikker udeblev, var der alligevel svæveflyvning på programmet. Mest som vilde forsknings-projekter, hvor flyenes medfødte aerodynamiske fordele gør dem til ideelle platforme.
6. maj 2022/af Jens Trabolt

”I det mindste kan vi støtte vores ukrainske kammerater”

Stor fundraiser skal sikre, at ukrainske piloter, hvis fly og klub er ødelagt under den russiske invasion, får mulighed for at deltage i sommerens kvinde-VM i England.
”Vi kan ikke gøre meget ved krigen i Ukraine, men i det mindste kan vi støtte vores ukrainske kammerater”, siger Liz Sparrow, som er initiativtager til kampagnen og chef for Kvinde-VM.
4. maj 2022/af Jens Trabolt

e-Genius slår 2 verdensrekorder

Forskningsflyet eGenius fra Stuttgart Universitet har fået en velfungerende range extender baseret på Smart/Mercedes-dieselmotor. Med det nye hybridsystem lykkedes det at slå 2 rekorder for elektriske fly – både absolut distancerekord på over 1000 km og hastighedsrekord på 206 km/t over en 500 km bane.
26. april 2022/af Jens Trabolt

Kommentar: Turboen starter aldrig!

Tidligere i april publicerede NORDIC GLIDING et tankevækkende debat-indlæg af Ib Wienberg om turbostarter.
Men ikke alle erfaringer er gode: Her er danske Morten Hugo Bennick fra Polyteknisk Flyveklub med et supplerende svar på Ibs indlæg – og for sportens skyld med en passende mod-provokativ titel: ”Turboen starter aldrig”
25. april 2022/af Jens Trabolt

Litauisk utelandning – Nedslag i loggboken

"Petras drar på full gas med klaffen infälld och vi börjar skörda och mala säd. Till slut ser man inget framåt. Jag stirrar förtvivlat på fartmätaren som tycks fastnat på 60 km/h."
Interessant? Jo, här är Robert Danewids berättelse om en ekstrem utelandning under Baltic Cup i 1989, hvor Litauen forfarende var Sovjet-okkuperad.
21. april 2022/af Jens Trabolt

Mystik om stjålne danske svævefly – nu fundet i Litauen

3 tjekkiske statsborgere præsenterede formentlig falsk købskontrakt for politiet ved den polsk/litauiske grænse, da de blev stoppet med en Duo Discus og en LS4.
20. april 2022/af Jens Trabolt

Pilotstafetten: Michael Mix

"Den mest inspirerende, jeg har fløjet med de senere år, har været Ulrik Sørensen fra SG-70. Han hjalp mig virkelig med at få flyveglæden tilbage, og så nørder han også flyvning på en måde jeg rigtig godt kan lide. Min gamle klubtræner Alan Bach er også i samme kategori. Han fik fat i mig i 2011, hvor jeg faktisk var ved at stoppe med flyvning". Det siger Michael Mix, 32, om sine forbilleder i sporten. Han er månedens profil.
13. april 2022/af Jens Trabolt

Leder: Meningsløse Corona-regler

Regler er gode. Regler hjælper os med at holde en høj kvalitet i flyvesikkerheden. Men når man som dansk svæveflyve-pilot tvinges til at kontakte flyvelæge for at betale for at rapportere, at man har haft en mild version af corona for flere måneder siden, så reduceres respekten for regelværket. Specielt fordi svenske og norske piloter kan give sig selv en friskmelding.
12. april 2022/af Jens Trabolt

Ottsjö Wavecamp 2022 – Ikonisk guld och diamantgruva!

Undertecknad besökte senast Ottsjö 1975 tillsammans med ett riktigt hojtargäng från Skövde som medbragte en Bergfalke och en L-Spatz 55! Flera guldhöjder tog vi i dessa dragiga skorvar som startades på skida. Och inte visste vi mycket om fjällvärlden heller för den delen. – Öh, va, räcker det inte med långkallsonger? Så kunde det vara på den tiden.
…allt har blivit mycket bättre, rapporterar Bernt Hall om sitt återseende med Ottsjö 2022
11. april 2022/af Jens Trabolt

Kommentar: Turboen har altid startet

”Hvad er sandsynligheden for, at en motor starter? 50%!
Enten starter sådan en motor eller også starter den ikke”.
Ikke så sjældent ser jeg denne kommentar. Udsagnet er helt klart morsomt, men det er også klart noget nonsens”.
Det siger Ib Wienberg her i en kommentar til anvendelsen af turbomotorer i svævefly. Selv har han gode erfaringer, som han deler her.
7. april 2022/af Jens Trabolt

Er du udelandet? Alt ok? Så ring til Politiet!

Det er et problem i Danmark, at velmenende personer alarmerer redningskræfter når de ser svævefly udelande. Nyt actioncard fra DSvU sætter fokus på, at man selv som pilot kan forebygge unødvendige udrykninger ved at ringe til politiet efter en udelanding.
Men hvad siger erfaringerne i Norge og Sverige?
5. april 2022/af Jens Trabolt

Sæsonstart 2022 i koldluft

De første aprildage blev hidsige og kolde i store dele af Sverige og Danmark. Eller som vi siger i svæveflyvningen: ”Perfekt til sæsonstart”.
4. april 2022/af Jens Trabolt

Nyt sikkerhedskoncept hitter hos EASA 

Mid-air-kollisioner er en alvorlig fare i svæveflyvningen. Nyt EU-harmoniseret sikkerhedskoncept øger synligheden dramatisk og giver flyene et optisk løft. Prisen er en ubetydelig nedgang i performance, siger eksperter.
1. april 2022/af Jens Trabolt

Svæveflyvelegenden Åke Pettersson 1945 – 2022

Svenske Åke Petterssons karriere var yderst omfattende. Han deltog i 16 VM, fik 14 SM guld, han loggede 7000 svæveflyvetimer hvoraf 2000 timer i skoling og mindst et par hundrede elever kan takke ham for certifikatet. Han døde tirsdag d. 29. marts efter længere tids sygdom.
30. marts 2022/af Jens Trabolt

Tyske Akaflieg-studerende får havarerede nordiske Twin Astirs i luften

Akaflieg Karlsruhe er kendt for flyvende vinger og andre eksotiske konstruktioner. Nu lærer de tyske studerende om flykonstruktion ved at reparere 2 danske Twin Astirs som begge havarerede i 2018.
29. marts 2022/af Jens Trabolt

Et drømmejob for en svæveflyver

Jesper Borresen Hansen er DSvUs nye uddannelseskonsulent. Med en baggrund som geolog, socialrådgiver, mangeårig aktør i uddannelsesbranchen og selvfølgelig dedikeret svæveflyver er han vant til at håndtere både mennesker og teknik. ”Et drømmejob” kalder han det selv.
28. marts 2022/af Jens Trabolt

Mesterskaber i Ukraines skygge

Efter 2 år med corona-aflysninger og logistiske mareridt for deltagere og arrangører kunne man håbe en normal afvikling sommerens store mesterskaber. Men vi ser allerede de første konsekvenser af krigen i Ukraine. Desværre.
23. marts 2022/af Jens Trabolt

Kawa og AS 33 – tanker om performance

Sebastian Kawa fra Polen vandt det 10. FAI Sailplane Grand Prix-finale i St Auban, September 2021. Denne gang i en lånt AS 33 Es. Her er hans tanker om flyets performance og hans egen strategi.
22. marts 2022/af Jens Trabolt

Video + læserrapport: Første elektriske selvstart i Jonker JS3 RES

Danske Mogens Balsby er en af de nordiske piloter, som har bestilt en Jonker JS3 RES. For kort tid siden var han i Sydafrika med Jonker-agenten Arne Boye-Møller for at prøve vidunderet. Her er hans første indtryk som du kan læse til sidst i artiklen.
18. marts 2022/af Jens Trabolt

Kom til webinar om svæveflyve-sikkerhed med EASA

European Gliding Union annoncerer EASA-sæson-kickoff 23. marts kl 19.
17. marts 2022/af Jens Trabolt

Robert Danewid: Gör om, gör rätt

Lördagen den 26 mars äger Flygsportförbundets (FSF) digitala förbundsmöte rum. Till mötet har FSF styrelse lagt fram ett helt nytt stadgeförslag. Vi, Svenska Segelflygförbundet, uppmanar våra klubbar att yrka på återremiss av stadgeförslaget. Att skriva nya och tydligare stadgar för FSF är vi i grunden positiva till. Men de nu föreslagna stadgarna är alldeles för dåligt genomarbetade.
16. marts 2022/af Jens Trabolt

Vågå i mega-comeback

Det er 3 år siden, at der sidst har været en normal wavecamp på Vågå-isen. 2021 blev skrevet på Corona-tabskontoen og 2020 blev forkortet med 2 dage af samme årsag. Så det var fuldt fortjent, at de gode kræfter i både NLF/Seilflyseksjonen og arrangøren Drammen Flyklubb kunne score en klokkeren fuldtræffer på den netop afsluttede 2022 Wavecamp.
15. marts 2022/af Jens Trabolt

Pilot i profil: Lasse Edslev

Danske Lasse Edslev fik sidste weekend den prestigefulde Per Weishaupt-pokal. Den 20-årige pilot fra Aarhus Svæveflyveklub har trods sin unge alder akkumuleret 600 timer og en imponerende portefølje af mesterskabs-resultater. Passionen for flyvningen har han ikke fra fremmede. Hans far Uffe Edslev er også en erfaren konkurrencepilot.
14. marts 2022/af Jens Trabolt

Peter Eriksen hædret med Gøta-pokalen

På Repræsentantskabsmødet i Dansk Svæveflyver Union modtog Peter Eriksen fra Kolding Flyveklub Gøtapokalen for sit utrættelige engagement for dansk svæveflyvning gennem mange år.
10. marts 2022/af Jens Trabolt

Västerdalarnas FK: Gateway to heaven

Den lille klub i Dalarna ligger perfekt placeret i et af Sveriges, ja måske et af Nordens bedste strækflyvningsområder. At klubben tilmed kan løfte et kæmpe-event som Flygfesten, som er Nordeuropas største civile airshow vidner om organisatoriske kæmpemuskler, som trodser klubbens relativt beskedne størrelse.
4. marts 2022/af Jens Trabolt

Nordiska Mästerskapet i konstflyg

Under 2023 så avser Svenska Konstflygförbundet att arrangera Nordiska Mästerskapet i konstflyg, innefattande såväl segelflyg samt motorflyg.
3. marts 2022/af Jens Trabolt

Jeg vil “bare” oppleve flyglede…

I vår sport er det trolig like mange svar på hva er flyglede, som det er piloter.. Vi er en god gjeng med «forstå-seg-påere», i alle fall her i Norge. I våre naboland møter man langt mer ydmyke piloter, som ofte utstråler mer flyglede, og ser muligheter mer enn problemer. Her har vi absolutt litt å lære, se muligheter, ikke problemene, da er jeg sikker på at flygleden også øker.
1. marts 2022/af Jens Trabolt

Jag – en Idaflieg-testpilot!

Nedslag i logbogen: August 1976 i Tyskland - Jantarn skulle testas. Polaren skulle mätas och flygegenskaperna undersökas och dokumenteras samt lite annat. Det tog tyskarna hand om. Stene och jag skulle bli ”Zacher-piloter” och testflyga några andra nya typer. Men först skulle vi utbildas! Det är ett av mina bästa segelflygminnen.
25. februar 2022/af Jens Trabolt

Klar til Wavecamp 2022 – en nordisk specialitet

Er du klar til verdens vildeste udsigt? Der er ikke længe til, at Kebne, Ottsjö og Vågå er klar med friske forsyninger af store flyveoplevelser. I modsætning til 2021, hvor flere lejre blev Corona-aflyst, er der denne gang grønt lys fra arrangørerne.
24. februar 2022/af Jens Trabolt

Att köpa flygplan – det kan väl inte vara så svårt?

När den första entusiasmens eld och lågor lagt sig efter detta viktiga beslut – ”jag ska köpa flygplan” – infinner sig frågan: hur gör man och vad ska man köpa? För den erfarne flygplansköparen är nedanstående självklarheter, men för artikelförfattarna krävdes det tre flygplansköp för att kunna börja dra några slutsatser värda att dela med sig av, rapporterar Patrik Öhrström och Karin Lindgren fra Arboga FK
21. februar 2022/af Jens Trabolt

Robert Danewid: Gubb power och girl power – vi behöver båda

I en artikel nyligen beskrivs ett danskt projekt där man undersökt varför så få kvinnor segelflyger. Artikeln gav upphov till flera inlägg på Facebook. Och det är bra, det behövs diskussion, men framförallt medvetenhet och förståelse för problemets komplexitet.
14. februar 2022/af Jens Trabolt

Pimp din LS4 med Jonker-Jet

Jonkers europæiske partner, tyske M&D Flugzeugbau har efterhånden indbygget 200 styk jetmotorer i JS1 og JS3 og kan med rette anses for verdens førende på kombinationen af svævefly og jetmotor. Nu har man samlet 40 LS4-ejere som er parat til at smide cirka 30 000 euro for et hot jet-opgradering.
8. februar 2022/af Jens Trabolt

Danmark køber nordens første elektriske forbunds-svævefly

DSVU følger eksemplet fra NLF og Segelflyget og køber DG 1001 neo, men hvor de norske og svenske forbundsfly er uden motor har danskerne har valgt at sætte kryds ved den elektriske FES-turbo-option. Det er en seriøs opgradering af den danske forbundsflåde, mener NORDIC GLIDING som testede flyet sidste år.
7. februar 2022/af Jens Trabolt

Hvor er kvinderne?

Stort anlagt survey af kvindelige svæveflyveres tilstedeværelse – eller mangel på samme – afslører lighed og uligheder i svæveflyvningen. Hvorfor er der så få kvinder i svæveflyvningen? Er det nogens skyld? Hvordan kan man(d) organisere og markedsføre svæveflyvningen, så de resterende 50 % af befolkningen også kommer med?
1. februar 2022/af Jens Trabolt

Job: Har du lyst til at arbejde med svæveflyvning og uddannelse?

Dansk Svæveflyver Union søger Uddannelseskonsulent. Der søges primært en erfaren instruktør fra svæveflyverkredse eller en pilot/instruktør fra anden flyvevirksomhed som relativt hurtigt vil kunne omskoles og certificeres til at varetage uddannelse på svævefly inklusiv TMG.
31. januar 2022/af Jens Trabolt

Lajos Rotter och Nemere: Ungersk segelflygpionjär

Efter artiklar om sovjetiskt segelflyg och om östtyska Lehrmeister stannar vi kvar i östra Europa och tittar på en ungersk pionjär:  Lajos Rotter var nog en av de första till at fokusera på högfartsprestanda med sin konstruktion ”Nemere” och beskriva delfinflygning - en – för tiden – ny flygstil. Han satte världsrekord i 1936 med en målflygning på 326.5 km och drygt 3.5 tim. Alltså med en medelfart runt 90 km/h – en imponerande snittfart för denna tiden. 
27. januar 2022/af Jens Trabolt

Mylar i metermål

Svenske Göran Karlsson fra Dala-Järna har udvidet butikken og registreret nordicaviation.eu. Med 2000 artikler, hvoraf 1000 på lager, kan man regel finde, hvad man som svæveflyver har behov for. ”Ja, selv Mylar i metermål”, fortæller Göran, som altid har gang i noget nyt.
24. januar 2022/af Jens Trabolt

Mindeord: Jens Degner 1943-2022

Danske Jens Degner, ”Lange Jens”, er død efter kort tid sygdom. Han fik et langt liv i luften, både som SAS-kaptajn og med sin elskede svæveflyvning.
21. januar 2022/af Jens Trabolt

Svævefly i videnskabens tjeneste

DLR, det tyske nationale center for luftfarts- og rumforskning, har Europas største flåde af forskningsfly. Ud af de totalt 12 fly findes der også et højt instrumenteret svævefly, en Discus 2C, som nok er DLRs mindste og letteste test-fly, men er på ingen måde det mindst kapable. Det skal vi se nærmere på her.
19. januar 2022/af Jens Trabolt

Godt nyt til ejere af tunge flyvemaskiner

Sidste år testede vi Tesla 3 Long Range vs. Volkswagen ID4 i trailertest. Begge biler er fantastiske trailer-biler, men har en relativt lav begrænsning på 1000/1200 kg. Ejer man en Arcus eller andet tungt fly, skal man vælge noget andet. Vi har derfor testet en af de nyeste elbiler: Hyundai Ioniq 5 og Volvo XC 40 Recharge som kan køre med selv de tungeste 20 meter- og åbenklasse-fly. Men tænk over kørekortet!
18. januar 2022/af Jens Trabolt

Jagten på det første svævefly

Christina Solberg fra Aarhus Svæveflyveklub har fået ny flyvemaskine, en LS1-f. Her er hendes historie.
12. januar 2022/af Jens Trabolt

Erfaringer med el-spil: Adgangsbillet til den grønne omstilling?

Svæveflyvning er en grøn sport. Vi flyver jo på solens energi, ikke sandt? Altså bortset fra de kulsorte 7 liter benzin som den støjende, men trofaste Pawnee kræver for en gennemsnitlig start. Straks bedre er det at spilstarte med et benzindrevet spil. Men i en tid, hvor fossile brændstoffer er under politisk pres, bør enhver strategiprocess i klubben inkludere tanker om elektriske spil. Her er 2 udenlandske klubbers erfaringer.
11. januar 2022/af Jens Trabolt

Mindeord: Tidligere IGC-præsident Tor Johannessen død

Svæveflyver, militærpilot, SAS-kaptajn, modtager af Otto Lilienthal-medaljen, rekordholder, VM-pilot, VM-official og meget, meget andet. Norske Tor Johannessen døde nytårsaften 2021, 92 år gammel, men nåede meget i sit lange liv.
5. januar 2022/af Jens Trabolt

Åska och drivis – Nedslag i loggboken

"Nu började vädret att snabbt bli riktigt bra. Molnbasen steg och var nästan 2 500 m. Och cumulusen började växa på både höjd och bredd. Något var på gång.
Jag insåg att det nu gällde att se till att flyga hem så fort som möjligt. Hur kunde en dag, som enligt prognoserna skulle bli en fin sommardag, förvandlas till en magnifik uppvisning i ”åska och drivis”? Segelflygväder är utan tvekan intressant och bjuder ofta på mysterier och överraskningar, skriver Robert Danewid her om en yderst mindeværdig flyvning.
28. december 2021/af Jens Trabolt

”Santa One” på finale: Julemanden flyver naturligvis Dimona

En gruppe entusiaster fra danske Aarhus SFK gav cancer-syge børn på Skejby Sygehus en stor jule-oplevelse midt i modgangen.
22. december 2021/af Jens Trabolt

Vi ønsker en glædelig jul. Tak for 2021!

Kære læsere og annoncører. 2021 blev et vildt år for NORDIC GLIDING. TIl dato har over 100 000 unikke besøgende læst over 280 000 artikler. Det betyder, at svæveflyvningen i Norden kommer ud til en massivt større målgruppe end med et trykt magasin og med en kønsmæssig mere ligelig fordeling.
21. december 2021/af Jens Trabolt

Robert Danewid: Min önskelista

Kära tomten!
Nu är det dags att summera 2021, se fram mot 2022 och skriva årets önskelista till dig. Här har du, i spridd ordning, min önskelista
17. december 2021/af Jens Trabolt

To fluer med et smæk (og en trailer)

Producenterne af svævefly kan ikke stole på kvantespring inden for aerodynamik eller materialevidenskab. Der skal nye ideer til for at fastholde ønsket om at købe nye svævefly.
Tidligere Schleicher-konstruktør Michael Greiner diskuterer her et nyt koncept, som giver mulighed for en stor variation i spændvidde – hvordan ville det være med et fly med 18- og 26 meter-tipper i en og samme trailer?
17. december 2021/af Jens Trabolt

Pilotstaffetten: Arild Solbakken

"Jeg er optimist og tror seilflygingen absolutt har livets rett i en ellers stadig mer overfladisk verden med et mylder av døgnfluetilbud uten tilsvarende egenverdi". Det siger norske Arild Solbakken som fortsat er et aktiv i norsk svæveflyvning i denne udgave af Pilotstafetten.
14. december 2021/af Jens Trabolt

Richard Eppler, plastflygplanens pappa 1924-2021

Professor Richard Eppler avled i slutet av november i en ålder av 97 år. Eppler är en av de stora aerodynamikerna, speciellt vad gäller vingprofiler för modell- och segelflygplan.  Epplers största bidrag till segelflyget är dock att han är en av papporna till fs24 Phönix - det första segelflygplanet byggt helt i plastkomposit
10. december 2021/af Jens Trabolt

Kvinde-VM med kontrovers

Kvinde-VM i Australien blev omgivet af kontrovers omkring det australske teams brug af live tracking. Nu har det internationale tribunal - ledet af svenske Reno Filla - afgivet sin dom i sagen. Alle australske piloter er blevet fuldstændigt diskvalificeret. Tribunalet anser deres konkurrenceresultater under kvinde-VM for at være ugyldige, fordi de blev opnået under forhold som ikke var fair.
8. december 2021/af Jens Trabolt

Test-kavalkade 2021

NORDIC GLIDING har verdens største opdaterede samling af test-artikler. Vi flyver de nyeste konstruktioner og tester gerne fly-typerne mod hinanden. Missede du en artikel i 2021? Så er hele oversigten her!
7. december 2021/af Jens Trabolt

Minns du stickan? Nostalgitripp för nördar

Minns du finalglidningsstickan? Idag använder vi, såklart, digitala finalglidningsstickor, d v s segelflygdatorer, som själv hämtar input från GPS, fart-, höjdmätare och inlagd polarkurva. Fantastiska hjälpmedel, som gör att man kan finalglida med avsevärt bättre precision än med den gamla ”analoga” stickan. Men för att förstå hur finalglidningen fungerar kan det därför vara en god idé att förstå de bakomliggande sambanden.
7. december 2021/af Jens Trabolt

Hr. 48-Volt og hans flyvemaskiner

Tyske Anton Roth eller bare Toni, som han kaldes i flyve-miljøet, er elektroingeniør, opfinder og trike-instruktør. Han har ombygget flere flytyper – herunder svævefly – med elektriske motorer.  Spørger man ham om elektrisk flyvning er svaret: ”Intet er umuligt” – og det er måske også hemmeligheden bag hans succes.
3. december 2021/af Jens Trabolt

Pilotstafetten: Christina Solberg

"Til flyveklubbens introaften dukkede der 25 ældre mænd op og mig. Mændene synes fortællingen om aerodynamik var uhyre interessant, mens det eneste jeg kunne tænke på var hvornår jeg mon kunne prøve at flyve sådan et svævefly!" Det siger Christina Solberg om sin intro til svæveflyvning i denne udgave af Pilotstafetten.
2. december 2021/af Jens Trabolt

Kan en cub også flyve sådan?

Göran Ax (1942-2018) fra Landskrona FK var dobbelt verdensmester, tidligere jagerpilot, højt anset SAS-kaptajn – og skulle det vise sig - en formidabel kusk på klubbens Piper Cub, da jeg skulle fotografere ASH 31 og EB 28 til en reportage til NORDIC GLIDING i 2013. Den opvisning glemmer jeg aldrig. Her er et ”Nedslag i logbogen”
30. november 2021/af Jens Trabolt

Svedanor-kurserne i 2022 er klar

Svedanor er de officielle nordiske kurser for piloter som ønsker at videreudvikle sig. Det er kurset specielt tilrettelagt af eksperter som mestrer den specifikke disciplin - fx i Aerobatic, stræk- IMC- eller fjeldflyvning. Se oversigten her samt link til tidligere års kursusrapporter.
29. november 2021/af Jens Trabolt

Condor Danmark vinder pris for landskab

Den lille forening fejede store milliard-virksomheder af banen, da publikumsprisen i går aftes blev uddelt på årets Kortdage arrangeret af GEOFORUM i Aalborg.
25. november 2021/af Jens Trabolt

Robert Danewid hædret med Stålismedaljen

Under weekendens svenske konference i Sigtuna blev en bevæget Robert Danewid tildelt Segelflygets højeste udmærkelse for et stort og mangeårigt arbejde for svæveflyvningen.
22. november 2021/af Jens Trabolt

Test: Grob 109 B ”Able” Rotax

Grob 109 B er et populært motorsvævefly, bygget i cirka 300 eksemplarer. Det er drevet af en 2,5-liters Grob 2500EA 1-motor på 95 hk. De fleste af disse motorer er gamle, og reservedelssituationen er kritisk. Selve flyvemaskinen har masser af liv endnu, så hvad gør man så? Man får producenten Grob til at designe et retrofit af den fuelinjectede Rotax 912IS 100 hk motor med ny MT constant-speed-propel. Vi har prøvet prototypen.
19. november 2021/af Jens Trabolt

Ottsjö Fjällflygläger är redo för 2022

Sedan 1961 har Ottsjö levererat 1109 Guld-C och över 19 000 flygtimmar. Vissa år har varit riktigt bra och toppas av 1986 då Per Fornander var uppe på strax över 10.000 meter. Ett svenskt rekord som fortfarande gäller när detta skrivs. I mars 2022 är det dags igen
16. november 2021/af Jens Trabolt

AS 34 Me reducerer støj med 50 %

Schleicher har netop dokumenteret, at deres nye elektrisk selvstartende AS 34 Me larmer cirka halvt så meget som en benzindrevet ASH 31 Mi. Det er gode nyheder i en ganske nær fremtid, hvor flyvesporten kommer til at blive vurderet på evnen til at være fossilfri og støjsvag.
10. november 2021/af Jens Trabolt

Her kommer Rebecca!

Rebecca Hansen er ny præsident i Norges Luftsportsforbund. Hun tager pladsen som den yngste præsident til dato og første kvinde. En fundamentalt chokerende oplevelse med et F-16-jagerfly som 7-årig sendte hende mod svæveflyvningen, som hun fortsat elsker dybt.
9. november 2021/af Jens Trabolt

Birgitte Ørskov og Jørgen Thomsen: 110 års erfaring med svæveflyvning

Dette er historien om et modent kærestepar, en Arcus og et bryllup i Australien, 40 rekordflyvninger, en mor til en verdensmester, en dobbelt hjernerystelse og vejen tilbage til livet. Alt dette kan man nå på sammenlagt 110 år i sporten, hvis man holder ud.
5. november 2021/af Jens Trabolt

”Mesterskaberne er motoren i svæveflyvningen”

Det siger Börje Eriksson, 65, fra Uppsala. Han er en af kræfterne i den nye svenske tävlingskomité (TK). ”Vi skal ud i verden og deltage i internationale mesterskaber, Det er det eneste måde, vi hæver vores niveau på”, siger han. Börje og co. har en stor opgave foran sig, for 2 års Corona-krise har efterladt et trænings-efterslæb hos de nationale og internationale piloter.
3. november 2021/af Jens Trabolt

 I en tynd tråd

Thomas Dantoft hænger i en tynd tråd – både i fritiden når der skal startes i ASK 21 fra Kolding Flyveklub eller på jobbet når han som redder på Flyvevåbnets store redningshelikopter skal hente folk op fra havet. Men der er flere ligheder mellem svæveflyveklubben og jobbet i en redningseskadrille, fortæller han.
1. november 2021/af Jens Trabolt

Robert Danewid: “Lärarna är våra hjältar!”

I regel är våra ”hjältar” de som flyger långt, fort och vinner tävlingar. Men det är ju faktiskt helt fel! Våra riktiga hjältar är våra segelflyglärare. Det är de som utbildar våra nya medlemmar och det är de som håller verksamheten igång på de flesta klubbar. Men vi utbildar alldeles för få nya lärare.
25. oktober 2021/af Jens Trabolt

Danmarks Bergfalke (och en överlevare från det kalla kriget)

Den första danska Lehrmeistern hämtades i DDR med flygsläp sommaren 1959. OY-BAX skulle till klubben på Bornholm. När man passerade kustlinjen blev det östtyska gränsskyddet, som ju alltid var hyperalert, riktigt nervösa. Så de besköt släpet - som dock överlevde! Men i början av september i år fick vi tillfälle att flyga Lehrmeistern OY-BAX på Arnborg.
19. oktober 2021/af Jens Trabolt

NORDIC GLIDING: Et massivt udstillingsvindue for vores aktiviteter

Med over 240 000 artikelvisninger og straks under 90 000 unikke besøgende siden sidste år er det digitale NORDIC GLIDING en publikumssucces, viser de nyeste besøgstal, som også gemmer på interessante overraskelser.
15. oktober 2021/af Jens Trabolt

Verdensrekord? Til VM i Frankrig med trailer og elektrisk bil

Morten Hugo Bennick deltog i VM i Montluçon-Guéret. Han trak sin Ventus de 3500 km frem og tilbage fra Danmark med en Tesla 3 Long Range. El-nørd på selvmordsmission eller reelt muligt? Læs svaret her.
15. oktober 2021/af Jens Trabolt

”Jeg er ikke perfekt, men jeg ved det…”

Flyvesikkerhed? Det starter altid med én selv. NGs redaktør Jens Trabolt filosoferer over begrebet på baggrund af en aktuel og meget tankevækkende havarirapport.
14. oktober 2021/af Jens Trabolt

Test: Lange Antares 21 E

Antares är en starkt lysande röd superjättestjärna på himlen. I det här sammanhanget även en starkt lysande stjärna när det gäller elektrifierat segelflyg i toppklass. Antares var första el-SLG (Self Launch Glider) i serieproduktion 2004 och firman är fortfarande ledande vågar vi påstå, här i den uppdaterade 21-meter versionen.
11. oktober 2021/af Jens Trabolt

Virtuelt race side om side med virkeligheden

Norske Arne Martin Güettler og danske Tim Madsen var blandt de i alt 20 deltagere, som fløj i det virtuelle Virtual Sailplane Grand Prix - World Final 2021. Det var det første FAI-anerkendte e-Sport-mesterskab nogensinde.
6. oktober 2021/af Jens Trabolt

Test: AS 34 Me: ”Man tager vad man haver”

AS 34 Me är den första serietillverkade elektro-seglaren från en av de stora tillverkarna; Härlig att flyga och en drivlina som är det enklaste jag använt och som har goda prestanda, säger NORDIC GLIDINGs testpilot Robert Danewid.
30. september 2021/af Jens Trabolt

Vulkan-termik

At der er god termisk aktivitet på Island er ingen hemmelighed. Men det er alligevel heftigt at se en bølge blive skabt som følge af Islands nyeste og længstvarende vulkanudbrud.
29. september 2021/af Jens Trabolt

”Det var fantastisk at flyve her”.

En gruppe entusiaster fik lørdag luft under vingerne til det unikke Lønstruptræf. "Vildt fantastisk", lød vurderingen.
27. september 2021/af Jens Trabolt

Ungdoms SM: Årets svenske mästare i pricklandning

Lördagen 18/9 samlades 10 förväntansfulla ungdomar på flygklubben i Skövde för att göra upp om titeln årets svenske mästare i pricklandning.
24. september 2021/af Jens Trabolt

AS 34 Me: Enkelt betjening, kompleks teknologi.

AS 34 Me er et historisk vigtigt fly. Det er det første certificerede elektriske selvstartende svævefly fra en volumenproducent, og NORDIC GLIDING fik – som det første medie – mulighed for at flyve AS 34 Me på en brugbar septemberdag.
Før testflyvningen brugte vi en halv dag på en længere teknisk gennemgang sammen med design- og konstruktørteamet. Her er de vigtigste muligheder og begrænsninger ved flytypens elektriske motorsystem.
23. september 2021/af Jens Trabolt

Röd Front!

Historien om segelflyg i Sovjetunionen under mellankrigstiden; Läs vidare, kamrat!
15. september 2021/af Jens Trabolt

Den nye unge generation af instruktører

I hele Norden er der behov for, at vi træner unge instruktører for at holde trit med frafaldet af de gamle. Det har bl.a. det danske forbund indset med 2 nye videoer, rettet mod uddannelse af unge instruktører. Men de unge er på vej: Årets FI(S)-kursus på danske Arnborg var en stor succes med 8 kursister hvoraf 4 aspiranter var under 25 år! Det er noget nær en rekord, siges der.
14. september 2021/af Jens Trabolt

I 100 meter over klitterne

I disse dage er der døgnbemanding på vejrudsigten hos de gode folk fra DASK, Dansk Svæveflyvehistorisk klub. Bliver der vestenvind – gerne med en nordlig komponent – og en vindstyrke på 8-10 kt eller derover, så er der linet op til det årlige Lønstruptræf. En herlig ramsaltet og vild oplevelse som bør være på alles bucket list.
10. september 2021/af Jens Trabolt

G Dale fortsætter tetralogien

Den fjerde bog i serien ”The Soaring Engine” handler om moderne svævefly og deres sofistikerede instrumenter. Den er udmærket og givetvis produktet af mange års erfaringer for forfatteren. Men vær opmærksom på at bestille den via en europæisk forhandler, ellers bliver det dyrt i importtold.
9. september 2021/af Jens Trabolt

Billingehus på Stockholmsk

Den sædvanlige svenske Billingehus-konference flytter i år 250 km længere nordøst fra Skövde til Sigtuna. Men alt bliver godt, lover arrangørerne. Book bare 19-21. november ind i kalenderen.
6. september 2021/af Jens Trabolt

På hvalsafari med Jo Inge

Sandane i Norge er en ekstremernes flyveplads, et ”hangarskib” omgivet af isbræer og stejle kilometerhøje fjeld. I fjorden 50 meter fra flyvepladsen svømmer hvalerne i dybet. Men i luften er det Jo Inge Bjørø som hersker i sin nye Arcus M med konceptet ”Fjord Gliding”.
2. september 2021/af Jens Trabolt

Opdateret Lange Antares får ”Tesla”-batterier

”Med benzin er du låst i et udviklingsmæssigt status quo, men med elektro kan du opgradere undervejs”, sagde Axel Lange, da NORDIC GLIDING besøgte Lange Aviation første gang i 2019. Han fik ret. Nye batterier med 20 % højere kapacitet giver fra årsskiftet 2021/2022 helt op til 4200 meters stigehøjde i den nye Antares 21 E.
30. august 2021/af Jens Trabolt

Sommerferie på Ole Reistad Senter

Første uke i juli arrangerte Elverum og Gardermoen sommerleir på Starmoen som inkluderer Ole Reistad senter (ORS), Norges rikssenter for seilfly hvor også administrasjonen til NLF/Seilflyseksjonen er lokalisert. Rikssenteret har tidligere vært omtalt i Nordic gliding.
19. august 2021/af Jens Trabolt

En hangar fuld af fremtiden

De unge Danish Air Cadets og deres familier fyldte hangaren på Arnborg til en flot ”vingnings”-ceremoni.
18. august 2021/af Jens Trabolt

VM i Frankrig: Debutanten Filip Bojanowski fører i Standardklasssen

Det går ikke dårligt, faktisk ganske udmærket til VM i Frankrig, og der er høj stemning i den danske lejr. Ikke mindst fordi VM-debutanten Filip Bojanowski fra Øst-Sjællands FK har udnyttet det dårlige vejr til at sætte sig på 2 dagssejre ud af de 5 gyldige konkurredage i et i øvrigt non-standard VM.
17. august 2021/af Jens Trabolt

2 kg-praktbok om Glasflügel

Wolfgang Binz har återigen skrivit en praktbok, denna gång om Glasflügel. År 2014 kom boken om LS flygplanen, av samma författare och utgiven på samma förlag. Boken är tryckt på tjockt blankt papper och av mycket hög kvalitet, med knappt 500 foto. Det är en ”tegelsten”, den väger hela 2 kg
16. august 2021/af Jens Trabolt

DM Västra 2021: Dä ska va gôtt å leva…

I ett distriktsmästerskap finns det precis som i Vasaloppet bara vinnare! Rapport fra det 55 DM:et i Västra.
11. august 2021/af Jens Trabolt

Dieter Althaus 1929-2021

Dieter Althaus forblev til sin død ukendt for mange uden for det videnskabelige miljø, men hans arbejde med performanceforbedringer af vingeprofiler, turbulatortape og TEK-dyser gavner alle svæveflyvere den dag i dag.
10. august 2021/af Jens Trabolt

Junior-SM i pandemins skugga

Årets JSM genomfördes parallellt med SM i Racing och Open Racing som avgjordes i Borås exakt samma vecka.
9. august 2021/af Jens Trabolt

Startafvikling med spil med fokus på risici

I Danmark har der været en stigende havarirate fra 2019 til og med 2021, heraf 2 fatale havarier med afbrudt start. Sikkerhedsudvalget under DSvU har gennemgået havarier ved spilstart og kommer her med deres bud på, hvor kan vi gøre det bedre.
5. august 2021/af Jens Trabolt