Tanker om klubbdrift, aktivitet og medlemstall

Opprettholdelse av medlemstallet og aktiviteten i frivillige organisasjoner er en utfordring. Hvordan skal aktiviteten skal organiseres for å sikre at de forskjellige medlemskategoriene er fornøyd og trives, filosoferer Arne Wangsholm fra Os Aero Klubb

Tekst: Arne Wangsholm, Os Aero Klubb

Om forfatteren Arne Wangsholm (f. 1954)

Os Aero Klubb

Antall flytimer: Jeg har fløyet siden 1969 og har ca 2000 timer hvorav vel 1300 på seilfly og knappe 700 på motorfly.

Jobb: Jeg er pensjonert marineoffiser og driver nå et lite konsulentselskap innenfor prosjektering og drift av fartøyer.

Erfaring fra klubbdrift som instruktør, skolesjef, styremedlem og klubbleder, sentralt som styremedlem og siden leder i NLF/Seilflyseksjonen.  Videre har jeg vært med i en EGU arbeidsgruppe på klubbutvikling og besøkt klubber Europa og i USA.

Link to automatic translation

Opprettholdelse av medlemstallet og aktiviteten i frivillige organisasjoner er en utfordring.  Flere miljøer har studert problemstillingen, og det er fagområdet i noen universitetsmiljø.  For ca. 10 år siden opprettet EGU en arbeidsgruppe om klubbutvikling som arrangerte noen arbeidssamlinger i forbindelse med EGU møter.  Noe aktuelle referanser/linker er listet i artikkelen.

Opprettholdelse av medlemsmassen og aktiviteten påvirkes av mange faktorer.  Forskjellige forutsetninger kan gjøre at faktorene som er viktig for noen, kanskje ikke er like viktig for andre.

Det som kjennetegner en seilflyklubb er at store deler av kostandene er faste.  Kostnadene må fordeles på medlemmene og jo flere det er å dele dem på, jo rimeligere blir aktiviteten for den enkelte.  Utfordringen er hvordan aktiviteten skal organiseres for å sikre at de forskjellige medlemskategoriene er fornøyd og trives, samtidig som klubben vokser og utvikles.

På seilflykonferansen på Storefjell høyfjellshotell høsten 2010 holdt Ingebjørn Aasheim et innlegg.  Der tok han utgangpunktet i fordelingen av medlemsmassen tradisjonelt i en idrettsforening og illustrert det, etter kompetansenivå, som vist i figuren under.

Vi har endret skoleprogrammet med innføring av felles europeiske regler.  Skoling er en dugnadsjobb som må gjennomføres av andre medlemmer.  Konkurransepilotene bidrar med drift av klubben utenfor konkurranse-sesongen, men det er gjerne den vanlige medlemsmassen som må stå for administrasjon og drift av klubben generelt sett.

Ingebjørn hadde også utarbeidet en oversikt over dagens fordeling/trend av medlemmene i klubbene samt en prognose på fremtidsutviklingen hvis en fortsetter uten å gjøre tiltak, som vist i figuren under. Sammenlignes figurene ser en at det er «tradisjonell medlemsflyging», med vanlige medlemmer som reduseres. Med dette scenariet ser det ut som det er de vanlige medlemmene som forsvinner, men det er de vi er avhengig av for å drive klubbene både som nøkkelpersonell og i styret.

Løsningen på utfordringene kan være å tilrettelegge bedre for de vanlige medlemmene, for å sikre at de blir i klubbene over tid. Det har vært gjennomført flere studier på hvorfor medlemmer slutter og hva som må på plass for å få de til å starte opp igjen (Optima).  70% svarte at de sluttet pga kostander, tilgjengelighet og tidsforbruk.

Tradisjonelt har det vist seg at medlemmer som begynner med strekkflyging blir værende i miljøet og fortsetter å fly.

Da er utfordringene å ha en effektiv skole for å få frem nye medlemmer til sertifikat. En må gi dem trygghet på seg selv og egne ferdigheter og slik hjelpe de til å komme i gang med strekkflyging.  Dernest må skolingen organiseres slik at den blir maksimalt effektiv, både for elever og nøkkelpersoner, samt tilrettelegge for økt medlemsflyging.

Kostnader og tidsforbruk kan en påvirke ved bedre utnyttelse av materiellet og endringer i strukturen. Klubbene må selv, evt. i samarbeid med andre klubber finne løsninger som passer.

I dette arbeidet bør en vurdere anlegg, skoledrift, flypark, anlegg, startmetoder, i tillegg til generelle klubbaktiviteter.

Eksempel på områder som klubben kan vurdere er:

Medlemspleie/holde på medlemmene

  • Skape trive miljø – sociale tilstelninger/klubbkvelder, samlinger, klubbturer
  • Ha muligheter for videreutvikling – strekk, TMG, acro, instrument
  • Konkurranser – klubbkonkurranser, felles deltagelse i nasjonale konkurranser
  • Anlegg/Materiell – hensigtmessig anlegg, tilfredsstillende materiell

Referenser:

EGU og klubudvikling

Optima-modellen fra Deutsche Aeroclub  (OBS: På tysk)

 




Flere nyhedsartikler

“Det bliver i familien”

Danske Rasmus Ørskov og Jørgen Thomsen har købt en Jonker JS3 RES til deling. De er intet dårligt makkerpar, for Rasmus er verdensmester i Klubklassen, og Jørgen kan fikse alt, inklusiv elektrodrivlinjer.  Flyet fik sin ilddåb under det netop overståede DM på Arnborg.
22. maj 2024/af Jens Trabolt

Invitation: ElSKÅ 2 – EL Segelflyg Konferens på Ålleberg 28 – 29 augusti

För två år sedan arrangerade Segelflyget och Nordic Gliding, med Svenska Flygsportförbundet som sponsor, en tvådagars konferens, som vi kallade ElSKÅ på Ålleberg. Ett 40-tal deltagare fick prova AS 34 Me, ASG 32 el, Discus 2 FES, DG-1001e och LAK-17 C FES. Nu följer vi upp denna konferens med en ny, ElSKÅ 2. Denna gång kommer tonvikten att ligga på startmetoder.
17. maj 2024/af Jens Trabolt

Välkomna till Segelflygets kvinnoträff på Ålleberg!

Alla skandinaviska segelflygkvinnor inbjuds till årets SWM, Scandinavian Women Meet 2024 på Ålleberg 7-9. juni samt 23-25. augusti 2024.
Detta året träffas vi två helger under och efter tävlingssäsongen. Du behöver inte ha cert eller ens vara aktiv. Det räcker att du har ett brinnande intresse för segelflyg i alla dess former och är kvinna.
13. maj 2024/af Jens Trabolt

I luften – uden en lyd

Det er en mærkelig oplevelse at se en ASK 21 blive startet af et elektrisk Skylaunch Evo-spil. En elektrisk summen afslører, at noget er i gang, men her er intet rasende V8-brøl. Stigevinklen på flyet indikerer dog, at her er titaniske kræfter i værk. NG har besøgt en nordtysk klub i LSV Grambeker Heide som har taget hul på fremtiden.
6. maj 2024/af Jens Trabolt

Ventus selvstarter elektrisk for første gang!

Schempp-Hirth fløj første gang i går med den fuldt elektrificerede Ventus E på Hahnweide.
Basis er tydeligt Solo-systemet som vi i grove træk også kender fra JS3 RES, men Schempp-Hirth har tydeligvis opgraderet nogle af hovedkomponenterne med henblik på at øge performance og effektivitet i systemet efter deres egne specifikationer.
26. april 2024/af Jens Trabolt

Kan du lande til T’et?

Ud over Grand Prix og DM i kunstflyvning er DM i præcisionslanding på programmet til DM-ugen på Arnborg. Ambitionen for landingskonkurrencen d. 17 og 18. juni er et festligt event, hvor der er masser af se på og med hurtig afgørelse af points. Tilmelding er fortsat mulig.
25. april 2024/af Jens Trabolt

“Sikke en masse herligt legetøj”

“Umuligt” sagde alle volumenproducenter for 10 år siden, da Nordic Gliding spurgte om det var muligt at producere et selvstartende elektriske svævefly til ”masserne”. På årets Aero-messe som blev afholdt for 30. gang i Friedrichshafen var tendensen klar: Alt indenfor svæveflyvning er efterhånden elektrificeret, og godt legetøj koster…
23. april 2024/af Jens Trabolt

Land i sigte – klokken 7 om morgenen!

Yves Gerster fra Schweiz er ikke bare en kapabel pilot. Han er også nysgerrig, og med et et godt Europa-kort på væggen finder han inspiration til nye imponerende flyvninger. For få uger siden fløj han fra St Auban i Frankrig til Corsica – og retur!
17. april 2024/af Jens Trabolt

Bag kulissen før Aero

I næste uge starter Aero Messe i Friedrichshafen med et stort opbud af svævefly-producenter. Messen er enorm, og det samme kan siges for den store energi som mange virksomhederne lægger i at deltage. Hos Alexander Schleicher i Poppenhausen har man startet forberedelserne mindst et halvt år forvejen.
12. april 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 4: Om olika landningsteknik

"Jag var nu på ungefär 150 m höjd och i en svag plané. Då händer det, mitt framför nosen, planets och min, slår en 2 m bred, röd fallskärm ut, svischar till vindrutan och försvinner bakåt, uppåt. Linan som är av stål, hamnar över vänstervingen ungefär en och en halv meter från flygkroppen, där den börjar såga sig igenom vingnäsans fanér."
10. april 2024/af Jens Trabolt

Var med på Ungdomsläger 2024

Häng med på ungdomsläger sommaren 2024 – ett minne för livet!
I sommar anordnar Segelflygförbundet och KSAK åter igen ett utbildningsläger i segel och motorflyg som genomförs 21-26 juli på Ålleberg i Falköping.
8. april 2024/af Jens Trabolt

Morning Glory: Unikt vejrfænomen i ødemarken

“Morning Glory” er en sjælden begivenhed i atmosfæren i det nordlige Australien; En bølge som rejser gennem atmosfæren med cirka 40 km/t. Foran dette fænomen løfter luften sig laminart. Bagved Morning Glory kan der være ekstrem turbulens. Manden bag SkySight-prognosen Matthew Scutter rejste 2500 km hver vej for at opleve at flyve svævefly på Morning Glory.
4. april 2024/af Jens Trabolt

Mod alle fire ror-stop på Wavecamp

Wavecamps med flyvning fra frosne søer er en verdens-unik signatur for den svenske og norske svæveflyvning. Årets lejre i Vågå og Ottsjö er netop afsluttede, mens verdens nordligste i Kebnekaise fortsat pågår.
3. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet fyller 100 del 2: Sverige visar vägen till DK-skolning

I del 1 av denna artikelserie fick vi höra historien om hur C-diplomet har format och fortsätter att utgöra grundmodellen för segelflygutbildning. Men visste du att det var segelflyget i Sverige som vi idag kan tacka för de pedagogiska framstegen med 2-sitsiga plan? Den historien kommer här i sista delen av "C-diplomet fyller 100 år".
2. april 2024/af Jens Trabolt

C-diplomet 100 år Del 1: Segelflygutbildningen växer fram

Måsmärket, eller C-diplommärket, fyller 100 år i år, 2024. Under större delen av 1900-talet var märket en välkänd symbol för segelflyget. Man bar det med stolthet och speciellt om man fått det utökat till silver-C eller ännu häftigare till guld-C, kanske även med diamanter. Idag förefaller det som att måsmärkenas status är låg och att de rentav fallit i glömska. Men idag, 100 år senare, utgör ideen fortfarande hela grunden för all segelflygutbildning.
27. marts 2024/af Jens Trabolt

Mere slæberevolution i Norden

Sidste år erstattede Seilflyseksjonen i NLF og Segelflyget de gamle Pawnee og Supercub med køb af 141 hk-Eurofox. Nu følger flere nordiske klubber trop.
”At NLF valgte flyet efter grundig research var for os en bekræftelse af, at det var det rigtige fly”, fortæller styreleder i Drammen Flyklubbs Seilflygruppe Fredrik Øystese, som netop har bestilt samme fly.
22. marts 2024/af Jens Trabolt

Nye handicaps skal gøre klubklassen mere fair

Den yderst populære klubklasse er konstrueret med henblik på, at ældre og dermed prisbillige fly, der ikke længere er i top, fortsat skal kunne konkurrere i nationale og internationale sammenhænge. Hemmeligheden er handicapkoefficienter som gør det muligt for at holde et mesterskab for en klasse, hvor flyene kan være meget forskellige. I Danmark bliver disse handicaps nu ændret, så konkurrencen bliver mere fair end før.
21. marts 2024/af Jens Trabolt

Skövde flygklubb igår, idag och i morgon

Skövde FK flyttade förra året, då kommunens framtidsplaner för flygfältet i Skövde inte var garanti för fortsatt verksamhet. Klubben har nu fått fotfäste hos vänner på flygplatsen i Falköping och sammanslagningen av resurser har resulterat i en av Europas finaste klubbflottor. Fritt luftrum dessutom! Skövde FK:s Bernt Hall berättar här om de kanske största förändringarna i klubbens snart 90-åriga historia.
20. marts 2024/af Jens Trabolt

Ove Hillersborg får Göta-pokalen

Göta-pokalen, skænket af Aeroklubben i Göteborg, er dansk svæveflyvnings højeste udmærkelse. Den uddeles i år til Ove Hillersborg for hans store indsats i dansk svæveflyvning gennem årene. 
12. marts 2024/af Jens Trabolt

Bulltofta-skrönor del 3: “Hangflygning”

"När planet var rakt över vinschbilen utlöste Gamil saxen och klippte wiren. Annalisa flög ett litet stycke, svängde 180 grader och kom ännu en gång över bilen, nu med 150 m wire i nosen. Den
svepte som en pisksnärt och vi på marken kastade oss undan. På vägen in mot hanget snodde wiren sig några varv kring ett taggtrådsstängsel, rycke upp en staketstolpe på var sida och drog planet nedåt i nästan negativ vinkel varefter brottstycket i nosen brast."
7. marts 2024/af Jens Trabolt